Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1938 - Skola arbetarna äntligen få ordentlig semester?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 TEXTIL ARBETA REN
Skola arbetarna äntligen få ordentlig semester?
I januari månad avlämnade, som av
meddelanden i dagspressen framgått,
semestersakkunniga sitt betänkande med förslag till lag
om en årlig semester på 12 dagar för praktiskt
taget alla arbetare. Undantag ha i förslaget
gjorts allenast för vissa nära släktingar till
arbetsgivare och för arbetare, som avlönas
uteslutande på så sätt att de erhålla andel i det
företags vinst där de äro anställda.
Ehuru vi förmoda att en en stor del av
vårt förbunds medlemmar tagit del av de
redogörelser rörande semesterförslagets innehåll,
som varit publicerade i de dagliga tidningarna,
skola vi här i starkt koncentrat återgiva vad
dels sakkunnigas förslag och dels de till
förslaget fogade reservationerna innebära.
De sakkunniga ha utgjorts av byråchefen Oskar
Hagman, redaktören Ragnar Casparsson, friherre
Arvid de Geer, direktör Ivar Larsson, ombudsman
Helge Rydberg och jägmästare Gustav Tamm.
Byråchefen Ernst Bexelius har tjänstgjort sora
sakkunniges sekreterare.
Vad kostar en förlängning av semestern
till 12 arbetsdagar?
Frågan om vad en förlängning av
arbetaresemestern till 3 2 arbetsdagar skulle kosta har
redan varit föremål för diverse utläggningar,
framför allt från håll där man anser sig ha intresse
av att motarbeta sakkunniges förslag. Man har
på sina håll, som till exempel inom
handelskammaren i Gävle, vilken avgivit ett yttrande så
präglat av oginhet och krassa
arbetsgivaresynpunkter att detsamma egentligen varit värt sitt
eget kapitel, kommit till fantastiska resultat
härvidlag. Enligt en uppskattning av
Kommerskollegium skulle emellertid den föreslagna reformen
kosta industrin i runt tal 55 miljoner kronor. I
dessa kostnader ha då icke medtagits jordbrukets,
sjöfartens och en del andra, mindre betydande,
näringsfångs ökade utgifter på grund av semestern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
