Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den elektriska bilen, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
landsvägarna utposterades stationer, på samma sätt som de f. d. bensinstationerna,
där bilisten kunde erhålla ett nytt fulladdat batteri i utbyte mot sitt eget urladdade
batteri, skulle elbilarnas aktionsradie kunna utökas avsevärt. Förutsättningen för att
detta skulle vara möjligt, är dock att bilbatterierna göras synnerligen lätt utbytbara
och fördelas i standardlådor av lämplig storlek, så att de passa alla olika fabrikat av
elbilar. På så vis kan man köpa elektricitet på samma sätt som man förr kunde köpa
bensin.
— Elbilens egenskaper.
Eftersom den elektriska motorns dragförmåga icke enbart är beroende av motorns
varvtal på samma sätt som bensinmotorn, kan motorutrustningen förenklas avsevärt.
I elbilen behövs praktiskt taget intet annat än själva motorn och pådragsanordningarna
och givetvis även batteriet. Särskild startmotor liksom växellåda och kopplingsanord-
ning bli helt överflödiga. Körningen blir under sådana förhållanden avsevärt förenklad
i förhållande till körning av bensinbil. ”Gaspådraget”, som vi nu i stället borde kalla
”strömpådraget” kan anordnas som en ”gaspedal” eller som en regleringsarm .under
ratten. Bromspedalen bibehåller givetvis sin gamla plats och funktion.
Dels på grund av den elektriska motorns egenskaper, dels på grund av att växlings-
manövrerna bortfalla, har elbilen stor accelerationsförmåga. Med lämpliga anordningar
för kraftöverföringen kan den dessutom erhålla en stor backtagningsförmåga.
Den påtagligaste fördelen hos elbilen i förhållande till bensin- eller gengasbilen
framträder emellertid, om vi jämföra de båda slagen av motorer med varandra. Bensin-
motorn har trots sin numera stora driftsäkerhet en hel del egenskaper, som gör den
ganska känslig för mindre god skötsel. Vi behöva blott peka på den i förhållande till
elmotorn komplicerade konstruktionen, vidare på dess kylsystem och dess smörjnings-
system. Bensinmotorns livslängd är dessutom ganska begränsad och i mycket hög
grad beroende på skötseln.
Elmotorn har ju en mycket enkel konstruktion och är dessutom praktiskt taget
outslitlig. Några kylningsproblem existera icke, varför den kan användas utan hänsyn
till den yttre temperaturen, vilket givetvis är en stor fördel i vårt kalla klimat. Smörj-
ningen erbjuder heller inga som helst problem. Motorerna äro försedda med kullager,
som blott behöva ses till med långa tidsmellanrum. Elmotorn kommer på det sättet att
förbruka blott en försvinnande bråkdel av den oljemängd, som motsvarande bensin-
motor erfordrar, vilket just nu är en sak av stor betydelse. Därtill kommer elmotorns
absolut ljudlösa gång och, vilket är mycket viktigt, den är fullkomligt riskfri för
bilisten, till skillnad mot bensinmotorn med dess kända förgiftningsrisker, som ha
aktualiserats i och med gengasdriften.
Elbilen skulle således ha synnerligen goda egenskaper, om man icke behövde ha
batteriet med. Visserligen äro de moderna batterierna driftsäkra, och ha ett relativt
lågt inre, elektriskt motstånd, som är av vikt vid bilens acceleration, men kvar står dock
den stora vikten, som gör att bilens egenvikt ökas en hel del. Framställningar ha
emellertid gjorts till myndigheterna, att elbilarna skola beskattas efter en annan grund
än andra bilar. Detta är desto mer berättigat, då elbilarna på grund av sin låga
toppfart och sin mjuka gång icke slita vägarna lika hårt som bensinbilarna.
För att ge en uppskattning om en modern elektrisk lastbils egenskaper, kan nämnas,
att den i Sverige av Elbilbolaget tillverkade 1,5 tons lastvagnen med 1.250 kg last gör
en hastighet av 32 km pr timme och att dess färdlängd pr laddning uppskattas till 60
km på horisontell mark vid en hastighet av 27 km pr timme. I backigare städer sänkes
denna dagliga färdlängd till c:a 50 km.
N 5
i
Ovan och nedan: en lastvagn från
Svenska HFlektrobil-A.-B., Stockholm.
Elbilens batteri.
Under nuvarande förhållanden med råvaruknapphet användas blybatterier om till-
sammans 80 volt, för vagnar med lastförmåga upp till 3 ton och 160 volt för vagnar
med större lastförmåga. Batterierna hålla i medeltal c:a 250 amperetimmars laddning.
Hos blyackumulatorn räknar man med, att de positiva plattorna ha en livslängd av 400
laddningar och att de negativa tåla 800 laddningar, innan de måste utbytas. Batteri-
kostnaden blir härigenom en ganska ansenlig post i driftsbudgeten eller c:a 700 kr
pr år för en medelstor lastvagn. De moderna batterierna hålla en ganska konstant
spänning även vid tämligen urladdat batteri.
Elbilens kostnader. .
Det kan vara ganska intressant att jämföra de kalkylerade årskostnaderna mellan å
ena sidan en elbil och å andra sidan bensin- och gengasbilen. En sådan kalkyl återfinnes
i Svensk Motortidning, nr 9, 1941, vilken vi här återge. Kalkylen är utförd för en
lastbil med 3 tons lastförmåga (nyttig last).
12 TEKNIK för ALLA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
