Fig. 1. 10 TEKNIK för ALLA ' EE ; ju i alla fall Koloxiden bildas i rätt ordning. Förloppet inuti generatorn under vanlig körning. Som exempel undersöka vi förloppet inuti en kolgasgenerator enligt fig. 1. Primär- luften kommer in i kolmassan genom primärluftintaget. Den bildade gengasen tages ut genom ett rör i generatorns nedre del för vidare transport genom kylare och renare till motorn. Detta system att låta luften komma uppifrån genom kolen nedåt, kallas för övrigt omvänd förbränning, eftersom förhållandet i detta avseende blir rakt motsatt vad som sker i en vanlig förbränning i en kamin eller dylikt. Kolen vila på ett roster, genom vilkets -hål askan faller ned i det undertill liggande askrummet. Generatorn är tänd och vi antaga, att förbränningen har hunnit utbreda sig normalt under det bilen framförts med normal hastighet en längre stund. Vi kunna då i för- bränningsrummet särskilja två olika zoner, som vi kalla förbränningszonen och reduktionszonen. I en föregående artikel ha vi ju sett, att förloppet sker i två faser, nämligen först en fullständig förbränning av kolet till koldioxid och därefter en reduktion av denna koldioxid till koloxid. Den fullständiga förbränningen sker alltid i närheten av luftintaget och detta område blir då förbränningszonen, som i detta fall har hunnit få en medelmåttig utbredning. Utanför denna förbränningszon sker reduktionen i reduktionszonen, som utbreder sig nedåt genom den glödande kolmassan till rostret, Gränsen mellan de båda zonerna är givetvis icke skarp på något sätt utan zonerna övergå så småningom i varandra. Detta ändrar dock ingenting i princip, utan vi kunna gärna 1 fortsättningen föreställa oss de båda zonerna var för sig såsom två områden, vilka alltefter dragets storlek kunna öka eller minska i omfattning. Förbränningszonen antager en klotrund form, om luftintaget anordnas så som visas i fig. 1. Om förbrän- ningen hunnit stabilisera sig genom en längre stunds normal körning, ha de båda zo- nerna växt ut till en storlek, som möjliggör ett normalt förlopp, så att den utgående gen- gasen icke innehåller någon koldioxid utan endast brännbara gaser till så stor del, som gengasen överhuvud kan innehålla.. För att reduktionen skall kunna ske helt och hållet, så att all koldioxid, som kommer från förbränningszonen, hinner omvandlas till koloxid, gäller det alltså, att reduktions- zonen hålles tillräckligt stor. Vid litet gaspådrag blir lufthastigheten genom fyren gan- ska liten, varför i detta fall reduktionszonen också kan vara tämligen liten. Så snart emellertid gasen ökas, kommer lufthastigheten genom fyren också att öka. För att då reduktionen av koldioxid till koloxid ändå skall hinna ske, måste därvid reduktionszonen vara större än förut. Man kan alltid räkna med, att det erfordras en viss tid, för att denna reduktion skall hinna ske fullständigt. Ju större gashastigheten genom fyren där- för blir, desto längre väg måste gasen ha att passera, innan den har kommit igenom hela reduktionszonen. Alltefter gashastighetens växlingar i takt med gaspedalens olika nedtryckning kommer också i själva verket reduktionszonen att antaga olika utbredning på samma sätt som förbränningszonen. Hela fyren inuti gasgeneratorn kommer att växa och krympa i takt med gaspedalens rörelser. Vid en jämn körhastighet kan man således alltid räkna med, att de båda zonerna stabiliserat sig till en storlek, som garan- terar fullgod gengassammansättning, varför i detta fall körningen kan försiggå precis på samma sätt som med bensinbil såvida ingenting oförmodat händer inuti generatorn. Under en för övrigt jämn körning kan :det ju inträffa störningar i det normala förloppet, exempelvis på grund av bränslets hängning, så att fyren icke blir homogen, varigenom gengasens sammansättning kan ändras. Förloppet inuti generatorn vid en häftig acceleration. Antag, att bilmotorn en längre stund gått med litet gaspådrag, så att fyren. hunnit krympa ihop till en storlek, som motsvarar den låga gashastigheten genom fyren. För- bränningszonen har blivit en mycket liten ”boll” omkring mynningen av luftintaget medan reduktionszonen ligger som ett ”skal” runt omkring. Vid den låga hastigheten hinner Därpå tryckes: gaspedalen häftigt nedåt. Hade vi nu haft en bensinbil, skulle resul- tatet ofelbart ha blivit, att bilen slungats framåt med stor kraft. Så kan emellertid icke ske hos vår gengasbil, därför att fyren alls icke är beredd på den stora luftinvasion, som den får i och med gaspedalens nedtryckning. I stället för acceleration brukar man i all- mänhet få ett praktfullt motorstopp, vilket alltså kan sägas utgöra fyrens protester mot en så vårdslös behandling av gaspedalen. Vad har då skett inuti generatorn ?. I samma ögonblick, som gaspedalen tryckes nedåt, komma massor av luft att slungas in i fyren, som ju ställt in sig för den ursprungliga låga gashastigheten. Fyren hinner med "andra ord icke på långa vägar behandla all den luft, som nt rusar in. Förbrän- ningszonen börjar visserligen växa med en väldig fart, men reduktionszonen har svårt