Exteriör av Hesselman-cyklonen. Lux-cyklonen i genomskärning. Fig. kt. den vanliga gaspedalen, måste finnas en reglering av sekundärluften från förar- platsen, vilket sker medelst en wire och en regleringsratt. Vedgasaggregatet. En schematiserad form av en ved- gasgenerator synes i fig. 5. Förbrän- ningen är här omvänd förbränning. Speciellt utmärkande för alla vedgasge- neratorer är det avsmalnande förbrän- ningspartiet, som oftast är utformat som en dubbelkon i enlighet med ursprungs- systemet Imbert. Denna utformning av fyren har en fundamental betydelse, emedan härigenom lufthastigheten kom- mer att bli tillräckligt stor för upp- rätthållandet av den riktiga förbrän- ningstemperaturen. Till förbränningsförloppet kommer här att i jämförelse med kolgasgenera- torn fogas ännu en zon, nämligen kol- ningszonen, som ligger ovanför förbrän- ningszonen. Förbränningsförloppet kom- mer således att ske i ordning räknat: Kolning — förbränning — reduktion. Den verkliga förbränningen uppstår invid och strax ovanför den smalaste delen av dubbelkonen, medan reduktio- nen sker i den nedre konen. En annan detalj, som kännetecknar alla genera- torer för vedeldning, är att den alst- rade gengasen icke får gå direkt ut från generatorns nedre del utan först ledes uppåt i mellanrummet mellan de båda mantlarna. Eftersom vedgasen i alla fall skall avkylas innan den får komma fram till motorn, och då det gäller, att icke låta generatorn avky- las för mycket, är det givetvis synner- ligen praktiskt att redan i generatorn taga vara på gengasens värmeinnehåll. Som framgår av generatorskissen avky- les vedgasen inuti generatorn på två sätt, nämligen dels genom värmeavgiv- ning till den inkommande primärluften, dels genom värmeavgivning till den i generatorns övre del lagrade veden, som 10 TEKNIK för ALLA därvid lättare torkas. Att primärluften även värmes upp, innan den får komma in i förbränningszonen, har stor bety- delse, då därvid temperaturen i fyren lättare kan hållas tillräckligt hög. På grund av vedens i regel stora vat- teninnehåll kommer vedgasen att inne- hålla vattenånga, som måste tagas bort genom lämpliga renare. Renaresyste- met i ett vedgasaggregat kan således icke innehålla någon dukrenare i likhet med kolgasaggregatet, emedan dukrena- ren därvid snart skulle sättas igen och bilda en effektiv spärr för gasen. Ved- gasaggregatets renaresystem består i re- gel av tre huvuddelar, nämligen först våtrenare (2 i fig. 5), därefter konden- sor, som då samtidigt tjänstgör som kylare (3) och sist en finrenare av fil- terprincip (4). I en del nyare vedgas- aggregat har även en cyklonrenare kom- mit till användning, men denna måste — Sökerhetslås för huven Spolplugg Gaskylare a a då placeras omedelbart efter generatorn i gaspassagen räknat. Våtrenaren har till uppgift dels att tvätta gasen ren från kolpartiklar och föroreningar, dels samla upp det vatten, som följer med gasen ut i ledningarna. Vattenavskiljningen sker därvid till största delen i kondensorn, där gasen kyles ned till så låg temperatur, att den: medföljande vattenångan <utfälles på kondensorns väggar, varifrån den se- dan får rinna ned i våtrenaren. Som finrenare användes en filterrenare, fylld med korkbitar, stålull, träull el. dyl. Vedgasaggregatet innehåller för öv- rigt samma saker som kolgasaggregatet, nämligen gasblandare (5 i fig. 5) och fläkt (6). Båda typerna av aggregat innehålla dessutom ett i gasledningen strax före motorn placerat spärrfilter, som består av finmaskiga nät som en sista säkerhet mot medföljande sotpar- tiklar. Gengasaggregatens montering. Beträffande själva monteringen av aggregatet på bilen gälla en mångfald föreskrifter, som samtliga ha tillkom- mit för att aggregatet skall bli så drift- säkert och så litet riskabelt som möj- ligt. Placeringen av aggregatens olika huvuddelar utföres så olika från fall till fall, att snart praktiskt taget alla tänkbara platser på bilen ha kommit till användning av olika tillverkare. I stort kan man dock särskilja mellan koffert- aggregat och pivotvagnsaggregat. Efter att tidigare ha haft de olika hu- vuddelarna i aggregaten skilda åt och placerade här och där på bilen, tycks tendensen numera bli den, att samtliga till aggregatet hörande delar samman- föras till konstruktiva enheter, täckta av mer eller mindre vackert utformade plåtar, som placeras i bilens baklucka, om aet gäller personbilar. Hos lastbi- larna, där ju generatorn måste ha be- tydligt större dimensioner, placeras i re- gel generatorn vid sidan om lastbilsfla- ket, som därvid erhåller en motsvaran- (Forts. sid. 31.) Gosluftblandoare Gosspjäll ; Till motor | Luftfilter Yttre mantel FK Inre mantel MIM i MIN I Ö Re Tv Vå. EEE nd upphöngning S T polplugg j I L Utblåsningsrör Luft- och tändhål Från ved "ert förgosore luckor —J Så n lucka 5 Kondensvartten- avtoppning Vedförgasare Första gosrenare och kondens: Andra gasrenare vattenbehållare Fig. 5.