Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1941 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125 TEXTIL ARBETA REN
na passa till för arbeten. Nya metoder och
omläggningar i arbetet äro lättare att få in
skolvägen, samtidigt som man på detta sätt smidigare
kan få in goda fabriksvanor. Såväl arbetarnas
som arbetets kvalitet måste genom detta höjas.
Ehuru företaget sysselsätter en hel del
kvinnliga arbetare har företagsledningen inte haft
någon tanke på lärlingsskola för dem. Dock hava
många kvinnor där visat sig vara utomordentligt
duktiga arbetare. Då dessutom en stor del av
<let arbete man lär ut är speciellt kvinnligt arbete,
får man hoppas, att lärlingsskolan öppnar sina
dörrar även för flickorna, och att de i samma
utsträckning som pojkarna med tacksamhet
anamma tillfället för utbildning i yrket. Man tycker
det skulle vara av stor vikt att få fram skolad
arbetskraft bland kvinnorna."
Undervisningsplanen är uppdelad enligt
följande schema:
"Teori:
A. 1. Klargörandet av lärlingsutbildningens syf-
te, form och plan.
2. Orientering över företagens tillverkning.
Klargörandet av de tillverkade
produkternas namn, utseende och
användningsområde.
3. Grundläggande textilindustriella bregrepp.
B. 1. Förberedningsmaskiner. Läroplansclier,
övningar.
2. Råmaterial. Läroplanscher, övningar.
3. Kort schematisk framställning av
spinnteorier. Läroplanscher.
4. Garnnumrering, övningar.
C. 1. Vävschema. Klargörandet av de grund-
läggande mekanismernas funktion å
vävstolen.
2. Bindningslära.
3. Uppkomsten av olika vävfel.
4. Förklaring och demonstration av
automatstolens tillsatsmekanismer i förhållande
till den vanliga stolen.
5. Skaft- och jacquardmaskinernas
uppbyggnad och konstruktion.
Praktik:
A. 1—3. Rullning.
B. 1. ,, c: a 1 månad.
1. a) Varpning.
1. b) Dressning, c:a 1 månad.
1. c) Bomning.
2. a) Snoning, solvning, skedning, cirka 1
vecka.
2. b) Snoning, solvning, skedning, cirka 1
mån.
Rådgivning vid yrkesval.
C. Vävning:
1. Vävning av 2-skaft-bomullsvävnad (av
gångbar kvalité, ex. Almedahls n:r 1451).
2. Vävning av halvlinnelärft.
3. Vävning å växelstol, slät vara
(enträn-ning).
4. Vävning å växelstol med skaftmaskin.
5. Putsning av vävnader."
Det synes mig vara av allra största vikt, att
företagsledningar ville på detta sätt skapa
lärlingsskolor vid fabrikerna. Detta är inte minst
viktigt just nu, när arbetslöshet börjar och man
bör skapa utbildningsmöjligheter och skolning
inom de olika yrkena så långt ske kan, särskilt
för de unga och yngsta inom industrien. En dylik
skolning är säkerligen till lika mycken nytta för
fabriken själv som för ungdomen.
Arbetsmarknaden under sept. 1941.
Antalet arbetsansökningar på 100 lediga
platser utgjorde 130 i september mot 131 i augusti.
Antalet sysselsatta arbetare inom industri och
angränsande verksamhetsområden var ungefär
detsamma i slutet av september som i slutet av
augusti. Antalet arbetslösa inom fackförbunden
utgjorde 7,3 % vid utgången av augusti mot 7,8
% en månad tidigare. Antalet hjälpsökande
arbetslösa var vid utgången av september 13,279.
vilket innebär en minskning under månaden med
1,710. Minskningen sammanhängde
huvudsakligen med de åtgärder, som vidtagits för överföring
av hjälpsökande till skogsarbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
