Fig. 6. Fig. 8. 10 TEKNIK för ALLA citeten större vid högre temperatur och mindre vid lägre temperatur. Vid tempera- turen —17” C är den exempelvis endast 40 proc. av kapaciteten vid -+25” C. Vi tala vidare om en ackumulators verkningsgrad. Denna kan emellertid uttryckas på två olika sätt, nämligen dels som amperetimmeverkningsgraden, dels som energi- verkningsgraden. Dessa båda uttryck få icke förväxlas, emedan de äro helt olika begrepp. (SEE Amperetimmeverkningsgraden uttryckes som förhållandet mellan den elektricitets- mängd, som kan uttagas ur batteriet, och den elektricitetsmängd, som måste matas in i batteriet för att ge detsamma full laddning. Eller med andra ord: uttagna Ah, dividerat med tillförda Ah. Denna verkningsgrad utgör omkring 90=proc. eller: mer för blybatterier. ; Energiverkningsgraden anger förhållandet mellan den vid urladdningen uttagna elektriska energien och den vid laddningen tillförda energien. Som bekant mätes den elektriska energien vanligen i kilowattimmar (kWh), men då denna enhet är mycket för stor för detta fall, mäta vi den i stället i wattimmar (förkortas Wh), som utgöres av produkten av spänning, ström och tid. 'Spänningen mätes som vanligt i volt, ström- men likaså som vanligt i ampere, medan tiden mätes i timmar. Den tillförda elektriska energien beräknas således:som produkten av laddningsström- men, medelvärdet på laddningsspänningen och;laddningstiden. Den uttagna elektriska energien. erhålles på motsvarande sätt som produkten av urladdningsströmmen, medel- värdet på urladdningsspänningen och urladdningstiden. Det visar sig, att energiverk- ningsgraden blir 'ganska. låg eller omkring 70 proc. hos blycellen, eftersom medel- spänningen vid urladdning är avsevärt lägre än, medelspänningen vid laddning. För "NiFe-cellerna erhållas ännu lägre värden. För erhållande av en god livs- längd hos denna ackumulator är det fördelaktigast, om det tillförda antalet Ah är 50' proc: större än det uttagna antalet Ah; Härav följer, att amperetimmeverkningsgra- den skall vara 67 proc. 'Energiverkningsgraden blir motsvarande lägre eller c:a 55 proc. i Sa : | För att förtydliga de båda verkningsgradsbegreppen skola vi taga ett exempel. En liten ackumulatorcell med den angivna kapaciteten 20 Ah uppladdades tills tydlig gasutveckling kunde iakttagas. Därefter urladdades den över ett motstånd ända tills spänningen började sjunka kraftigt. Spänning och ström avlästes hela tiden medelst instrument. Följande värden erhöllos: I. Laddning under 9,2 timmar. Medelströmstyrka: 2,4 ampere. Medelspänning: 2,16 volt. II. Urladdning under 4,6 timmar. Medelströmstyrka: 4,5 ampere. Medelspänning: 1,98 volt. För laddningen erfordrades följaktligen 9,2 - 2,4 = 22,08 Ah. Vid urladdningen erhölls 4,6 : 4,5 = 20,70 Ah. Amperetimmeverkningsgraden blev följaktligen: 20,70 : 22,08 = 93,7 proc. Vid laddningen förbrukades vidare den elektriska energien: 9,2 + 2,4 - 2,16 = ; 47,68 Wh. Under urladdningen erhölls 4;6 +: 4,5 : 1,98 = 40,99 Wh. Energiverkningsgraden blir således 40,99 : 47,68 — 8,9 proc. Laddning och urladdning. Vid laddning anslutes batteriets pluspol till strömkällans pluspol, medan batteriets minuspol förbindes med strömkällans minuspol. Strömmen genom batteriet kommer då att gå från den positiva elektroden till den negativa som vi tidigare sett. Spän- ningen mellan batteriets båda poler kommer under laddningen att långsamt öka. Är batteriet från början alldeles urladdat, stiger spänningen först mycket hastigt till ett spänningsvärde, som sedan håller sig konstant under en tid, varefter spänningen åter börjar stiga ganska snabbt som ett tecken på, att batteriet är fulladdat. Laddningskurvan för en NiFe-ackumulator uppvisar samma förlopp som blyacku- mulatorn, ehuru spänningskurvan där visar en mer oregelbunden stegring. För båda