Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Sept. 1939 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBETAREN
69
förbund ej godkände ett av vårt förbund
redan tidigare antaget förlikningsförslag.
Någon förbundets egen tvist eller konflikt med
arbetsgivarna inom textilindustrin hade
sålunda icke föranlett denna lockout. Vårt
förbunds medlemmar befunno sig i den
situationen att de utan egen förskyllan måste
taga en lockouts konsekvenser därför att 43
arbetare, vilka skulle tillhört vårt förbund, icke
ansett sig kunna träffa en uppgörelse på
samma linje, som vårt förbunds medlemmar.
Lockouten, som endast omfattade två veckor,
kostade vårt förbund omkring 500,000 kronor.
Lägger vi så härtill att något resultat icke
uppnåddes utan att dessa särorganiserade
specialarbetare fingo acceptera samma
lönevillkor som vårt förbund tidigare godtagit,
måste man väl konstatera att ett bättre bevis
för industriförbundsprincipens genomförande
icke kan finnas. I sanningens intresse vilja
vi dock framhålla att Svenska
Vävlagareför-bundet icke var orsak till konflikten, detta
måhända beroende på orsaker som vi i detta
sammanhang icke skola beröra.
Av det ovan anförda framgår med all
tydlighet att pengar, tid och kraft bliva onödigt
förslösade, ett påstående som väl näppeligen
kan bestridas. Anhängarna till
industriförbundsprincipen vilja framhålla att arbetarna
på samma arbetsplats och inom samma
industri ha en mängd likartade intressen, som
bättre och mera enhetligt kunna bevakas
genom en gemensam organisation än när
arbetarna äro fördelade på flera sådana.
Lägger man så härtill, att arbetarna skulle vinna
på att forma organisationerna till mera
motsvarighet med arbetsgivaresidans
organisationer, ha vi lagt ytterligare ett argument till
industriförbundsprincipens genomförande.
Vi vilja framhålla att arbetet för
genomförandet av ett enhetligt fackförbund för de
inom textilindustrin arbetande icke är något
det Svenska Textilarbetareförbundets eget
påfund. Vi återknyta i detta sammanhang till
omorganisationskommitténs egna uttalanden,
vari de till Landsorganisationen anslutna
förbunden uppmanas att verka för övergång till
industriförbund i enlighet med de linjer
omorganisationskommittén uppdragit i sitt
förslag till sammansättning av förbund enligt
industriförbundsprincipen, d. v. s. att
arbetare anställda inom samma företag böra
ansluta sig till samma fackförening.
Förbundsstyrelserna uppmanas vidare att understödja
övergången till industriförbund genom att
dels vägra anslutning av arbetare, som
enligt industriförbundsprincipen böra tillhöra
annat förbund, och dels uppmana redan
anslutna medlemmar inom arbetsföretag, där
huvudparten är organiserad i respektive
industriförbunds avdelning, att överflytta sitt
medlemskap till denna förening.
Det är efter dessa linjer vårt förbund
arbetar. Det är ingen kamp om "själarna"
som förestavar oss i det arbetet. De något
över 600 medlemmar som Svenska
Vävlagare-förbundet omsluter utgöra för oss ingen
lockelse ur den synpunkten att endast öka vårl
medlemsantal. Det är endast de sakliga
motiven för vilka vi redogjort som ligga till
grund för vårt ställningstagande. Vårt
förbund omfattar 36,000 medlemmar. De
förbund som operera på sidan om oss ha endast
ett fåtal medlemmar och det har visat sig i
handling att vårt förbund både vill och kan
tillvarataga smågruppernas intressen. Man
torde med fog kunna säga, att den fackliga
rörelsens styrka består icke i ett
sönderfrätande av de naturliga enheterna,
industriförbunden, utan i ett organiskt sammanhållande av
alla arbetare inom en och samma industri utan
hänsynstagande till vars och ens speciella
sysselsättning. När särorganisationerna lära
sig förstå detta, och den dagen skall
säkerligen komma, ha vi större möjligheter
till sammanhållning, till styrka och kraft.
Vi hälsa gärna vederbörande till rådslag i
denna anda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
