Fräsmetoden; uppsamlas med ”dammsugare”. den frästa torven förmultnade stubbar, som försvåra upptagningen och göra användnin- gen av maskiner ganska komplice- rad. Allt detta kräver en mycket stor insats av säsongarbete under en re- lativt kort period (3—4 mån.). För att med förkrigstidens icke mekani- serade metoder på en säsong pro- Till höger: Torvforsknings- institutet i Moskva, det en- da i sitt slag i världen. Under: för de blivande torv- Ett laboratorium ingenjörerna. 4 TEKNIK för ALLA Hydrometoden; torvvällingen pum- pas till torkningsplatsen. ducera en million ton torr och po- rös torv krävs det över 20.000 ar- betare. Numera använder man emeller- tid i allt större utsträckning meka- niserade metoder. En av de första av dessa metoder går i korthet ut på följande: En vattenstråle med 10—13 at- Maskingrävning; torvmassan skra- pas upp med släpskopa. mosfärers tryck riktas genom ett pumpmunstycke mot torvlagret, vil- ket därav sönderdelas och förvand- las till en lättflytande gröt, det s. k. hydroförfarandet. Alla stubbar, som av vattenstrålen isoleras från torven bortföras med hjälp av en speciell maskin. Härefter ledes mas- san med hjälp av pumpar och rör- ledningar till en torkningsplats, där den utbreder sig i ett jämnt skikt. Efter ett par dagar tjocknar detta skikt och är då färdigt att formas till briketter med hjälp av särskil- da maskiner. Då briketterna äro torra uppläggas de i högar. För närvarande är nästan hela torknings- och uppläggningsproces- sen mekaniserad. För att med hydrometoden er- hålla en million ton torr och po- rös torv behövs i Ryssland 1.500— 2.500 arbetare. En annan metod, som använts se- dan år 1928, består i att med hjälp av specialkonstruerade maskiner som kallas ”fräsar”, förvandla det översta, torraste torvlagret till små- bitar. De torvstycken man på detta sätt erhåller vändas upprepade gån- ger och samlas efter torkningen i högar, som därefter uppsuges i ett slags jättestora dammsugare. Alla dessa operationer kunna utföras med hjälp av relativt enkla maski- ner som dragas av vanlig traktor med larvfötter. Detta är den mångomtalade s. k. frästoryvmetoden, som under senare år även börjat användas i Sverige.