S NER Två amerikanska ”Super Scale Models”. N. Y. C:s expressmaskin, Hudson, i de två olika spårvidderna. ”O” och ”HO”. lämnat hobbyns grundtanke: Gör det själv! I klubben däremot är risken att förbygga sig inte så stor. Flera se bättre än en. En liten välplane- rad hembyggd bana har ju mycket större värde än en stor dyrbar fär- digköpt. Här kunna vi inflika, att om ni börjar med två tomma händer, skaffa er då några riktiga ”modeller”. Har ni däremot förut några leksaksmodel- ler så bygg om dem (konvertera dem), så att de kunna löpa på en mo- dellbana. Frågan nummer två beträffande utrymmet är av stor vikt, och den tredje frågan angående skala och spårvidd blir helt beroende härpå. Och här skola vi ge ett råd till alla nybörjare: Lägg aldrig en modellbana på golvet! Bygg den på ett bord el- ler” på ett ramverk i bordhöjd. Gör om möjligt banan permanent. D. v. s. låt den alltid stå uppe. Men, säger ni, här bor jag i en liten stadsvåning, det går ju inte att realisera. Då måste ni söka få fatt på något tomt rum, någon vind eller någon källar- lokal, där ni kan arbeta. Men glöm inte bort, att det är rätt skönt att ha värme i lokalen. Har ni klarat den saken så gör ju rummets storlek att vi direkt ger oss in på nästa fråga. Skalan och spårvidden, var det ja? Generellt kan man säga att ett ut- rymme av 3 gånger 5 meter går bra för ”nollans” (32 mm) spårvidd. Är utrymmet mindre kan man endast använda ”halvnollan” med spårvid- den 16,5 mm. Här kan naturligtvis anmärkas att det stora utrymmet på 3 r5oum Teller öimetaraveniigamibra för ”halvnoll”. Det är ju närmast en smaksak, vilken skala man då använ- der. Beträffande spårvidden (spv.) menas avståndet mellan de bägge räl- sarnas innerkant Se skissen! 26 TEKNIK för ALLA Även om det nu är en smaksak, så föreslå vi för en lokal på t. ex. 3 ggr. 5 m ”nollan” av bl. a. följande skäl. Det är mycket lättare att arbeta med den skalan. Det finns större möjlig- heter till detaljrikedom och därmed realism. ”Halvnollan” fordrar myc- ket mera precision i utförandet. Till ”nollan” kan ni bygga skalenliga ljus- signaler, som verkligen fungera, men det är betydligt svårare i ”halvnol- lan”. Ännu en sak av betydelse är att det fordras åtskilligt mer material för att fylla ett stort rum i den lilla skalan. Har ni alltså utrymme nog för nollan, då vinner ni på att an- vända den. I samband med frågan om skala och spårvidd skall vi här anmärka att de i handeln förekommande ”Ieksaks- modellerna” i spårvidd ”0o” ha sam- ma spårvidd som halvnollan (HO) d. v. s. 16.5 mm. Skalan däremot är icke halvnollans 1/87 utan ligger om- kring 1/80. Följaktligen kunna t. ex. lokens chassier användas för konver- tering till modellok. Överbyggnader- na måste däremot modellbyggaren ta avstånd från. Angående de olika spårvidderna och skalorna se artikeln i ANN INGE 100) : För valet av spårvidd är naturligt- vis tillgången på delar och ritningar också bestämmande. Före kriget im- porterades en hel del sådana saker från såväl Tyskland, England, Frank- rike och U. S. A., men nu är ju den- na import omöjlig. Man är helt be- roende av vad som kan finnas inom landet eller av vad man kan göra själv. Glädjande nog har det senaste året svenska försök gjorts att fram- ställa — skalenliga modelldelar i såväl nollan - som = halvnollan. Man kan vänta att dessa tillverkningar ökar i omfattning, då efterfrågan enligt vad TIA erfarit, tycks vara stor. De viktigaste delar som den startan- de modelljärnvägsbyggaren behöver är räls, vagnshjul på axlar, lokhjul, axelboxar och motorer för att nu nämna några exempel. Allt detta lär finnas till salu hos modellfirmor i landet. Ett modellspår av idag och ett spår av s. k. plåträls. Skillnaden är som synes markant.