Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. December 1936 - Textilarbetareländet i 1800-talets början. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTIL ARBET ÄREN
101
Textilarbetareländet i 1800-talets början.
T
1>
Bakgrunden till samma århundrades stora sociala rörelser.
Studerar man de sociala förhållandena
under det skickelsedigra 1800-talets första
hälft, kommer man gång på gång i
kontakt med textilarbetarvärlden. Det var
också en hel del som skedde inom denna,
och en liten översiktlig framställning av
händelserna på området i 1800-talets
början torde därför kunna intressera.
I England hade det före den
industriella omvälvningen funnits "en spinnrock i
varje hydda och bondgård", i Danmark
räknade man ännu år 1838 inte mindre än
18,000 husflitsvävare, och i Tyskland
"spann hela världen lingarn" vid
1800-talets början. Denna familjehushållning
verkade förstås ofta till förfång för
hantverket, men den verkliga faran för detta
kom från den kapitalistiska
hemindustrin och den uppspirande storindustrin.
Vad som främst karaktäriserade denna
hemindustri var, att den gjorde sina
idkare osjälvständiga, gjorde dem till
mellanled i produktionen, beroende av de
köpmän och industriidkare, som läto utföra
sina arbeten i de många hemmen.
När de i England gjorda tekniska
uppfinningarna nådde Tyskland, fick
hemindustrin vind i seglen, och väg började
banas för stordriften. År 1800 voro över
2,000 Jenny-spinnmaskiner i gång i
Sachsen, drivna hemindustrielit eller av
självständiga spinnare. När kort därefter
water- och mulemaskinerna trängde fram,
var det slut med Jenny-maskinen, och den
för handspinnarna så ödesdigra
driftkoncentrationen tog nu sin början. År 1813
fanns det i Sachsen 256,000 spindlar, av
vilka det övervägande antalet hörde till
de nya vattenspinnmaskinerna.
Ungefär samma förhållande var det i
andra länder. Av de 40,000
bomullsspin-nare och bomullsvävare, som strax före
år 1800 funnos i kantonen Zürich, blevo
de förstnämnda, d. v. s. spinnarna, vilka
utgjorde ett antal av 34,000, under
loppet av en kort tid förvandlade från nöjda
och belåtna halvbönder till ett nytt
befolkningslager av utslitna fabriksarbetare,
vilka till livsvillkor och tänkesätt stodo
den bondeklass fjärran, från vilken de
utgått. Det var maskinspinnerierna som
framkallade denna ordning. Den dagliga
arbetstiden hade drivits upp till 15 à 16
timmar; på flera ställen pågick arbetet
hela dygnet i 12-timmarsskift, barn
jagades nattetid upp ur sin bädd för att stå
redo vid fabriksporten tidigt på
morgonen o. s. v. Hantverkarna redde sig
bättre; år 1827 fanns det 16,000 vävare och
spolare, år 1842 var antalet 21,400. Och
då år 1832 det första mekaniska väveriet
inrättades i Oberland, gjorde
hemmavävarna där processen kort med det och
stucko det i brand. Trots de stränga
straff, som härpå följde, lyckades de dock
på detta sätt hålla fabriksherrarna borta
ända fram till mitten av århundradet.
När den övermäktiga engelska
konkurrensen kom och förenade sig med
olyckorna inifrån, blev tillvaron ofta olidlig
för de självständigt verksamma och
hemindustriella textilarbetarna. I Schlesien
cch Lausitz var hungertyfus en på
1840-talet ofta förekommande dödsorsak bland
den stora handspinnarebefolkningen.
Från spinneriet spred sig det onda vidare
till linneväveriet. Nöden kom här till ett
explosivt uttryck i det stora schlesiska
vävarupproret i juni 1844.
I England hade fabriksdriften segrat
långt tidigare än i Tyskland. Här
inriktade sig de tekniska uppfinningarna redan
från början — d. v. s. slutet av 1700-talet
— på arbetsmaskiner för
bomullsfabrikationen, och när så dessa maskiner hunnit
till en viss fulländning, hade
uppfinnarna även gjort sig ångan underdånig
såsom maskinell drivkraft. Medan vad
spinningen vidkom den sociala
omdaningsprocessen försiggått i så snabbt
tempo, att de hemindustriella arbetarna snart
stodo alldeles hjälplösa, försatte den där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
