Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEXTILARBETAREN
betet för tyska fabrikerna såväl för
altaret som uppå predikstolen, såsom en
su-baltern”. Det sista uttrycket, ”såsom en
subaltern”, betecknar den tyske prästens
ställning till församlingens kyrkoherde,
under vilken han skulle lyda. Bolerup var
vid sin ankomst till Alingsås ett gott
stycke över 60 år, vilket emellertid inte
hindrade, att han blev förälskad i en
svensk flicka från Ale härad, som hade
tjänst hos guldsmeden Singöhl, hos vilken
prästen bodde. Flickan tycks inte ha haft
något emot att bli prästfru, men så var
olyckan framme. Bolerup dog i mars
1732 och i maj samma år kom till världen
hans dotter, som efter modern fick
namnet Maria. Sammanhanget hölls hemligt
till på hösten, då modern inför rätten
angav, att hennes barn tillika var den
avlidne Bolerups. Inför rätta förmanades
modern att inte beskylla prästen för
sådant på hans döda mull och dikta på
honom vad en annan begått. Vittnenas
utsagor visade dock, att Bolerup redan i
livstiden erkänt saken och sökt att få
gifta sig med sin Maja. Domstolen
förklarade Maja Ifvarsdotter såsom ”hävdad
under äktenskapslöfte och fri från
världsligt straff” samt att ”hon bör njuta den
rätt vid dess kyrkotagning som den, vilken
av sin fästeman är för vigseln hävdad
vorden”. Därmed var den arma moderns
kvinnliga heder återupprättad.
Det gick både upp och ned med
Alingsåsverkens anseende och ekonomi.
Ja, vad ekonomin beträffar, så fick ju
staten gång på gång träda hjälpande
emellan. Alingsåsverkens ledande män,
framför allt själen i det hela, Jonas
Alström själv, sökte med full övertygelse
att bibringa sin samtid en mera ideell
uppfattning av manufakturverket. Vad
staten här betalade var de ofrånkomliga
lärpengarna, menade man på det hållet. Det
kostade något att ge svenska folket en
industriell och kommersiell uppfostran, men
kostnaden skulle med tiden bära frukt.
Det framhölls att genom Alströms arbete
”mångfaldiga förut här okända
fabriks-grenar blivit spridda i landet”. Många
dyrbara och konstrika maskiner hade
blivit införda och sedan tjänat som modeller
för svensk tillverkning. Nära 200
sven
ska ynglingar hade redan år 1741 fått
undervisning i Alingsås. Av dessa hade
108 skickats eller flyttat till 21 andra
städer för att där arbeta på industriers
utveckling.
För den utanför stående, som slapp att
befatta sig med de ekonomiska bekymren,
företedde helt säkert den tidens Alingsås
en tilltalande anblick, anmärker en
författare. Linné t. ex. hade 1746 idel
vackra ord att säga om staden. ”Tiggare
finnas här inga”, berättar Linné bl. a., ”ty
när de komma sättas de in på
verkstäderna”. Också ett sätt att skaffa
arbetskraft !
I en kommande artikel skola vi följa
Alingsåsverkens vidare utveckling, med
särskilt hänsynstagande till vad som kan
vara av intresse ur textilarbetarhistorisk
synpunkt.
Bojkotten mot Hitler-Tyskland.
Landsorganisationen och
arbetarepartiet i Storbritannien ha gemensamt
utfärdat ett manifest, vari arbetarna uppmanas
att deltaga i köpblockaden mot tyska
varor.
”Glöm icke”, heter det i manifestet,
”att tyska varor framställas av arbetare,
som äro underbetalade, som man har
berövat deras mest elementära rätt: att
söka genom organisation tillvarataga sina
egna intressen. Den ekonomiska
bojkotten är arbetarnas vapen. Alla arbetare
måste begagna detta vapen mot
Tyskland.” Manifestet åtföljes av en
omfångsrik förteckning över tyska varor som
saluföras i Storbritannien.
Även här i landet, inför Sverges
arbetare, torde ett ”glöm icke” härvidlag
vara på sin plats. Varje medlem av vårt
förbund bör, då han gör sina inköp,
förvissa sig om att det icke är en tysk vara
han eller hon lägger sig till med. Vi
kunna utan uppoffringar avvara de tyska
produkterna. Välj vara tillverkad här
hemma eller i någon annan stat, där
arbetarna ha församlings- och
föreningsrätt betraktas och behandlas som
människor och fullgoda medborgare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
