— Nåväl, på 5.000 meters höjd
kommer jag upp till 4.000 meter i sekunden.
— För tusan! Det är ju tre gånger
så stor hastighet som
utgångshastigheten för en kanonkula. Då måste ju
maskinen fatta eld.
Nivo skakade på huvudet och vred
ratten ännu ett streck framåt.
— På sätt och vis, ja. Men ”Tagans”
metallbeklädnad ger fullständig
isolering mot varje slag av värme, vilket
med andra ord vill säga att blott det
yttersta metallskiktet blir glödande. Så
vitt jag vet finns inte denna metall på
er planet eller också känner man inte
till den; jag kan inte riktigt förklara
för er dess beståndsdelar, därför att det
på engelska inte finns namn och uttryck
för det. Men vi kan ju tala om det
senare. Vi har ju fyra till fem månaders
overksamhet framför oss.
Nivo vred ratten till nästa streck.
— Förlåt mig, om jag stör er med
mina frågor, sade Wayne en smula
osäkert.
— Ni stör mig inte, svarade Nivo
enkelt.
— Nåväl, det är en sak, som jag
absolut inte kan komma på det klara med:
hur förhåller det sig egentligen med
luftens motstånd mot ”Tagan”? Jag har
hört och fått lära mig att luftens
motstånd växer med kvadraten på
hastigheten eller klarare uttryckt att man
behöver sexton gånger mera kraft för att
uppnå en fyra gånger större hastighet.
Därför skulle jag gärna veta hur många
hästkrafter ”Tagan” förfogar över?
Nivo kastade en blick på raden av
elektriska mätare på sin vänstra sida,
vred åter fram ratten ett streck och
svarade:
— För ögonblicket har jag 300.000
hästkrafter av vilka jag dock endast
behöver 260.000. Så snart vi nått Sumatra
och måste bege oss ut i världsrymden
behöver vi och förfogar över dubbelt så
många. Och när vår hastighet är som
störst förfogar vi över millioner
hästkrafter.
Wayne andades tungt.
— Ni kanske vill vara så vänlig
att vid tillfälle förklara detta för mig!
sade han. Om jag nu någonsin lyckas
begripa det, tillfogade han.
— Det är inte alls så svårt. Er vän
Faversham, vilken som jag ser är i färd
med att servera oss ett glas av sin
verkligt utmärkta konjak, har kanske
berättat er att vi på Ken funnit ett sätt att
uppta elektricitet ur luften och
nyttiggöra den. Detta sker med hjälp av
samma metall, som flygskeppets beklädnad
är gjord av. Och om ni nu tänker er
att varje kubikkilometer luft innehåller
en viss mängd elektricitet, som vår
flygmaskin drar till sig på en
trehundratusendedels sekund — som är den tid
elektriciteten behöver för att tillryggalägga
en kilometer — kan ni kanske räkna ut
att vi uppsamla desto mera elektricitet
ju mer luft vi flyga igenom, ända tills
vår hastighet överstiger elektriciteten.
En sådan hastighet uppnår vi emellertid
först, då vi kommer ut i rymden.
Nivo vred åter ratten ett streck
framåt.
— Sålunda lägger jag nu till exempel
beslag på 40.000 hästkrafter, vilket
höjer vår hastighet med sjuttio
sekundmeter. Och denna stegrade hastighet
ger oss i sin tur nästan dubbelt så stor
laddning. För varje gång hastigheten
ökas med sjuttio sekundmeter få vi
alltså motsvarande kraftmängd, samtidigt
som kraftförbrukningen på grund av det
stigande luftmotståndet naturligtvis
ständigt ökas.
Faversham kom nu med sina tre stora
likörglas.
<tab>
(Forts. i nästa n:r.)
FYSIK för ALLA
</img>
När man skall dra upp en bil
som fastnat i snön kan man
använda sig av följande knep: Genom
en lång, kraftig lina förbinder man
bilen med ett träd eller något
annat fast föremål vid vägkanten på
så sätt att linan blir så spänd som
möjligt. Därefter drar man linan i
rät vinkel mot des egen riktning.
Varpå bygger detta knep?
***
En enda person kan ensam dra
upp en tung bil ur ett hjulspår
eller en snödriva med det primitiva
hjälpmedel som ovan beskrivits.
Linan måste nämligen, så fort den
spännes, ge efter för varje, t. o. m.
ganska obetydlig kraft som verkar
i rät vinkel mot dess egen riktning.
De krafter som härvid
uppkomma åskådliggöras bäst genom en s.
k. kraftparallellogram. Kraften CF,
människans dragkraft, uppdelas i
två delkrafter — CQ och CP,
vilkas riktningar sammanfalla med
linans. Kraften CQ drar i trädet
och kraften CP drar i automobilen
och kan, då den är betydligt större
än CF, dra upp vagnen.
Kraftvinningen blir desto större ju större
vinkeln ACB är, d. v. s. ju Spän-
dare linan är.
100.000 kronor
kan Ni vinna på de försvarsobligationer,
som Jules Verne-Magasinet utdelar till
pristagarna i den pågående tävlingen
FÖRSVARSLÅNETIPSET
Jules Verne-magasinet</img>
Tippa
varje
vecka!
Närmare detaljer och tävlingsregler i veckans n:r
