- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 13. 28 mars 1941 /
25

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur man bygger en modelljärnväg, av Kelle Key

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SN SET SNES TE SA RAD SSSe SER Sr NGN EBES SE ISAR VARAN och lust för nöjes skull. För att se tåget gå runt, runt med svindlande fart. En modelljärnväg däremot har en planerad fast grund, en väl ut- tänkt spårplan. Hela anläggningen är utförd i en och samma skala, mo- dellerna helt eller delvis ”hemgjorda”, och när tågen köras är det för att konstatera att allt fungerar precis som i verkligheten. Därmed är icke sagt att en modell- bana aldrig kan flyttas från sin fasta plats eller ändras. Tvärtom blir den som ovan sagts aldrig fullt färdig. Ideliga förbättringar både beträffan- de underbyggnaden och det rullande materialet vidtagas ständigt. Modelljärnvägen är fritidens ar- bete och det nedlagda kapitalet utgör ingen måttstock för de två begreppen — leksaker och modeller. Det finns leksakslok som kosta små förmögen- heter. Det finns modellok som i ma- terial kostat mindre än rökpengarna under en månad. Det är parollen ”gör det själv” som innerst betyder mest. Beträffande själva materialet för leksaker och modeller är skillna- den väsentlig. Till detta skola vi återkomma i en senare artikel. Förutsättningar för bygget. Om vi undersöker förutsättning- arna ha vi fyra viktiga frågor att ta ställning till. I. Skall jag ensam bygga min bana eller sluta mig tillsammans med några vänner? 2. Vilket utrymme har jag till mitt förfogande? 3. Vilken spårvidd och skala skall jag välja? (”noll” eller ”halvnoll”). 4. Vad har jag råd att kosta på mig? Den första frågan tycker kanske mången inte är så viktig. Det är ju klart att var och en börjar bygga så smått för sig själv. Men här skola vi emellertid i denna första appell till Sveriges modellbyggare framhålla, att om man har möjlighet att bygga en modelljärnväg tillsammans med ett flertal likasinnade, är detta det idealiska. Ju fler medlemmar det kan bli i en klubb eller hobby-cirkel, ju mindre kostnad blir det per man. Desto flera uppslag får man och flera arbetsamma händer har man att till- gå. Och en modellbana kommer inte till utan ARBETE! Då hobbyn dessutom genom sitt rika urval på olika slags arbete — finmekanik, landskapsmålning, elek- troteknik o. s. v. ställer ganska stora anspråk på den enskilde byggarens mångsidighet och tålamod, är det självklart en stor fördel att kunna fördela arbetsuppgifterna för anlägg- ningens skapande. Säkert har man i en krets på ett halvt dussin intres- serade någon som skapligt kan måla ett landskap, någon som kan ägna sig åt det elektriska, någon som kan bygga broar och hus o. s. v. Givet- vis gör var och en det han bäst tyc- , ker om och bäst behärskar. Då löper arbetet fortast. Men glöm inte, att ni i alla fall först då ni fullt behär- skar hobbyns alla hemligheter, har nått målet. För att återgå till den ensamme byggaren kan det hända att han ”för- bygger” sig. Han frestas kanske att avvika från de skalenliga modellerna. Han kanske allt oftare köper s. k. ”leksaksmodeller”. Sådana i handeln förekommande färdiga lok, vagnar o. dyl., som trots att de äro tillverkade av pressad plåt givetvis ha relativt riktiga proportioner och goda köregen- skaper. Ja, då är man inne på fel väg. Då har man trots goda föresat- ser och från början storslagna idéer Standardmått för modelljärnvägar Spårviddsbeteckning: x02 HO NGA SJOR PN Nol ng Dose ee BRA RR 32 mm 16.5 mm BETEN ullans) tjocklekimaxo mes. TEE ÖNS EET Eljulktlänsthojdimaxs rens TAIS i s PDilrnnermatt mellan flansatt. oc -c. 28000 TA:SI EG ESKEN TulSle dm ätter. sker SS SS SOLEN TISASE F. 3:dje strömförande räls höjd över 3 » ISSN SPADELI oa SR spf Asea bre se G. 3:dje räls avstånd till närmaste 17 --, SL TALS Fishöre ap oe SHS AS öns SS NES H. Buffert- och koppelhöjd NN ig 1123 3 KÖL SY län gear sm SE FÖ ST — JIMbbagter Iabiekable, oscv0v råd vs 100 cm 50 5 MÅ JE TEKNIK för ALLA 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:48:11 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-13/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free