- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 11. 14 mars 1941 /
11

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gengas för alla: Gengasbilens körteknik, av Tore Porsander - Förloppet inuti generatorn vid en häftig acceleration - Gasgeneratorns tändning - Starten av bilen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FET SRA FEN a SLAS > syedilad Fn yr at ANSE SN re PI fd EET

att följa med. Det bildas alltså en stor mängd koldioxid, men vid den senare passagen
genom reduktionszonen hinner blott en liten del av denna gas omvandlas till koloxid.
Gengasen kommer sålunda att uppblandas med en mycket stor procent koldioxid, och
eftersom denna icke är brännbar, blir resultatet, att gengasen försämras i mycket hög
grad (Fig. 2). Det är därför helt naturligt, att motorn stannar.

Var och en, som kört gengasbil ett par gånger, har nu rent praktiskt lärt sig, att man
absolut bör akta sig för sådana häftiga gasändringar. Följden blir alltid densamma,
nämligen att bilen saktar farten i stället för den önskade, omvända effekten. Det är
naturligtvis ingen konst att få fyren att växa till en lämplig storlek, men ökningen kan
aldrig ske blixtsnabbt. Föraren måste lära sig konsten att upparbeta fyren utan att
därför erhålla sämre gengassammansättning. Därtill behövs endast en smula tålamod.
Gaspedalen tryckes nedåt lugnt och säkert, men aldrig fortare, än att man kan känna
huru motorn hinner med. Har man för bråttom med att trycka ned gaspedalen, pro-
testerar alltid motorn med de för alla gengasförare så välkända ”nickningarna”, då gas-
pedalen omedelbart bör släppas upp ett tag igen, tills man känner, att motorn är med
på nytt. S

Gengaskörning måste således bli en mjuk körning utan några häftiga gasökningar. En
häftig uppsläppning av gaspedalen betyder däremot ingenting. Om fyren från början
är inställd på att behandla en stor gasmängd, kan den naturligtvis ännu bättre behandla
en liten gasmängd, varför en minskning av gaspådraget faktiskt betyder, att gengasen
får en utmärkt sammansättning. Så snart man alltså märker, att bilen vid en viss fart
ej går riktigt bra, kan man i de allra flesta fall få den att gå mycket bättre, blott gas-
pedalen släppes upp en aning. Det kan till och med hända, att bilen genom denna enkla
manöver skjuter bättre fart än förut, vilket alltsammans beror på den därvid erhållna
bättre gengassammansättningen.

Gasgeneratorns tändning.

Sedan fläkten satts igång och kolen antänts på vanligt sätt genom införande av lämp-
ligt tändmedel genom tändröret eller luftintaget, börjar förbränningszonen utbreda sig
omkring mynningen av luftintaget inuti generatorn. Den gas, som då bildas i allra första
hand, är alltid koldioxid. Men allteftersom den glödande kolmassan börjar bli allt större,
kommer även reduktionszonen att utbildas, så att en allt större och större del av kol-
dioxiden börjar omvandlas till koloxid. Den gas, som strömmar ut genom startröret,
blir med andra ord alltmer brännbar, vilket man som bekant lätt kan kontrollera genom
X antändningsförsök.

I

Starten av bilen.

Sedan alltså gasgeneratorn tänts, och den bildade gasen kan brinna stadigt, stannas
fläkten och motorn startas. Den största svårigheten därvid är egentligen att finna en
lämplig inställning av sekundärluftspjället. Det gäller ju att tillsätta en för förbrän-
ningen inuti motorn lämpligt avpassad mängd luft, så att denna förbränning kan ske
så fullständigt som möjligt. Det är därför alla instruktionsböcker för gengasaggregat
ange, att sekundärluftregleringen sakta skall regleras från stängt till öppet läge, medan
den elektriska startmotorn hela tiden arbetar, tills man funnit rätt SP ig som ytt-
rar sig däruti, att motorn går i gång.

Motorn har alltså startat, men bilen är därför fake omedelbart startfärdig, emedan
fyren ännu är för liten att tillåta en igångsättning av bilen. Fyren måste upparbetas i
lugn och jämn takt genom en sakta nedtryckning av gaspedalen. Att som många fö- |

rare ha för sed trycka gasen i botten omedelbart, är naturligtvis alls icke tillrådligt, eme-’
"dan fyren som vi tidigare ha sett ännu ej är mogen att behandla så yes luft. Gen-
San blir i i ett sådant fall dålig och motorn kan stanna. FN

Sedan vi konstaterat, att motorn snällt och villigt följer med i takt med Säspedalbas:
rörelser, "kan bilen sättas igång. Men inte heller detta "bör ske alltför hastigt. Sedan
ns växel ST 5 och pilen glidit igång, bör återigen Fson er Fes alltför våldsamt

Man” skall hela tiden tydligt känna, huru motorn är. med i i
| och överhuvud. taga som regel, att köra betydligt längre på växel : än 1 vad. man. HE
Ju lägre växel man kör på, SS
m fyren, SR vu bilens start gäller det i allra” för t
| beta Sen så att man 1 snarast SR köra med vanlig fart
äxel RE 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-11/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free