Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gengas för alla: Kolgas och vedgas, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exteriör av Hesselman-cyklonen.
Lux-cyklonen i genomskärning.
Fig. kt.
den vanliga gaspedalen, måste finnas en
reglering av sekundärluften från förar-
platsen, vilket sker medelst en wire och
en regleringsratt.
Vedgasaggregatet.
En schematiserad form av en ved-
gasgenerator synes i fig. 5. Förbrän-
ningen är här omvänd förbränning.
Speciellt utmärkande för alla vedgasge-
neratorer är det avsmalnande förbrän-
ningspartiet, som oftast är utformat som
en dubbelkon i enlighet med ursprungs-
systemet Imbert. Denna utformning av
fyren har en fundamental betydelse,
emedan härigenom lufthastigheten kom-
mer att bli tillräckligt stor för upp-
rätthållandet av den riktiga förbrän-
ningstemperaturen.
Till förbränningsförloppet kommer
här att i jämförelse med kolgasgenera-
torn fogas ännu en zon, nämligen kol-
ningszonen, som ligger ovanför förbrän-
ningszonen. Förbränningsförloppet kom-
mer således att ske i ordning räknat:
Kolning — förbränning — reduktion.
Den verkliga förbränningen uppstår
invid och strax ovanför den smalaste
delen av dubbelkonen, medan reduktio-
nen sker i den nedre konen. En annan
detalj, som kännetecknar alla genera-
torer för vedeldning, är att den alst-
rade gengasen icke får gå direkt ut
från generatorns nedre del utan först
ledes uppåt i mellanrummet mellan de
båda mantlarna. Eftersom vedgasen i
alla fall skall avkylas innan den får
komma fram till motorn, och då det
gäller, att icke låta generatorn avky-
las för mycket, är det givetvis synner-
ligen praktiskt att redan i generatorn
taga vara på gengasens värmeinnehåll.
Som framgår av generatorskissen avky-
les vedgasen inuti generatorn på två
sätt, nämligen dels genom värmeavgiv-
ning till den inkommande primärluften,
dels genom värmeavgivning till den i
generatorns övre del lagrade veden, som
10 TEKNIK för ALLA
därvid lättare torkas. Att primärluften
även värmes upp, innan den får komma
in i förbränningszonen, har stor bety-
delse, då därvid temperaturen i fyren
lättare kan hållas tillräckligt hög.
På grund av vedens i regel stora vat-
teninnehåll kommer vedgasen att inne-
hålla vattenånga, som måste tagas bort
genom lämpliga renare. Renaresyste-
met i ett vedgasaggregat kan således
icke innehålla någon dukrenare i likhet
med kolgasaggregatet, emedan dukrena-
ren därvid snart skulle sättas igen och
bilda en effektiv spärr för gasen. Ved-
gasaggregatets renaresystem består i re-
gel av tre huvuddelar, nämligen först
våtrenare (2 i fig. 5), därefter konden-
sor, som då samtidigt tjänstgör som
kylare (3) och sist en finrenare av fil-
terprincip (4). I en del nyare vedgas-
aggregat har även en cyklonrenare kom-
mit till användning, men denna måste
— Sökerhetslås
för huven
Spolplugg
Gaskylare
a a
då placeras omedelbart efter generatorn
i gaspassagen räknat.
Våtrenaren har till uppgift dels att
tvätta gasen ren från kolpartiklar och
föroreningar, dels samla upp det vatten,
som följer med gasen ut i ledningarna.
Vattenavskiljningen sker därvid till
största delen i kondensorn, där gasen
kyles ned till så låg temperatur, att den:
medföljande vattenångan <utfälles på
kondensorns väggar, varifrån den se-
dan får rinna ned i våtrenaren. Som
finrenare användes en filterrenare, fylld
med korkbitar, stålull, träull el. dyl.
Vedgasaggregatet innehåller för öv-
rigt samma saker som kolgasaggregatet,
nämligen gasblandare (5 i fig. 5) och
fläkt (6). Båda typerna av aggregat
innehålla dessutom ett i gasledningen
strax före motorn placerat spärrfilter,
som består av finmaskiga nät som en
sista säkerhet mot medföljande sotpar-
tiklar.
Gengasaggregatens montering.
Beträffande själva monteringen av
aggregatet på bilen gälla en mångfald
föreskrifter, som samtliga ha tillkom-
mit för att aggregatet skall bli så drift-
säkert och så litet riskabelt som möj-
ligt. Placeringen av aggregatens olika
huvuddelar utföres så olika från fall
till fall, att snart praktiskt taget alla
tänkbara platser på bilen ha kommit till
användning av olika tillverkare. I stort
kan man dock särskilja mellan koffert-
aggregat och pivotvagnsaggregat.
Efter att tidigare ha haft de olika hu-
vuddelarna i aggregaten skilda åt och
placerade här och där på bilen, tycks
tendensen numera bli den, att samtliga
till aggregatet hörande delar samman-
föras till konstruktiva enheter, täckta
av mer eller mindre vackert utformade
plåtar, som placeras i bilens baklucka,
om aet gäller personbilar. Hos lastbi-
larna, där ju generatorn måste ha be-
tydligt större dimensioner, placeras i re-
gel generatorn vid sidan om lastbilsfla-
ket, som därvid erhåller en motsvaran-
(Forts. sid. 31.)
Gosluftblandoare
Gosspjäll ;
Till motor
|
Luftfilter
Yttre mantel
FK Inre mantel MIM i MIN
I Ö
Re Tv Vå. EEE nd
upphöngning S T
polplugg
j I L Utblåsningsrör
Luft- och tändhål Från ved
"ert förgosore
luckor —J Så
n
lucka 5
Kondensvartten-
avtoppning
Vedförgasare
Första gosrenare
och kondens:
Andra gasrenare
vattenbehållare
Fig.
5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
