Fig. 1. Uppåtsvängd looping. benämndes ”den store flygvirtuo- sen”, och hans akrobatflygningar betraktades med rätta som de mest våghalsiga och nervkittlande tricks som någon flygare utfört. Denne pionjär på konstflygningens om- råde torde kunna betraktas som en av världens främsta flygare i fråga om individuell skicklighet att han- tera ett flygplan. Han gick i spet- sen och röjde vägen för den skara konstflygare som följde i hans spår. Å dolphe Pégoud var född 1889 och tillhörde först 18:e jägarrege- mentet i Algier och deltog sedan i Marocko-fälttåget 1907—1908, där han var med om många strider. Sedan han fått sin flygutbildning blev flygmaskinen hans liv. Han var även den förste som företog fallskärmsutsprång från ett flygplan med endast en mans besättning. Detta gjorde han strax före sina loopingförsök och lyckades komma oskadd ned från endast tvåhundra meters höjd. Under världskriget deltog Pégoud som stridsflygare och hade därvid stor nytta av sin färdighet i konstflygning. samt avancerade snart till löjtnant. Un- der en strid, som utkämpades i luften över Petit Croix den 31 augusti 1915 fann den unge flyg- pionjären en ärofull "död. Han var en lugn, enkel och an- språkslös människa, som i sina konststycken i luften såg förverk- ligandet av en stor idé. Flygaren skall nämligen, menade han, lära sig behärska .sin maskin i alla lä- gen så, att han kan vända den på rätt köl, vad som än må hända. Om alla lära sig bli så skickliga, skola olyckorna bli mycket färre, och landet få behålla flere flygare och är bättre rustat när det gäl- ler. Så resonerade den lille frans- mannen, och det ligger utan tvivel mycket sanning i hans resonemang. Från att tidigare sålunda ha varit en mera sensationsbetonad form av luftakrobatik har konstflygningen under de senaste åren övergått till att bli en ej oväsentlig faktor i den militära utbildningen av strids- flygare och kallas numera för avancerad flygning. Med dylik flygning avses sådana manövrer, som icke direkt erfordras för flyg- planets förande från en plats till en annan. Till avancerad flygning hörande manövrer gå emellertid fortfarande bland den stora allmän- heten under benämningen konst- flygning. Detta innebär dock icke, att detta slag av flygning utgöres av våghalsiga och onyttiga rörel- Fig. 2. Omvänd looping eller looping utåt. ser, vilkas utförande medför risk för flygare och materiel. Tvärtom utgör den avancerade flygningen ett nödvändigt led i en flygares ut- bildning, under vilken han får till- fälle att möta de olika situationer och vänja sig vid de påfrestningar som kunna uppstå under flygning, lära sig att behärska de olika lä- gen, 1 vilka ett flygplan kan kom- ma, att undvika de lägen, som medföra risker samt att rätt be- döma sitt flygplans förmåga. En flygare får ej behärskas av omständigheterna utan måste alltid vara situationens herre. I flyga- rens utbildning måste alltså ingå bringande av flygplanet i olika lägen samt snabb och säker ”ur- tagning” ur dessa lägen. Och det är genom konstflygning som fly- garen får det rätta begreppet om sitt flygplans möjligheter — hur brant och snävt han kan göra en sväng, hur hårt han kan pressa det i stigning, hur högt han för ett längre eller kortare moment kan taga upp nosen och hur mycket höjd han kan vinna eller förlora i en manöver. i skola nu litet närmare försöka sätta oss in i de olika manövrer, som en flygare utför vid avancerad flygning, och börja därvid med loopingen, eftersom det var med denna manöver som Pégoud börja- de sitt uppseendeväckande pionjär- arbete på konstflygningens område. Då man på Pégouds tid skulle göra en looping sattes maskinen hårt på näsan för att erhålla den nödvän- diga skarpa farten före manövern. Med de numera betydligt starkare motorerna behövs ej detta, utan hastigheten ökas om så skulle be- hövas i planflykten. Då hastig- heten är tillräcklig, tages spaken mjukt bakåt, så att flygplanet steg- ras, passerar ryggläget, dyker på näsan och till slut återföres till planflyktsläge. Under tryckningen före rörelsens igångsättande strypes motorn så mycket, att tillåtet varvtal ej över- skrides. I samband med upptag- ningen drages motorn på för fullt. Spakrörelsen bakåt fortsätter ifrån igångsättningen med en gradvis ökning, till dess toppläge är upp- nått. Spakens läge är då strax bakom «<neutralläget. Ungefär i detta läge kvarhålles spaken, tills flygplanet från toppläge, där mo- torn helt strypes, passerat något förbi vertikalläge, då någon efter- Tk De 8 AE < FARSEN = zz N ” N Zz N 7 N / XV / Y A 7 i? Y X I NN I N I N Z N på ER [= ba [EES Fig. 3. Dubbel looping eller ”ätta”. TEKNIK för ALLA 5