Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1938 - På studieresa genom sju textilstater. II, av Märtha Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
TEXTIL ARBET ÄREN
Att det trots denna splittring i
organisatoriskt hänseende gått lättare att ordna upp
förhållandena i Schweiz än i många andra
länder måste säkerligen bl. a. hänföras till
det faktum, att textilindustrin i Schweiz
liksom i Sverige inte är så omfattande. Den
schweiziska textilindustrin anses nämligen
sysselsätta cirka 59,000 arbetare, varav cirka
21,300 manliga och cirka 37,500 kvinnliga
arbetare, detta enligt en uppgift för år 1937.
Tidigare har den omfattat betydligt större
antal arbetare, men ganska stor arbetslöshet
under en följd av år har medfört, att många
textilarbetare övergått till andra yrken. I
maj månad i år räknade man med en
arbetslöshet inom det socialdemokratiska
textilarbetareförbundet av mellan 25 och 30 %,
omfattande såväl helt som partiellt arbetslösa.
Schweiz verkar i sin helhet finputsat och
findammat, och det gäller också fabrikerna.
Jag hade tyvärr inte tillfälle att se mer än
en fabrik — en konstsilkefabrik —, men trots
att t. ex. golvet i denna tycktes mig vara
bländande vitt i jämförelse med andra
fabriker och fabriken i övrigt såg ganska luftig
och ljus ut samt så ordentlig som man över
huvud taget kan tänka sig en fabrik, så
påstods det att det fanns fabriker, som voro
ännu förnämare i detta avseende.
Även i fråga om bostadsstandard intar
Schweiz sedan gammalt en framträdande
plats. En arbetarefamilj har t. ex. i regel 3
à 4 rum och kök och till med mera i en del
fall. Såsom absolut minimum åtminstone ]
omoderna hus ansåg man 2 rum och kök vara,
och detta antal rum förekom också mycket
sällan. I de nya, hypermoderna husen hade
man börjat med något mindre lägenheter,
men de tycktes ännu inte ha vunnit någon
större terräng. Hyrorna äro visserligen lägre
än i Sverge, men inte så fabulöst billiga som
i Tjeckoslovakien och Frankrike t. ex. För
en halvmodern lägenhet på 4 rum och kök i
en stad alldeles intill Zürich betalade till
exempel två textilarbeterskor cirka 720 svenska
kronor per år. I proportion till storleken var
denna lägenhet ju ganska mycket billigare än
en motsvarande lägenhet i Sverge.
Schweiz kan alltså särskilt skryta med sin
höga bostadsstandard och sin frappant
fördelaktiga fabrikslag.
Frankrike.
Yad Frankrike uppnått i fråga om
särskilda förbättringar i lagstiftningshänseende
i jämförelse med andra länder har ju skett
så fantastiskt fort. Intill de senaste par åren
var landet inte på något sätt framträdande i
detta avseende. Minimiåldern inom industrin
var t. ex. 13 år, men har numera höjts till 14
år. Semester kände man knappast till och inte
heller kollektivavtalslag.
Med ens, närmare bestämt år 1936, fick ju
Frankrike sin lag om 40-timmarsvecka och lag
om betald semester under 12 arbetsdagar.
KolleJctivtalslag existerar numera jämväl,
även om man i många fall saboterar dess
bestämmelser.
Semesterlagen tillämpas på så sätt, att en
arbetare måste vara anställd 6 månader
hos samma arbetsgivare för att över huvud
taget få semester, alltså samma bestämmelse
som i den nya svenska semesterlagen. Han
erhåller då 6 betalda arbetsdagar och sedan
en dag för varje månad av ytterligare
anställningstid tills han uppnår 12 arbetsdagar.
Arbetsgivarna ansågos vara välvilligt inställda
till semesterlagen eller i varje fall betala de
ut semesterersättning utan större protester.
Detta kan däremot inte sägas vara fallet
med hänsyn till 40-timmarsveckan. Framför
allt klagade man på arbetsgivarehåll över att
denna genomförts så hastigt. En smidigare
och längre övergång hade troligen visat ett
annat resultat, menade man, och lagen hade
säkerligen fått ett annat mottagande.
Arbetarna ansågo däremot arbetsgivarnas
klagomål överdrivna och voro fast beslutna att
försvara 40-timmarsveckans existens, samtidigt
som de dock bittert beklagade sig över att
Frankrike lämnades isolerat med denna
reform, att den i Genève antagna konventionen
om 40-timmarsvecka inom textilindustrin icke
ratificerats av de övriga länderna. I längden
måste detta ju inverka menligt på
förhållandena i det enda land i Europa, förutom
Ryssland, som tillämpar reformen, framhöll man.
I Frankrike är arbetstidslagen också i ett
annat avseende synnerligen fördelaktig,
nämligen i fråga om övertid, som kan uttagas med
högst 75 timmar per år. Lagen medgiver
visserligen en arbetsgivare möjlighet att "taga
igen" under dålig säsong förlorad arbetstid
med högst 100 timmar per år, men denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
