Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Dec. 1942 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
TEXTIL ARBE T ÄREN
sig spinna, kommo sedermera fabrikerna till
godo.
År 1741 utkom en bestämmelse, vari
stadgades, att till yllespånadens befrämjande
skulle i var och en socken av de län, varest
manufakturverk voro inrättade, i proportion
av deras storlek, årligen städja två à tre
kvinnor, att sändas till närmaste fabrik för
att öva sig under ett års tid i spånad för att
sedan, vid återkomsten till hemsocknen,
undervisa de hemmavarande. Åtskilliga av dem,
som på detta sätt vid fabrikerna lärde sig
spånad, föredrogo emellertid att stanna vid
dessa.
1740 hade vederbörande kommit
underfund med, att såväl krögerskor som
mångler-skor skulle vid sidan om sitt dagliga arbete
kunna utföra spånad till fabrikerna i
Stockholm. ’ ’Alle krögerskor i
Stockholm skola, så framt de sin
näring vilja nyttja, varje vecka
till fabrikerna leverera en
proportionerad kvantitet ull- och
lingarn, spunnet till en viss
ordning och pris. Var och en
krögerska bör, utan sin närings
försummelse, lätteligen kunna
åstadkomma en halv sträng
garn om dagen eller 144 sträng
efter den fastställda haspeln,
om året räknat till 288
arbetsdagar eller ock 3/4 sträng av
kammad ull, som gör 216 dito
för hela året, utan avseende på
vilkens räkning krogen hålles,
samt att dessa spinnerskor
komma att undfå 6 öre
koppar-m:t för varje sträng
klädesgarn, när de därtill av
fabrikörerna bekomma tvänne gånger
skrubbad eller kardad ull, men
om de hellre vilja skrubba och
karda den själva, skola de
bestås 12 öre för strängen, såsom
ock, att de för kamullen hade
att åtnjuta 8 öre för strängen,
då de spinna 4, 5 och 6 sträng
pr marken, jämväl 9 öre när 7,
8 och 10 sträng spinnes av
varje mark, och 10 öre då de
kunna spinna 12, 13 och 14 sträng
av marken, varjämte
kröger-skorna kunna hos fabrikörer
och klädesmakare erhålla nödig ull till
spånad, emot pant var vecka."
Liknande bestämmelser utfärdades, som vi
ovan anförde, jämväl för månglerskorna. Om
man genom ovarsamhet var orsak till att ullen
tog skada och garnet blev bortskämt, hade
man att ersätta den ull man erhållit.
Fabrikörer och klädmakare hade att gratis
meddela dessa kvinnor undervisning i
spånads-konsten ifall de icke besutto denna.
I den berättelse, som
Manufakturdeputa-tionen 1756 avgav till riksdagen heter det att
"den inrikes garnspånaden hava så åtskilliga
hinder hitintills mött, att ännu brister innan
deputationen kan göra sig förvissad, att
väverierna varda med tillräckligt förråd av
hemspunnet garn försedde, ehuru
Manufakturkontoret, genom premiers utdelande till
Richard Arkwright* spinnmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
