Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEXTILARBETAREN
efterhand över till de länder, som ha låga
löner. Företagarna förlägga
produktionen dit där arbetskraften är billigast, utan
att så särdeles kännbart hindras av tullar
och andra restriktiva åtgärder.
Undantag från och modifikationer av
denna regel förekomma visserligen, men
dessa äro då betingade av särskilda
faktorer, såsom t. ex. klimatiska eller
geograf’-fiska förhållanden, en rikligare förekomst
av råvaror i ett land än i ett annat, en
skickligare arbetarstam etc., men i
huvudsak gäller den. Därför kan man också
— möjligen med en smula överdrift —
påstå, att det ligger lika mycket i vårt
intresse att de japanska arbetarna kunna
driva upp sina löner som att vi själva
kunna göra det, enär det förra — ifall man
ser saken på längre sikt — är en
nödvändig förutsättning för det senare. Det
torde vara överflödigt påpeka att detta
komplicerar de fackliga problemen i allra
högsta grad.
Men förflyttning av produktionen är
alls icke den enda faktor vi ha att räkna
med i detta avseende. En annan,
visserligen indirekt men osvikligt verkande
regulator på arbetslönen utgör
konkurrensen på varumarknaden. Här ha de
nutida kommunikationsmedlen fullkomligt
revolutionerat förhållandena och fört hela
världen in på våra knutar — och
naturligtvis därigenom gjort internationellt
samarbete ännu mera nödvändigt. Som
ett ganska drastiskt exempel på hur föga
avstånden betyda i vår tid kan nämnas,
att någon gång under sistlidna vinter sågs
i samma nummer av en stor tidning dels
en klagan över att kinesiska ägg
konkurrerade hårt med de svenska även på den
inhemska marknaden och dels en vink om
att svensk mjölk kunde bli en betydande
exportartikel till — Sumatra!
Detta säger oss en hel del. Avståndet
mellan Kina eller Bortre Indien och Sverge
betyder mindre nu än vad avståndet
mellan Skåne och Norrland betydde för
knappt ett sekel sedan. Vi måste därför
räkna med alla jordens folk såsom våra
konkurrenter, såväl inom- som utomlands.
Att detta icke saknar betydelse för
fackföreningsrörelsen är lätt att inse, då ju
konkurrens på varumarknaden realiter
sett betyder detsamma som konkurrens på
arbetsmarknaden — den förra är kanske
mindre påtaglig men därför icke mindre
ödesdiger. Och den är förmodligen också
svårare att komma åt.
Då våra jordbrukare ha att uthärda
konkurrens med yrkesbröder från andra
världsdelar, hur mycket mera skall icke
detta vara fallet med industrins arbetare.
På senaste tiden lära också, enligt
dagspressen, japanska industrialster till
ofattbart fabulöst låga priser ha börjat
översvämma Europa, österns folk äro ju
kända för att ställa små anspråk på livet, och
denna anspråkslöshet gör det möjligt för
dem att arbeta för löner, som äro
fullkomligt otänkbara i västerlandet. Detta
sätter i sin tur den japanske eller kinesiske
företagaren i stånd att med god vinst sälja
varor till priser, som trotsa all konkurrens
från vår sida. Vad följden av detta blir
är inte svårt att förstå. Den asiatiske
industrislavens urusla löner utgöra en
verklig fara för vår levnadsstandard.
Ett annat exempel: att de finska
aroe-tarnas exceptionellt låga löner icke varit
utan skuld till det mindre lysande resultat
lönerörelserna inom trävaruindustrin här
i landet fått under de senaste åren är väl
uppenbart. De finska träexportörerna ha
tack vare denna omständighet kunnat
bedriva en mördande konkurrens på
världsmarknaden, och som vanligt ha följderna
av denna konkurrens till väsentlig del
vältrats över på arbetarna i de andra
länderna — i form av arbetslöshet och
reducerade löner.
Någon kanske invänder att allt detta
snarare utgör skäl för nationell isolering
än för internationalism. Genom att
med-delst lagstiftningsåtgärder — bl. a. höga
tullar — utestänga den utländska
konkurrensen skulle vi, tämligen oberoende av
förhållanden i andra länder, kunna hålla
lönenivån på en skaplig höjd här i landet.
På denna fundering behöver man väl
inte spilla många ord. För stora och till
huvudsaklig del självförsörjande länder,
som t. ex. U. S. A., kan det vara möjligt
att i någon mån tillämpa ett sådant
system, men — märk väl! — resultatet blir
inte särdeles lysande för sådana heller.
Och för ett land, som är så beroende som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
