- Project Runeberg -  Textilarbetaren : Svenska Textilarbetareförbundets Tidskrift / Årg. XXXVIII. 1941 /
12

(1936-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Mars 1941 - Från Arbetsdomstolen - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

TEXTILAR BE T AREN

ordbrukarbanken

Aktiekapital och fonder 28,600,000 kr.

Kassafack Gottgör högsta gällande

Notariatavdelning ränta å insatta medel

skrivna former av ersättning, såsom
ersättning för förskjuten arbetstid, ersättning vid
skiftarbete m. m. Däremot hade förbundet
bestämt hävdat att till avlöning i förevarande
bemärkelse kunde icke hänföras semesterlön
och semesterersättning. I konsekvens med
denna sin uppfattning liade förbundet i
stämningsansökan yrkat, att arbetsdomstolen
måtte dels förklara, att jämlikt semesterlagen
intjänad semesterlön eller semester ersättning
icke finge innehållas såsom skadestånd vare
sig för uraktlåtet iakttagande av
uppsägningstid eller eljes, clels ock i
överensstämmelse härmer ålägga bolaget att till
ifrågavarande arbeterska utgiva den henne förhållna
semesterersättningen av kr. 14: G4.

Den 17 september 1940 avkunnade
arbetsdomstolen följande dom i målet:

Arbetsdomstolen har tagit i övervägande vad
sålunda och i övrigt förekommit.

Den omtvistade avtalsbestämmelsen innefattar
en reglering av arbetarens skadeståndsskyldighet
för det fall denne lämnar sin anställning utan att
iakttaga stadgad uppsägningstid. Bestämmelsen

föreskriver till en början, att arbetaren gàr
förlustig innestàende avlöning. Härtill knytes ett
stadgande, att förverkat avlöningsbelopp ej må
överstiga avlöningen för en vecka. Såsom
bestämmelsen avfattats giver densamma icke
utrymme för arbetareförbundets uppfattning, att
sist-berörda stadgande åsyftar avlöningen för sista
veckan. Vore så händelsen skulle den inledande
— och tydligen principiella — föreskriften ej
endast sakna varje betydelse utan vara direkt
missvisande. Ifrågavarande bestämmelse skulle
nämligen då vara att förstå såsom om där utsädes
allenast, att innestàende avlöning för sista
veckan förverkats. Bestämmelsens innebörd måste
därför, i överensstämmelse med vad
arbetsgivareparterna anfört, antagas vara, att av innestàende
avlöning förverkas ett belopp, motsvarande högst
beloppet av en veckas avlöning.

Arbetareförbundet har gjort gällande, att med
hänsyn till semesterlagens tvingande
bestämmelser en arbetare städse ägde utbekomma honom
enligt lagen tillkommande semesterlön eller
semesterersättning, oavsett huruvida han häftade i
skuld till arbetsgivaren. Denna åsikt saknar var-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:08:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/textarb/1941/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free