- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXI. 1934 /
103

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T E X T1L A R B E T A R E N 91 Sätt piff på avdelningsmötena! Den som icke aktivt deltager i det fackliga arbetet förklarar sig själv omyndig. I en modern organisation anses det självklart, att medlemmarna bestämma .”var skåpet skall stå”. Inom våra fackliga och politiska organisationer, vilka äro byggda på demokratisk grund, kan något avkall på självbestämmanderätten icke göras. Det skulle över huvud taget icke tilltala en nutidsmänniska, att ansluta sig till en organisation, som endast inkasserade avgifterna, men icke tillät medlemmarna att avgöra huru och på vilket sätt organisationen skulle arbeta. Såväl arbetare- som arbetsgivareorganisationerna här i landet äro också uppbyggda enligt demokratiska principer. En facklig organisations främsta uppgift är att tillvarataga medlemmarnas ekonomiska intressen. Samtliga medlemmar i en fackförening måste emellertid vara inställda på att handla enligt regeln: en för alla och alla för en. Det är den bästa ledstjärnan, då det gäller det fackliga arbetet. Alla medlemmar i en fackförening ha samma rättigheter, vilket emellertid också medför, att alla ha samma plikter. Ingen kan draga, sig undan ansvar eller skjuta detta över på andra. Om en fackförening icke vid varje tillfälle kan tillföra medlemmarna vissa fördelar, skall icke ett fåtal lastas därför, utan samtliga skola bära ansvaret och förstå att de måste detta. Här ovan berörda sanningar äro a och o i en demokratisk rörelse. Tyvärr syndas det ofta mot dessa regler inom våra fackföreningar. En fackförening bildas på en arbetsplats för att arbetarnas intressen gentemot arbetsgivaren skola bli bättre tillvaratagna. Man väljer styrelse, revisorer o. s. v., allt i överensstämmelse med stadgarna. I början visa medlemmarna stort intresse för organisationens arbete och samtliga följa bra med i detta. Fackföreningens möten äro välbesökta, det råder liv och lust. När en tid gått börja emellertid en del medlemmar av en eller annan anledning ”glömma bort” mötena och styrelsen jämte de mest intresserade få sköta föreningens angelägenheter. De som ”glömma” mötena och arbetet glömma emellertid icke samtidigt att kritisera de som göra sitt bästa. På så sätt börjar snart ett ”krig” inom fackföreningen. Denna ”ordning” är givetvis icke till fördel vare sig för den enskilde medlemmen eller organisationen som sådan. Den enskilde medlemmen kan, då han uteblir från fackföreningsmötena, icke vara insatt i organisationens angelägenheter och detta medför att han ofta missuppfattar saker och ting. En sådan medlem låter sin sak skötas av andra och går det galet för dessa andra så få de också bära hundhuvudet därför. Medlemmen betraktar sig som en ”mjölkko”, som satsar avgifterna men låter styrelsen göra resten. I många fall bruka dylika medlemmar emellertid uppträda som ”experter” på alla de frågor som behandlats av styrelsen och genom huvudlös kritik skada de organisationens anseende både inåt och utåt. Medlemmens bortovaro från mötena medför också, och måste medföra, att han blir ställd under förmynderskap. Det är medlemmarnas intressen som skola bevakas genom organisationen — organisationen är medlet. Medlemmen bevakar bäst sina egna intressen genom att själv deltaga i besluten. Ofta bestämmes medlemmarnas lön för lång tid framåt vid ett fackföreningsmöte. Den som då icke är närvarande får finna sig i de andras beslut. Detta innebär att den frånvarande frivilligt underkastar sig förmynderskap. Fackföreningen som sådan måste även försvagas, då medlemmarna icke ägna tillräckligt intresse åt anbetet inom densamma. Ju flera dugliga, intresserade och omdömesgilla medlemmar det finnes inom en organisation, dess bättre kan or

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:47:26 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1934/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free