Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den elektriska bilen, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ELEKTRISKA BILEN
Den elektriska bilen är ingen nyhet. Redan år 1855 gjordes de första preliminära Av
försöken att framdriva ett fordon med elektrisk kraft av engelsmannen Davidson i >
Edinburgh, men denna vagn lär ha fungerat mycket dåligt. Därefter dröjde det eivilingenjör
tydligen ett bra tag, innan nästa allvarliga försök gjordes i samma riktning. Det var
därvid fransmannen Raffard, som konstruerade en tricykel och en spårvagn, vilka båda Tore Porsander
drevos med elektriska motorer, som erhöllo sin ström från ett ackumulatorbatteri.
Spårvagnen kunde befordra 50 personer och väckte givetvis överallt berättigat upp-
seende.
Denna konstruktion gav impulsen till fortsatt utveckling på detta område. Så byggde
t. ex. 1885 den engelske ingenjören Magnus Valk en med ackumulatorer och elektro-
motor driven dogcart, och fransmannen Gustave Trouvé byggde en tricykel, som var
försedd med en av honom själv uppfunnen elektromotor. 1887 lyckades det Sartia och
Mousette att uppnå en hastighet av 30 km pr timme med en av dem konstruerad
elektrisk vagn. Från denna tid uppdyka oupphörligt nya avarter av den elektriska
bilen, bland vilka märkes en åkardroska, som vid en egen vikt av 1.130 kg, 5 passage-
rare och en medelhastighet av 22 km pr timme kunde tillryggalägga 80 km utan ny
laddning. Ej mindre märklig är den 1881 byggda vagnen av Jeantaud, som visserligen
vid sina första färder alltid blev stående och måste omladdas var 25:te km, men som
1887 och 1893 genom betydande förbättringar förvandlades till en i alla avseenden
otadlig elektriskt driven vagn. ;
Under årens lopp har den elektriska bilen sedan utvecklat sig till en utomordentligt
fulländad och driftsäker vagn, men trots detta har den praktiskt taget fallit i glömska
ända tills den nu i vårt land på grund av bristen på flytande bränsle för alla våra
bensinbilar fått ny aktualitet. Att den elektriska bilen så att säga stannat i växten,
medan konkurrenten, bensinbilen, genomgått en så utomordentligt snabb utveckling, får
helt tillskrivas själva drivkällan, nämligen det elektriska ackumulatorbatteriet. Det
gamla men alltid lika aktuella problemet den lätta ackumulatorn väntar fortfarande
på sin lösning. Ackumulatorbatterierna äro med andra ord mycket tunga i förhållande
till sitt energiinnehåll, vilket blir särskilt framträdande i jämförelse med bensinen.
Trots att den elektriska motorn kan uppvisa en avsevärd mängd fördelar framför
bensinmotorn, har totalresultatet i alla fall blivit, att den elektriska bilen icke kunnat
konkurrera med bensinbilen ifråga om hastighet och vid längre körsträckor.
Den moderna elbilen.
Den moderna elektriska bilen, eller som vi källa den, elbilen, uppvisar inga funda-
mentala förbättringar i förhållande till elbilarna för 50 år sedan. Visserligen har Ga
effektiviteten och driftsäkerheten ökats avsevärt med den nutida teknikens hjälp, men sm I 2 2
kvar står fortfarande den relativt låga topphastigheten och den korta körlängden
mellan laddningarna av batteriet. Dessa egenskaper framträda i skarp relief mot
bensinbilens egenskaper, som nog i stort sett ha gjort oss ganska bortskämda och
kommit oss att ställa fordringar på fordonet, som ofta icke alls varit nödvändiga.
Speciellt har detta varit fallet hos lastbilar, som använts för varudistribution i städerna.
Här föreligger ju en körning från port till port, där bensinbilens ganska höga hastighet
aldrig kan komma till sin rätt, särskilt som stadskörning ändå icke tillåter några höga
farter. Medelhastigheten blir ganska låg och man har svårt för att utnyttja bensin-
motorn på rätt sätt. Eftersom medelhastigheten hos sådana bilar blir låg, gäller det
för minskande av körtiden att i stället komma upp i denna hastighet så snart som
möjligt efter varje igångsättning. Denna biltyp bör med andra ord ha stor accelera-
tionsförmåga.
Dessa egenskaper, låg topphastighet och stor accelerationsförmåga äro emellertid
speciellt utmärkande för just elbilen. Då därtill kommer, att varudistributionsbilarna
i en stad knappast köra längre sträcka pr dag än 30 till 50 km, kan man knappast tänka
sig en lämpligare kombination. Elbilen har här ett användningsområde, där den även
under tider av bensintillgång bör kunna konkurrera med stor framgång.
För personbilar och lastbilar, som måste kunna köra längre sträckor pr dag, är dock
ännu så länge elbilen underlägsen bensinbilen eller gengasbilen. Sålänge föraren är
hänvisad till att ladda sina bilbatterier själv hemma i garaget, måste han alltid tänka
| på att icke köra längre bort än att han alltid har tillräckligt med laddning kvar i Moderna el-bilbatterier från Svenska
batterierna för att komma hem igen. Kunde man emellertid tänka sig, att efter Ackumulator A.-B. Jungner.
GERRANS ARENA
TEKNIK för ALLA 11
FRSSSAV UENSRIIINIIRINNNNIINURENNNNRRRRERRINIIINN RINNA RR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
