Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1941 - Textilarbetarens utbildning och ansvarsförhållandena under frihetstiden, av Wix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXT IL ARBET ÄREN
9
den kostnad, de häruppå använda. Däremot
kan sådan iippmuntran ej bestås för det
garn, som spinnes för enskild räkning eller
till salu av dem, vilka ej undfått privilegium
därtill." Denna "uppmuntran" ur
manufakturlånefonden bestod däri, att
spinnmä-starinnan erhöll 100 daler silvermynt pr år,
kommissionären vid spinneriet, eller den, som
var mellanhand mellan detta och
textilfabriken, likaledes 100 daler, varjämte ersättning
med 40 daler kunde erhållas för hushyra,
ljus och ved.
Varje idkare av spinnerirörelse hade att
årligen till kommersiekollegium avgiva
berättelse angående sin verksamhet. Dessa
berättelser uppsamlades och granskades av
vederbörande länsstyrelse.
Arbetstiden vid spinnerier och
textilfabriker var under vintertiden från 7 fm. till 8
em., samt under sommaren från 6 fm. till
7 em. Dock med avbrott för måltiderna.
Detta avbrott fick dock icke uppgå till mera
än två timmar pr dag. Det blev därför en
lång nog arbetsdag. Ersättningen utgick pr
garn vid spinnerierna och pr räcka beräknad
vid väverierna.
Arbetarna voro ansvariga såväl för garn
som spanns och för tyger som tillverkades.
Om icke fabrikören själv granskade detta,
skedde granskningen vid hallrätten.
"Felaktigt gods bör med en särskild stämpel
antecknas", heter det i en förordning av 1760.
Denna skall noga utmärka varuti felen bestå,
varav följer, att sådana varor få talas i köp
och salu, men de tillverkningar, som finnas
bedrägliga eller illa gjorda, skola
konfiskeras." Den industriidkare, som låtit
tillverka en felaktig vara skulle utan försköning
mista denna, och om det oftare skedde mista
privilegierna på vidare tillverkning. Hade
det däremot skett utan hans vetskap, hade
han att vända sig till de arbetare eller
arbe-terskor, som haft tillverkningen om hand.
Dessa stodo i ansvar såväl för felvävnad
som dålig uppsättning eller oriktig
behandling av garnet. En bestämd taxa fanns
varefter böter skulle erläggas. Detta skedde på
så sätt, att fabrikören gjorde avdrag när
ersättningen för arbetet skulle utbetalas.
Skedde det oftare kunde en sådan arbetare
avskedas.
Även om tygerna voro ojämna med
avseende på färgning eller valkning hade veder-
börande arbetare att betala skadan.
Förmannen i verkstaden hade att i första hand
granska det ena som andra och meddela
detta åt fabrikören. Skulle tvist sedan mellan
denne och arbetaren uppstå, hade hallrätten
att avgöra denna. Utan vidare kunde alltså
icke en fabrikör vare sig bötfälla eller
avskeda en arbetare. Även om man under
be-mälda tid saknade fackföreningar och även
om skråförordningen här icke kunde läggas
till grund vid en tvists avgörande, hade man
andra bestämmelser att gå efter. Man hade
kommit så pass långt i utveckling, att
arbetaren stod icke rättslös.
"Tvister, trätor och viringar, som vid
manufakturerna och fabrikerna kunna
uppkomma", heter det i en förordning av 1739,
"skola uti manufakturrätten utan vidlyftig
process upptagas och genast slitas, såvida
sådana misshälligheter icke kunna strax
biläg-gas eller avgöras vid själva verket, och
hemma hos fabrikören efter dess speciella
regle-menter’’.
Alla råvaror, som arbetarna hade om
hand skulle också av dem hanteras på ett
sådant sätt, att ingen skada uppstod. Hade
man åtagit sig vården om dem, stod man
också därför i ansvar. Den, som hade
uppsikt över ullen på sitt sätt och garnerna på
sitt. Det ena som andra skulle lagras så, att
det icke tog någon skada. På samma sätt
var det ock med den, som hade tygpackerna
och deras lagring om hand. Den ena eller
andra förseelsen hade fabrikören att
anteckna på arbetarens konto i sin huvudbok. Dit
skulle också inskrivas de eventuella mål som
kunde förekomma mellan honom och arbetare
vid hallrätten, samt utgången härav. Det
var med andra ord ett slags "straffregister".
Utdrag härav skulle följa när det gällde
tvistigheter avgörande. Därigenom kunde
avläsas huruvida en arbetare varit skötsam i sin
tjänst eller icke. Härtill hade rätten då,
som i våra dagar, att taga vederbörlig hänsyn.
Wix.
Respekten utåt kan aldrig bli större
än respekten för Dig själv när Du gjort
Din plikt mot landet.
Teckna på Andra Försvarslånet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
