Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mellan ”tunga” och ”lätta” lokomotiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett Ljungströms-lok (av typen utan
kondensator) som har trafikerat sträckan
Grängesberg—Ozxelösund.
genom ett oljecirkulationssystem, som
fungerar även i avsaknad av ånga.
Problemet angående effektivt utnytt-
jande av kraften vid låg hastighet före-
faller att ha blivit löst, då möjligheten
att efter önskav använda en, två eller
tre turbiner ger olika ekonomiska
marschhastigheter. Ingen maskindel
med fram och återgående rörelse fin-
nes på detta lok; till och med koppel-
stängerna ha eliminerats.
Ett på sin tid mycket berömt turbin-
lok var det av svensken Ljungström
konstruerade, och som levererades bl. a.
till länder där vattenförsörjningen läg-
ger hinder i vägen för vanliga ej med
kondensorer utrustade lok.
Dieselelektriskt lok eller
elektro-turbinlok?
Bland de tunga loken finner man ett
antal elektrotermiska maskiner, som
skulle vara förtjänta av en fullständig
studie. Principen är att på loket kom-
binera en elmotor som får sin ström
antingen från en ång- eller dieseldriven
elcentral. Energiförvandlingen : sker
6 TEKNIK för ALLA
givetvis inte utan förluster, men denna
minskning i effektiviteten kompenseras
av större manövrerbarhet, snabb start
och möjligheten att använda stora effek-
ter och disponera flera olika ekonomis-
ka körhastigheter.
Denna kraftöverföring <framkallar
däremot regleringsproblem, som ofta
lösts på egendomliga sätt, t. ex. ”axelex-
citatorn”. Denna innebär en halvauto-
matiskt fungerande anordning, som
även skyddar de termiska motorerna
mot varje överbelastning, men som det
här skulle föra för långt att närmare
gå in på.
Strömlinjetaget som konkur-
rent till träådbussen.
Som motpol till det tunga systemet
finner man de lätta tågen, konstruerade
enligt nya uppfattningar, som nu synas
befinna sig i ett tidigt utvecklingsskede.
Även här kan man tänka sig två lös-
ningar. Man kan för det första använ-
da lok med god hastighet såsom Atlan-
tic (2—2—1), vilka ombyggas såsom
uppgivits här ovan och förses med en
strömlinjeformad beklädnad. Lok av
detta slag ha med några vagnar för-
sedda med strömlinjeformade bälgför-
bindelser uppnått hastigheter på 150
km. i timmen med en kolbesparing på
20 å 25 procent.
Den andra lösningen består i att kon-
struera ett specialbyggt, strömlinjefor-
mat ”blixttåg”, med så homogen karak-
tär att det tillåter höga hastigheter med
alla garantier om säkerhet. Genom
centrifugalbromsar kan ett strömlinje-
tåg, som har en fart av 140 km. i tim-
men på en sträcka med en lutning av
> promille fås att stanna inom 900 me-
ter, varför bromsproblemet ej innebär
några hinder.
Den kända motorfirman Bugatti har
sålunda på ultralätta tåg tillämpat sär-
egna mekaniska anordningar. Varje
boggiaxel är försedd med vevsläng till
en kolvmotor, vilken alltså har samma
omloppshastighet som hjulen. Ångpan-
nan är beräknad för 50 atmosfärer och
ångfördelningen sker genom ventiler.
Lok av denna typ, om 1.000 och 2.000
hkr., ha insatts i trafik i södra Europa.
Det framgår alltså med önskvärd tyd-
lighet att järnvägsingenjörerna f. n.
inte kunna beskyllas för att följa upp-
trampade vägar. Det förtjänar påpekas
att de flesta av de problemlösningar,
som vi uppräknat, kunna tillämpas så-
väl på tung som på lätt materiel. Fram-
tiden kommer alltså med säkerhet att
erbjuda en mängd lokomotiv av ytterst
varierande typer. För Sveriges del
kommer denna utveckling att försiggå
oss oåtsporda, då vi här slagit in på
ellokens princip och dessa bilda en grupp
för sig av särpräglad beskaffenhet. De
äro ej mindre intressanta för det, och vi
hoppas att i en följande artikel få till-
fälle att se litet närmare på dessa för
oss så betydelsefulla loktyper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
