Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1938 - På studieresa genom sju textilstater. II, av Märtha Holmström - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILARBETAREN
107
Bekvämlighet,
trygghet,
högsta ränta.
©STGOTAsOANKEN
Den ändamålsenliga räkningen för
såväl större som mindre besparingar är
KAPITALR AKM I MG
Räntan lägges halvårsvis till kapitalet,
varigenom detsamma växer med ränta på ränta
Enligt en av den socialdemokratiska
textilarbetareorganisationen företagen
undersökning räknar man med en genomsnittslön av
en schweiz. fre. per timme (ungefär 94 öre).
Därvid har man tagit med lönerna för såväl
manliga som kvinnliga vuxna och
minderåriga textilarbetare. Som synes tycks
lönenivån som genomsnitt betraktat vara ganska
god och högre än vad den genomsnittliga
lönenivån är inom den svenska textilindustrin
uträknad under enahanda betingelser.
I vissa fall äro dock
levnadsomkostnaderna högre i Schweiz än i Sverge, även om de i
väsentliga delar äro jämförbara med
levnadsomkostnaderna här hemma. I en del fall äro
priserna på vissa livsmedel t. o. m. lägre,
kunde jag konstatera.
Levnadsomkostnaderna variera också i de olika kantonerna och
städerna och äro givetvis högre i de större
turistcentra.
Likalönsprincipen tillämpas vid
ackordsarbete även i Schweiz, och det påstods t. o. m.
att t. ex. vid vävning på samma antal stolar
det ofta hände att de kvinnliga vävarna
uppnådde högre förtjänster än de manliga.
Trots de olika styrelseformerna i Schweiz
och Sverige ha dessa båda länder en hel del
gemensamt. Mycket har där liksom här
hemma åstadkommits på det sociala området utan
lagstiftning. Bl. a. ha semesterförhållandena
här, liksom i Sverige innan den nya
semesterlagens ikraftträdande, ordnats genom fack-
organisationerna, detta i trots av att de
schweiziska organisationerna åtminstone
inom textilindustrin knappast kunna sägas
vara så starka, i varje fall inte till
numerären.
Det finns alltså ingen lag om semester,
vare sig betald eller icke betald. Inom
textilindustrin t. ex. tillämpas dock i regel 3 dagars
betald semester efter ett års anställning hos
samma arbetsgivare, 6 dagar efter 5 år, 9
dagar efter 10 år och 12 dagar efter 15 års
anställning. Under krisåren, närmare bestämt
4 år, utgick semesterersättning med endast
80 % av lönen, men i och med att
konjunkturläget förbättrades ökades också storleken av
semesterersättningen, så att 90 % av lönen
utbetalades under fjolårets semester.
Textilarbetareorganisationerna äro
splittrade på flera olika förbund, delvis efter
religiösa linjer skulle man kunna säga. Det finns
sålunda ett socialdemokratiskt
textilarbetare-förbund, omfattande cirka 8,000 medlemmar,
ett betydligt mindre evangeliskt, ett katolskt
och ett annat textilarbetareförbund, i vilket
arbetsgivarna äro representerade. Dessutom
har Beklädnadsarbetareförbundet en hel del
medlemmar inom textilindustrin. En del av
förbunden göra emellertid i regel gemensam
sak då det gäller en aktion, men man
beklagade sig över splittringen och särskilt över
den låga procentsatsen organiserade
arbetare inom textilindustrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
