Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska Museet Stockholm: Swedenborgs flygplansprojekt år 1716 - Tekniska Museispalten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SWEDENBORGS
flygplansprojekt år 1716
Emanuel Swedenborg har på
många vetenskapens och teknikens
områden framstått som en före-
gångsman av sällsynt stora mått.
Hans förmåga att intuitivt inse de
lagar och krafter, som härska och
råda i naturen, gav honom en klar
syn i ting, varom först en senare tid
kunnat fatta innebörden.
Betecknande för Swedenborgs
stora vidsynthet även i tekniska
frågor är hans utkast till flygplan
år 1716 genom vilket han för för-
sta gången anger vissa principer,
som långt senare skulle visa sig
vara de, som förde till flygproble-
mets lösning. Detta utkast finnes
dels bevarat i form av ett manu-
skript, dels ock i en något modifie-
rad form i en artikel i Daedalus Hy-
perboreus år 1716 med rubriken
”Utkast til en Machine at flyga i
Wädret”. E
Tidiga projekt till flygmaskiner
hava oftast utgått från en direkt
imitation av fåglarnas sätt att
flyga. I denna riktning gick Leo-
nardo da Vinci på 1500-talet och
det är anmärkningsvärt att t. o .m.
Lilienthal på 1890-talet tänkte sig
vid fortsatta arbeten övergå till rör-
liga vingar, som skulle drivas av
en motor.
Swedenborg däremot anger för
första gången ett fast, välvt plan
såsom det egentligen bärande orga-
net framdrivet av en propellerartad
anordning. Beträffande den sist-
nämnda skriver Swedenborg: ”kun-
de inte skada att vingarne lågo li-
tet snedt bakåt som qvarnvingar
och gifwa driften dit åt”. Som man
ser gå hans tankar snubblande nära
propellerns konstruktion, som ju
icke är något annat än drivna
”qvarnvingar”.
Rörande själva flygplanets kon-
struktion må nämnas, att Sweden-
16 TEKNIK för ALLA
borg tänkt sig ett sittrum i dess
mitt 2 X 3 alnar i fyrkant, 1 aln
djupt, tillverkat av läder, kork eller
helst näver på en stomme av trä-
ribbor. Bärplanet borde göras av
ett tätt material så att luften icke
kunde passera igenom detsamma.
Formen kunde lämpligen göras
oval och planet något välvas. Ett
system av två längsgående vingbal-
kar samt åtta träribbor, motsva-
rande en nutida flygplansvinges
spryglar utgjorde bärplanets stom-
me. I maskinens tyngdpunkt fästes
en nedåt hängande tyngd, avsedd
att balansera planet under flygnin-
gen. ”Kvarnvingarna” — d. v. s. det
rörliga organet — av linnetyg eller
annan väv borde enligt Swedenborg
göras: så, att när de rördes mot
flygriktningen, skulle de släppa ige-
nom luften, men när de fördes bak-
åt skulle de vara täta och således
efterlikna fågelvingarnas slag. Vid
flygplanets ”vingar” voro fästa ett
par kraftiga stålfjädrar på ett så-
dant » sätt, att dessa spändes när
”vingarna” fördes framåt, men gåvo
23 FRA
Telonk
MUSEISPALTEN
Från och med veckans nr av TfÅ
kommer en serie artiklar att infö-
ras, som alla skildra modeller eller
originalmaskiner i Tekniska Muse-
ets samlingar.
Ehuru Tekniska Museet tillhör de
yngre museerna, är det säkert känt
av de flesta tekniskt intresserade.
Men långt ifrån alla ha möjlighet
att göra ett besök i museet. Det
kan därför ha sitt intresse att få
höra litet om dess samlingar.
Vad dessa beträffar är grund-
stommen av respektingivande ål-
der. Den utgöres av maskinmodel-
ler som redan i börian av 1700-ta-
let bildade den s. k. Kungl. Modell-
kammaren i Stockholm. Denna
grund har sedermera genom till-
skott från alla ingenjörskonstens
områden blivit utökad och under
de senaste tiugu årens insamlings-
arbete har samlingarna uppnått
över 20.000 föremål.
Samlingarna äro så ordnade att
man lätt kan fölia utvecklingen på
vissa tekniska huvudområden. En
besökare kan inte blott studera t.
ex. en bensinmotor av i dag, utan
huru en sådan såg ut för tio, tjugu
eller trettio år sedan. Detta gör
museet så lockande för den tek-
niskt intresserade.
De följande artiklarna äro skriv-
na av museet närstående. Vi över-
lämna i detta nr ordet åt den kän-
de flygingenjören, Luftfartsinspek-
tör Tord Ångström, som berättar
om en intressant flygplanmodell
på Tekniska Museets ”flygterrass”.
ökad kraft åt slaget när.”vingarna”
fördes bakåt.
Swedenborg har tydligen kommit
in på ämnet bl. a. till följd av Pol-
RER 222
Swedenborgs flygplan år 1716 rekonstruerat som skalmodell på Tekniska Museets
”flygterrass” i Stockholm.
—
RJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
