Slutligen den fjärde frågan: Vad kostar en modelljärnväg? Vad har jag råd med? En känd amerikanare som sysslat med hobbyn i många år svarade vid ett tillfälle på denna fråga. — Din bana skall kosta dig två de- lar arbete och en del pengar. Han menade alltså, att om man gör det hela själv då är kostnaden inte det dominerande (!) utan arbetet. Någon som helst norm för kostnaden kunna vi inte lämna. Det beror ju på vars och ens ekonomiska möjligheter. Men man kan ju alltid framhålla att några kronor i veckan till anläggningen un- der. ett års tid blir en ganska skap- lig bana med ”trafikmöjligheter”. Börja med att bygga ett par vagnar, skaffa räls för några meter spår. Lo- komotiv, som är järnvägens hjärta, är litet svårare att konstruera och kostar några slantar, men sparslan- tarna räcker i alla fall till. Ett lok tar tid att bygga och man köper följ- aktligen detalj efter detailj alltefter som man behöver dem. Kostnaderna för att bygga en godsvagn torde unge- färligen hålla sig mellan 4—6 kr för halvnollan och 6O—10 kr för nollan. En personvagn belöper sig ungefär på lika mycket. Ett lokomotiv 15—30 kr för halvnollan och det dubbla för nollan. Ett skalenligt spår (två rä- 1 Publikbild från en modelljärnvägs- klubb. Express- godståget med kyl- och oljevagnar dundrar igenom stationsområdet. ler med syllar) kostar per meter c:a 1:50 i halvnollan och 2 kronor i nol- lan. Alla dessa saker komma att när- mare behandlas i detalj i en senare artikel. Sedan dessa frågor övervägts av byggaren och han gjort sitt val åter- Modell eller verk- lighet? Ja, vad tror Ni? Bilden visar en engelsk modellbana. Stan endast att sätta igång. ”Tag plats” och börja fritidsarbetet ”Mo- delljärnvägshobbyn” som har fått epi- tetet ”The King of Hobbies, the Hob- by of Kings”. (Kungen bland hob- bies, hobbyn för kungar.) Viktiga standardmått. Modelljärnvägarna jorden runt äro faktiskt mer standardiserade än sina bröder i verkligheten. Vilken massa spårvidder ha vi inte bara i Sverige? Nollan och halvnollan äro i modell- världen suveräna medan man inom verkliga järnvägskretsar allt sedan George Stephensons dagar tvistat om avståndet mellan de två rälsträng- arna. För första gången i svensk press återges i denna artikel en tabell över modellbyggarnas A och O Tabellen ar delvis utarbetad efter The National Model Railroad Association, ett litet nätt förbund med bortåt 150.000 medlemmar. Adress: USA. Dessa mått ligga till grund för byg- gandet över hela världen, och ameri- kanerna torde vara de som tidigast insett värdet av gemensamma mått. Modelljärnvägsbyggaren förstår myc- ket snart, vilket oerhört stort värde måtten ha. Ju noggrannare man föl- jer dem, desto bättre. Är det så nödvändigt med alla des- sa mått, skalenliga hjul och så vidare, undrar säkert många. Ja, absolut! (Forts. sid. 31.) TEKNIK för ALLA 217