Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1937 - Textilarbetareeländet i 1800-talets början. II - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEXTIL ARBET ÄREN
Den ändamålsenliga räkningen för
såväl större som mindre besparingar är
KAPIIALRAKNIWG
Räntan lägges halvårsvis till kapitalet,
varigenom detsamma växer med ränta på ränta
Bekvämlighet,
trygghet,
högsta ränta.
des ännu i manufakturer av gammaldags
snitt). Daglönen hade sjunkit ned till
iy2 franc, för vissa arbetare till 90
centimer. När arbetsgivarna trots avtal om
en ny lönetariff efter ett medlingsförsök
vägrade löneförhöjningar, förklarades
åtta dagars strejk. Barrikader restes —
under stridsropet "Leva arbetande eller
dö kämpande!" — rådhuset intogs, och
arbetarna innehade för ett ögonblick
makten, då truppmassor utifrån krossade
motståndet och upphävde lönetariffen. Men
även nederlagen bidrogo till att hos
arbetaren stadga övertygelsen därom, att hans
intressen sammanfölle med politisk
frigörelse genom republikansk kamp mot
arvfienden : det kapitalistiska herraväldet.
De kommunistiska experiment, som
började göras i Frankrike, hade sin
förebild i England. Här hade Robert Owen
vunnit gott resultat med sin egen stora
fabrik, bomullsspinneriet i New Lanark.
Från fattig yngling hade Owen svingat
sig upp till fabriksherre. Genom
löneförhöjningar, förkortning av arbetstiden
från allmänt gängse 16 till 10 timmar,
inskränkning i barnarbetet (inga barn
under 10 år i fabriken), genom samköp av
förbrukningsartiklar och slutligen genom
ett säreget fritänkeribetonat
uppfostringssystem gjorde han sin fabrik till en
mönsterinrättning, som blev en
sannskyldig vallfartsort.
Tyskland stod ju långt tillbaka i
industriell utveckling, men industrialismen
hade dock här skjutit skott, som måste
mana fram reformvänner. Inom textil- och
andra industrier hade barnexploaterandet
drivits så långt, att till och med 4 års barn
fingo arbeta 10 à 14 timmar mot en
daglön av ett par groschen, och till sist måste
preussiska regeringen ingripa med en
fabrikslag (1839), vilken emellertid blev
tämligen verkningslös. Även mot
truckväsendet nödgades regeringen omsider
inskrida.
När februarirevolutionen utbröt i
Frankrike år 1848, voro sinnena väl
förberedda, och det kan ju i sammanhanget
erinras om att Marx’ och Engels’
epokgörande manifest utkommit några få
veckor därförut.
Vi skola emellertid inte föra fram
denna lilla skildring längre. Meningen har
endast varit att påvisa hur upptakten till
1800-talets sociala rörelser skedde och hur
man vid studiet av detta ämne oavlåtligen
kommer i kontakt med textilarbetarnas
förhållanden. Det var
slavtjänstförhållandena inom textilindustrin, som
framkallade de tidigaste rörelserna inom
arbetarvärlden, och dessa rörelser gåvo sedan
impulsen till mycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
