- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 11. 14 mars 1941 /
10

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gengas för alla: Gengasbilens körteknik, av Tore Porsander - Förloppet inuti generatorn under vanlig körning - Förloppet inuti generatorn vid en häftig acceleration

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 1.

10 TEKNIK för ALLA ’

EE

; ju i alla fall Koloxiden bildas i rätt ordning.

Förloppet inuti generatorn under vanlig körning.

Som exempel undersöka vi förloppet inuti en kolgasgenerator enligt fig. 1. Primär-
luften kommer in i kolmassan genom primärluftintaget. Den bildade gengasen tages
ut genom ett rör i generatorns nedre del för vidare transport genom kylare och renare
till motorn. Detta system att låta luften komma uppifrån genom kolen nedåt, kallas för
övrigt omvänd förbränning, eftersom förhållandet i detta avseende blir rakt motsatt vad
som sker i en vanlig förbränning i en kamin eller dylikt. Kolen vila på ett roster, genom
vilkets -hål askan faller ned i det undertill liggande askrummet.

Generatorn är tänd och vi antaga, att förbränningen har hunnit utbreda sig normalt
under det bilen framförts med normal hastighet en längre stund. Vi kunna då i för-
bränningsrummet särskilja två olika zoner, som vi kalla förbränningszonen
och reduktionszonen. I en föregående artikel ha vi ju sett, att förloppet
sker i två faser, nämligen först en fullständig förbränning av kolet till koldioxid och
därefter en reduktion av denna koldioxid till koloxid. Den fullständiga förbränningen
sker alltid i närheten av luftintaget och detta område blir då förbränningszonen, som i
detta fall har hunnit få en medelmåttig utbredning. Utanför denna förbränningszon sker
reduktionen i reduktionszonen, som utbreder sig nedåt genom den glödande kolmassan
till rostret,

Gränsen mellan de båda zonerna är givetvis icke skarp på något sätt utan zonerna
övergå så småningom i varandra. Detta ändrar dock ingenting i princip, utan vi kunna
gärna 1 fortsättningen föreställa oss de båda zonerna var för sig såsom två områden,
vilka alltefter dragets storlek kunna öka eller minska i omfattning. Förbränningszonen
antager en klotrund form, om luftintaget anordnas så som visas i fig. 1. Om förbrän-
ningen hunnit stabilisera sig genom en längre stunds normal körning, ha de båda zo-
nerna växt ut till en storlek, som möjliggör ett normalt förlopp, så att den utgående gen-
gasen icke innehåller någon koldioxid utan endast brännbara gaser till så stor del, som
gengasen överhuvud kan innehålla..

För att reduktionen skall kunna ske helt och hållet, så att all koldioxid, som kommer
från förbränningszonen, hinner omvandlas till koloxid, gäller det alltså, att reduktions-
zonen hålles tillräckligt stor. Vid litet gaspådrag blir lufthastigheten genom fyren gan-
ska liten, varför i detta fall reduktionszonen också kan vara tämligen liten. Så snart
emellertid gasen ökas, kommer lufthastigheten genom fyren också att öka. För att då
reduktionen av koldioxid till koloxid ändå skall hinna ske, måste därvid reduktionszonen
vara större än förut. Man kan alltid räkna med, att det erfordras en viss tid, för att
denna reduktion skall hinna ske fullständigt. Ju större gashastigheten genom fyren där-
för blir, desto längre väg måste gasen ha att passera, innan den har kommit igenom
hela reduktionszonen. Alltefter gashastighetens växlingar i takt med gaspedalens olika
nedtryckning kommer också i själva verket reduktionszonen att antaga olika utbredning
på samma sätt som förbränningszonen. Hela fyren inuti gasgeneratorn kommer att
växa och krympa i takt med gaspedalens rörelser. Vid en jämn körhastighet kan man
således alltid räkna med, att de båda zonerna stabiliserat sig till en storlek, som garan-
terar fullgod gengassammansättning, varför i detta fall körningen kan försiggå precis
på samma sätt som med bensinbil såvida ingenting oförmodat händer inuti generatorn.
Under en för övrigt jämn körning kan :det ju inträffa störningar i det normala förloppet,
exempelvis på grund av bränslets hängning, så att fyren icke blir homogen, varigenom
gengasens sammansättning kan ändras.

Förloppet inuti generatorn vid en häftig acceleration.

Antag, att bilmotorn en längre stund gått med litet gaspådrag, så att fyren. hunnit
krympa ihop till en storlek, som motsvarar den låga gashastigheten genom fyren. För-
bränningszonen har blivit en mycket liten ”boll” omkring mynningen av luftintaget medan
reduktionszonen ligger som ett ”skal” runt omkring. Vid den låga hastigheten hinner

Därpå tryckes: gaspedalen häftigt nedåt. Hade vi nu haft en bensinbil, skulle resul-
tatet ofelbart ha blivit, att bilen slungats framåt med stor kraft. Så kan emellertid icke
ske hos vår gengasbil, därför att fyren alls icke är beredd på den stora luftinvasion, som
den får i och med gaspedalens nedtryckning. I stället för acceleration brukar man i all-
mänhet få ett praktfullt motorstopp, vilket alltså kan sägas utgöra fyrens protester mot
en så vårdslös behandling av gaspedalen. Vad har då skett inuti generatorn ?.

I samma ögonblick, som gaspedalen tryckes nedåt, komma massor av luft att slungas
in i fyren, som ju ställt in sig för den ursprungliga låga gashastigheten. Fyren hinner
med "andra ord icke på långa vägar behandla all den luft, som nt rusar in. Förbrän-
ningszonen börjar visserligen växa med en väldig fart, men reduktionszonen har svårt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-11/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free