Plexiglasets märkliga egens Glas! — Det lilla ordet har i alla språk blivit begreppet för inte bara det klara och genomskinliga, utan också för det sköra och spröda, ömtåliga och oböj- liga. Vetenskapen och tekniken ha vis- serligen försökt ändra de senare egen- skaperna och vi känna ju redan till och använda splitterfritt glas, men det är först på allra senaste tiden som man fått fram ett glas, som verkligen är hållbart och låter sig bearbetas som trä eller metall — det är Plexi-glaset. (Vil- ket dock strängt taget är ett konst- harts!) I glasets historia har det för all del redan tidigare funnits glastillverkare, 12 TEKNIK för ALLA kaper. som lyckats framställa ett okrossbart och böjbart glas, men alla dessa insat- ser ha blivit av mindre betydelse. Un- der första århundradet efter Kristus uppvaktades således kejsar Nero en dag av en glasfabrikör med en glaspokal. Som bevis för att den verkligen inte gick att krossa slungade han den i väg- gen utan att den gick sönder. Kejsa- ren, som var rädd att denna uppfinning skulle medföra en värdeminskning för hans guld, lät avrätta glasmästaren och demolera hans verkstad. Likadant gick det för en hantverkare, som år 1630 överräckte en hamrad glasfigur till kar- dinal Richelieu; hantverkaren kastades T. v. Alla hemlig- heter i arbetssättet avslöjas i Plexi- glas-motorer, -kloc- kor, -skrivmaski- ner, -instrument etc. Här synes en hel motor av glas. Under. 1 fängelse för att inte de franska glas- arbetarna skulle bli arbetslösa. År 1610 lär shahen av Persien ha skänkt den spanske kungen Philipp III sex styc- ken glasbägare, som man inte kunde slå sönder ens med hammare. En jämförelse mellan dessa mera le- gendariska produkter och det nya Plexi- glaset haltar så till vida som det se- nare ingalunda är någon tillfällighets- produkt, utan i stället resultatet av ett mångårigt arbete på vetenskaplig grund. Efter en mångfald olika fabri- kationsprocesser får man av råvarorna trä, kol och kalk fram en klar och fast konsthartsmassa, som jämte sin ren- het också äger mycket stor seghet, håll- barhet och motståndskraft mot vädrets inverkan. Förmågan att genomsläppa ljus är tillochmed större än hos van- ligt silikatglas, en egenskap, som är särskilt värdefull när det gäller foto- grafiska och biologiska ändamål. Van- ligt glas släpper som bekant inte ige- nom det ultravioletta ljuset. En skiva av Plexi-glas absorberar emellertid inte dessa strålar och uppvisar också betyd- ligt större genomsläppningsförmåga av röntgenstrålar. Plexi-glaset är således det första organiska material som läm- par sig för tillverkningen av optiska glas och linser. Av allra största betydelse, särskilt för flygmaskinstillverkningen är den låga vikten. Medan den specifika vik- ten för vanligt silikatglas utgör 2,6 är Plexi-glasets motsvarande vikt 1,18, vil- ket i fråga om flygplan betyder en avse- värd ökning av nyttolasten och reduce- ring av bränsleförbrukningen. Härtill kommer den stora brottsäkerheten. Det vanliga glasets stora splitterverkan, ge- nom vilken i sig själv minimala olycks- händelser kunna få stora verkningar, behöver man inte räkna med hos Plexi- glaset. Vid allt för stor belastning sönderfaller Plexi-glaset i några ensta- ka större stycken med trubbiga kan- ter, som inte kunna orsaka skärsår el- ler skador. Elasticiteten vid slag är sju gånger större än hos silikatglas och det är tjugo gånger böjligare. Till sist måste ytterligare den stora fördelen . framhållas att Plexi-glaset kan bearbe- Även i bilindustrien har Plexi-glaset funnit stor användning, bland annat som tak i kupéer. De åkande skyd- das mot regn och damm, men ha i alla fall öppen sikt och fullt ljus.