måste vara något fel med fyren eftersom den inte är tänd. Men där bakom udden kommer snart Nadir att stråla fram med tusentals ljus. Det är en stor, härlig stad. De kommo förbi udden, men inga ljus syntes. Nadir, den stora, härliga staden, låg öde och tom i nattsvart mörker.

NITTONDE KAPITLET. I staden.

”Tagan” flög lågt och dess kraftiga strålkastare gled undersökande runt hamnen. Men här, där det borde ha legat skepp vid skepp, och där det brukade råda liv och arbete både natt och dag, var det nu alldeles tyst och stilla. Inte en människa sågs på bryggorna, där vinschar och kranar sträckte ut sina orörliga armar mot himlen, och inte ett skepp syntes i hamnen. Jo, ett enda. Det var vraket av en tjugumeters elegant lustyacht, som låg i den inre hamnen. Dess två master voro avbrutna och hängde ned över sidorna, och skrovet hade stora hål, som om en väldig flodvåg skulle ha tagit den i sin famn och slungat den mot molons kant. Men den låg på läsidan och kunde omöjligen ha blivit ditförd av en flodvåg. — Däremot med ett slag av en vampyrödlas svans, tänkte Wayne och förstod med ens varför hamnen och staden lågo övergivna. Iffi Nivo, ”Tagans” förare, slog av rekylmotorerna, sänkte höjdrodret och lät flygskeppet sjunka ned på vattnet. Strax efter låg det stilla vid en brygga innerst i hamnen. Nivo vände sig mot sina vänner och bröt den långa tystnaden. — Ja, nu äro vi äntligen framme vid målet för vår resa, sade han — men vampyrödlorna ha nog kommit före oss och ha jagat bort invånarna, även de personer, som borde ha stått här nere på bryggan för att bereda Kens första gäster från en annan planet ett festligt mottagande. Här är inte en levande själ. Och i stället för till fester och nöjen föras dessa gäster till kamp och faror. Så borde det inte vara, men så är det, och farorna börja kanske i samma ögonblick, som vi sätta foten i land. Nivo gjorde en liten paus och fortsatte sedan med sitt allvarsamma tal: — Naturligtvis skall jag, som Kens och Nadirs ende närvarande representant, göra vad jag kan. Jag skall visa de långväga gästerna staden och dess sevärdheter. Färden går då först och främst till ett stort automobilgarage, ”Centralgaraget för västra hamnen”, där vi kunna finna ett ståndsmässigt och passande åkdon. Därifrån går turen, vi måste naturligtvis vara beväpnade, genom våra vackraste gator upp till slottet, där vi under andra omständigheter skulle ha fått en liten förfriskning tillsammans med min far, Iffi Ka Nivo, och min syster Ilné, varefter vi skulle ha gått till sängs. Men nu finna vi väl, som jag hoppas, viktiga meddelanden för vår vidare färd. Wayne och Faversham sågo förundrade på varandra. Nivo hade nog talat om, att han hade släktingar i Nadir men inte med ett ord berört deras eller sin egen ställning i staten. Först nu, då han nämnde sin fars namn, avslöjade han sig. Ordet ”Ka” betydde nästan detsamma som ordet ”kung” betydde på Ludvig XIV:s tid. En konung på Ken var nämligen inte blott representant för oinskränkt makt och myndighet överallt utan kunde jämföras med en administrerande direktör, som har kommando över sin affär och sina underordnade. Nivo hade en gång själv använt denna NYTT KVARTAL! Prenumerera på TEKNIK för ALLA Som prenumerant riskerar Ni inte att gå miste om något nummer, utan tidningen kommer varje vecka som utgivarekorsband. Prenumeration är BILLIGAST! BEKVÄMAST! SÄKRAST! Prenumerationspriset är ENDAST: Helår ... Kr. 13:— Halvår ... » 6:50 Kvartal ... » 3:50 INBETALA AVGIFTEN PÅ POSTGIROKONTO 157992 — eller insänd nedanstående kupong, så uttaga vi avgiften mot postförskott. Men gör det GENAST! Till Teknik för Alla, Pren.-avd., Box 3137, Stockholm 3. Undertecknad prenumererar härmed på Teknik för Alla under 1941 för — 1 helår — 3 kvartal — 1 halvår — 1 kvartal. Stryk det ej önskade. Avgiften kr. ... + postförskottsavgiften torde uttages genom postförskott. Namn: ..... Bostad: ..... Postadress: ..... SKRIV TYDLIGT!