Gengas för alla: Gengasbilens KÖRTEKNIK Av Vid omändringen av en bil till gengasdrift kommer man ganska snart underfund med, att bilen icke har samma köregenskaper som förut vid bensindrift. Visserligen fungera de olika manöverorganen på samma sätt, men skillnaden yttrar sig i bilens förmåga att KJ (Dl 900 eivilingenjör accelerera, vilket många gånger kan försätta föraren i brydsamma situationer. Då bilen drevs med bensin, hade föraren praktiskt taget alltid en viss kraftreserv till hands blott Tore Porsander genom en ytterligare nedtryckning av gaspedalen. Vid körning av gengasbil däremot rea- gerar bilen ofta inte alls för denna ytterligare nedtryckning av gaspedalen utan fort- sätter med samma, fart, ja kanske rent av saktar farten och stannar. Då gengasdriften började tillämpas mera allmänt här i landet, var det för övrigt en ganska vanlig syn i gatukorsningar och på mera trafikerade platser att se en gengasbil dragas undan från trafiken med tillhjälp av tjänstvilliga personer. Genom olämpliga manövrer med gas- pedalen hade föraren fått motorstopp. Skulden lades givetvis på gengasen medan det i stället var föraren, som icke kunde sköta sitt nya gengasaggregat på ratt sätt. Om en gengasbil icke uppför sig oklanderligt, får man med andra ord icke avfärda det hela med påståendet, att gengasaggregatet är dåligt. Vid ombyggnaden av en bensin- bil till gengasdrift blir visserligen bilen en del svagare, beroende på gengasens lägre värmevärde i förhållande till bensingasens, men med lämplig ändring av motorns kom- pressionsförhållande kan dock en god kompensation härför erhållas. Något svagare blir dock i regel den nya bilen, men denna skillnad behöver ej direkt märkas så mycket, blott | föraren känner till knepet med gengaskörning. Varuti består då denna skillnad mellan körning med bensinbil och gengasbil? Svaret på denna fråga blir lätt, om man blott tänker på den form, varuti bränslet i de olika fallen befinner sig. Hos bensinbilen ligger bensinen i bensintanken klar för omedelbar användning i samma ögonblick, som föraren trycker ned gaspedalen. Hos gengasbilen däremot ligger bränslet i form av ved eller kol inuti gasgeneratorns övre del, men man kan ju icke köra bilen direkt med ved eller kol. Bränslet måste först omvandlas till lämplig gas och detta måste nödvändigtvis taga en viss tid i anspråk. Gasalstringen blir på detta sätt trögverkande. Vid uppvärmningen av ett rum kan man ju icke begära, att rummet skall vara varmt i samma ögonblick som kaminen börjat brinna. Lika liten rätt har man att begära, att gengasen skall vara klar för användning i samma ögonblick som föraren trycker ned gaspedalen. En ökning av gasen ger blott i första hand en ök- ning av draget genom fyren inuti gasgeneratorn, vilket i sin tur i andra hand ger an- ledning till en ökad gasalstring. Detta måste gengasföraren ha klart för sig. Vill alltså föraren i ett tillfälle ha tillgång till mycken gas för åstadkommande av en kraftig accele- ration av bilen, måste han med nödvändighet förbereda detta genom ökning av draget igenom fyren en stund i förväg. Gengaskörning kräver med andra ord förutseende hos föraren, Behöver han tillgång till stor gasmängd oupphörligt, så som ofta blir fallet i stadskörning, gäller det att sköta gaspedalen så, att draget genom fyren hela tiden räc- ker till. Medan man sålunda väntar på körsignal i ett gatukors får man icke släppa på gaspedalen alltför länge i taget. Körtekniken med bensinbil kan icke längre bibehållas, utan vi måste hela tiden tänka på, att vi köra en gengasbil, där det gäller att ha fyren 1 bästa form. i; Men det är ej nog med att blott tänka på gasmängden. Vi måste också sköta gaspe- dalen så, att vi erhålla en god gengaskvalitet, vilket är minst lika viktigt. Inuti gasgene- ratorn sker ju hela tiden en hel del kemiska reaktioner, vilka samtliga åsyfta bildandet av den bästa gengasen. Vi ha tidigare sett, att denna gengas är sammansatt av olika gaser och att den viktigaste gasen är koloxid. Andra verksamma gaser äro vätgas och metan. Om de olika kemiska reaktionerna försiggå på rätt sätt, erhålles ungefär 30 Va .koloxid, 12 Jo vätgas och 1 -Zo metangas. Det kan emellertid mycket väl hända, att en ovan gengasförare sköter eller snarare missköter sin gaspedal på sådant sätt, att han i stället för koloxid erhåller koldioxid med i gengasen med ett motorstopp som omedel- bart resultat. För att klarlägga detta skola vi närmare undersöka, Ean de kemiska reak- tionerna ske inuti gasgeneratorn under körningen.