Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alarm — Torpedflygplan! av Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BASSE
EL
N atten mellan den 11 och 12 november
1940 anföllo engelska torpedflygförband
överraskande den i Taranto liggande ita-
lienska slagflottan. Anfallets resultat
var enligt engelska uppgifter tre sänk-
ta eller svårt skadade slagskepp av Ca-
vour-klassen. Italienarna hävda å sin
sida att endast ett slagskepp skadades.
Vad nu den rätta siffran än må vara,
så tycks i varje fall relativt stora för-
luster tillfogats italienarna, och detta
genom ringa insats i män och material.
Enligt uppgift deltogo endast ett fem-
tontal flygplan i raiden.
Detta är, om man undantager ett an-
nat engelskt anfall mot tyska sjöstrids-
krafter utanför Norge, det enda större
anfall utfört av torpedflygplan, som fö-
rekommit under detta krig. Men var-
för har man då inte mera utnyttjat det-
ta tydligen ganska effektiva vapen?
Den förnämsta orsaken är väl den, att
vissa omständigheter böra vara för han-
den för att ett anfall skall lyckas. Det
bör helst ske under natten och mot stör-
re anhopningar av stillaliggande fartyg.
Taranto-raiden var ett klassiskt exempel
härpå.
Torpeden fälles efter att flygplanet
gjort en brant dykning mot vattenytan
med åtföljande upprätning på c:a 30
meters höjd. Försök pågå med fäll-
ning av torpeden på högre höjd. Av-
ståndet till målet kan uppgå till 2.000
m. Den vanliga torpedens ömtåliga ma-
skineri måste i så fall göras enklare och
robustare för att motstå den häftiga
stöten mot vattenytan. Detta har i sin
tur medför minskad träffsäkerhet. Flera
12 TEKNIK för ALLA
HAr —
FTORPEDFLYGPLAN!
olika typer av torpeder begagnas. VWVik-
ten varierar mellan 600 och 800 kg. En
del flygplan medföra flera lätta torpe-
der; andra en enda tung. Torpedflyg-
plan äro i regel en- eller tvåmotoriga,
men även tremotoriga finnas.
fö Sö
Ni minns väl
raiden mot
TARANTO?
NV A
Det lätta enmotoriga torpedflygplanet
karakteriseras av en jämförelsevis kort
aktionsradie, i regel omkring 500 km.
Ofta baseras de på hangarfartyg. Be-
tecknande är att Italien, som saknar
hangarfartyg, inte heller har några lätta
torpedflygplan.
Det lätta torpedflygplanet kan också
användas för andra uppgifter, såsom
när- och fjärrspaning, artilleriflygning
och som bombplan. Ett typiskt exempel
härpå är det tyska Arado Ar 95, som
huvudsakligen användes som torpedflyg-
plan men också som fjärrspanare och
bombplan. Planet. kan användas som
både land- och sjöflygplan. Som sjö-
flygplan är det väl skyddat mot de kli-
matiska inverkningarna genom sin kon-
struktion. helt i metall. Då vingarna äro
for [rerfenese Ten
öd DRG. Mo. ETS3
ee JES ETEL
fällbara, är det väl lämpat för basering
på fartyg, antingen det nu är ett van-
ligt krigsfartyg med katapult eller ett
hangarfartyg. Aktionsradien 1200 km.
för sjöflygplanet möjliggör spaning
över vidsträckta vattenområden. Motorn
är en BMW 132 De på 880 hk.
Besättningen består av tre man, föra-
ren, radiosignalisten-spanaren samt en
flygskytt. Beväpningen består av en
fast kulspruta med 500 skott samt en
rörliga kulspruta med 600 skott. Planet
är försett med fullständig radioutrust-
ning med en räckvidd av 650 km. Det
kan om så erfordras utrustas med en
vertikalkamera för 300 upptagningar el-
ler en handkamera för 100 upptagnin-
gar. Torpeden som väger 800 kg kan
utbytas mot en bomb på 500 kg eller
sex bomber på 50 kg.
Flygkroppen är utförd i skalkonstruk-
tion och består helt av metall. Under-
vingens mittstycke är medelst genomgå-
ende balkar förenat med flygkroppen.
Det alternativa hjul- eller flottörstället
ha samma anslutningspunkter på mit-
telstycket. I durken finnes ett stort
skjutbart fönster för spanaren. Vingar-
na äro utförda i skalkonstruktion med
plåtbeklädnad på översidan och tygbe-
klädnad på undersidan.
Fena och stabilisator äro likaledes
av skalkonstruktion, klädda med plåt.
Höjd- och sidoroder äro däremot klädda
med tyg. Samtliga roder äro statiskt och
aerodynamiskt balanserade.
Bensinförrådet förvaras i tre behålla-
re, den ena belägen i flygkroppen, de
två andra i flottörerna hos sjöflygpla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>