Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. December 1936 - Ur textilindustrins i Norrköping historia - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
TEXTIL ARBET ÄREN
ÖSTERGÖTLANDS ENSKILDA
BANK AKTIEBOLAG
GRUNDAD 1837 SAMMANSLAGEN MED
NORRKÖPINGS ENSKILDA
BAN K
GRUNDAD 1856
Linköping, Norrköping, Stockholm, Motala, Tranås, ävensom
alla större platser i Östergötland
la textilfabriker. Rätten ägde domstols
befogenhet i politi- och ekonomimål, alltså
då det gällde fabrikörernas
skuldfordringar hos underordnade, sidovördnad, oljud
och slagsmål i fabriken m. m. Dessutom
borde den dels besiktiga och stämpla
(hallstämpla) såväl till fabrikerna
inkommande råämnen som därifrån utgående
fabrikat, dels tillse att dessa senare höllos till
skäligt pris.
Styrelsen skulle utgöras av en
magistratsperson såsom preses med en
grosshandlare, en kramhandlare och två
fabrikörer som bisittare. Utom dessa
tjänstgjorde i rätten notarie, skrivare,
vaktmästare, ullsorterare och hallmästare.
Rätten skulle sammanträda en gång i veckan
till upptagande av alla sådana civil- och
kriminalmål fabriksfolket emellan som ej
angingo ära och liv. Biand mycket annat
skulle hallrätten också utfärda
mästare-och gesällbrev samt pass för de anställdas
resor inom riket.
Ordet gesäll förekom fortfarande även
inom textilindustrin, så att det hette
klä-desmakaregesäll o. s. v., men
textilarbetarna fingo dock inte helt tillämpa de
sedvänjor, som skråna höllo sig med. Detta
framgår av en hallrättsordningsparagraf,
vari allvarligen förbjudes allehanda inom
de särskilda skråna rådande plägseder,
såsom "skänkebud, välkomster ..., stol-
penningar, grusser, ceremonier" etc.
Såväl de häremot brytande som de vilka
bevistade sådana "gycklerier" skulle böta 50
daler silvermynt eller motsvarande
arbetslön för varje gång.
Om en arbetare ansåg sig ha blivit
orättvist behandlad i hallrätten, kunde
han framföra klagomål hos
kommerskollegiet. Nå, detta var ju nu en rätt
besvärlig procedur, som långt ifrån alla, vilka
ansågo sig förorättade, brydde sig om att
inlåta sig på. Här och var i
kommerskollegiets protokoll från denna tid kan
man dock påträffa klagomål från
textilarbetare, men några särskilt allvarliga
saker rör det sig sällan om. Man finner
också, att kommerskollegium i flera fall
ställde sig på arbetarpartens sida, men då
har ju också hallrättsdomen varit
uppenbart orättvis mot denna part.
Om textilarbetarnas i Norrköping
löner under ovan avhandlade tidsskede kan
man visserligen få fram en del
sifferuppgifter, men man har faktiskt inte mycket
glädje av dessa, dels på grund av deras
ofullständighet och dels i betraktande av
de stora olikheterna i penningvärdet förr
och nu. Men att lönerna för de svenska
arbetarna lågo längst nere i underkant,
finner man av många omständigheter; de
hit införskrivna utländska arbetarna hade
det bättre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
