Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avancerad flygning förr och nu, av Harald Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Uppåtsvängd looping.
benämndes ”den store flygvirtuo-
sen”, och hans akrobatflygningar
betraktades med rätta som de mest
våghalsiga och nervkittlande tricks
som någon flygare utfört. Denne
pionjär på konstflygningens om-
råde torde kunna betraktas som en
av världens främsta flygare i fråga
om individuell skicklighet att han-
tera ett flygplan. Han gick i spet-
sen och röjde vägen för den skara
konstflygare som följde i hans spår.
Å dolphe Pégoud var född 1889
och tillhörde först 18:e jägarrege-
mentet i Algier och deltog sedan i
Marocko-fälttåget 1907—1908, där
han var med om många strider.
Sedan han fått sin flygutbildning
blev flygmaskinen hans liv. Han
var även den förste som företog
fallskärmsutsprång från ett flygplan
med endast en mans besättning.
Detta gjorde han strax före sina
loopingförsök och lyckades komma
oskadd ned från endast tvåhundra
meters höjd. Under världskriget
deltog Pégoud som stridsflygare
och hade därvid stor nytta av sin
färdighet i konstflygning. samt
avancerade snart till löjtnant. Un-
der en strid, som utkämpades i
luften över Petit Croix den 31
augusti 1915 fann den unge flyg-
pionjären en ärofull "död.
Han var en lugn, enkel och an-
språkslös människa, som i sina
konststycken i luften såg förverk-
ligandet av en stor idé. Flygaren
skall nämligen, menade han, lära
sig behärska .sin maskin i alla lä-
gen så, att han kan vända den på
rätt köl, vad som än må hända.
Om alla lära sig bli så skickliga,
skola olyckorna bli mycket färre,
och landet få behålla flere flygare
och är bättre rustat när det gäl-
ler. Så resonerade den lille frans-
mannen, och det ligger utan tvivel
mycket sanning i hans resonemang.
Från att tidigare sålunda ha varit
en mera sensationsbetonad form av
luftakrobatik har konstflygningen
under de senaste åren övergått till
att bli en ej oväsentlig faktor i
den militära utbildningen av strids-
flygare och kallas numera för
avancerad flygning. Med dylik
flygning avses sådana manövrer,
som icke direkt erfordras för flyg-
planets förande från en plats till en
annan. Till avancerad flygning
hörande manövrer gå emellertid
fortfarande bland den stora allmän-
heten under benämningen konst-
flygning. Detta innebär dock icke,
att detta slag av flygning utgöres
av våghalsiga och onyttiga rörel-
Fig. 2. Omvänd looping eller
looping utåt.
ser, vilkas utförande medför risk
för flygare och materiel. Tvärtom
utgör den avancerade flygningen
ett nödvändigt led i en flygares ut-
bildning, under vilken han får till-
fälle att möta de olika situationer
och vänja sig vid de påfrestningar
som kunna uppstå under flygning,
lära sig att behärska de olika lä-
gen, 1 vilka ett flygplan kan kom-
ma, att undvika de lägen, som
medföra risker samt att rätt be-
döma sitt flygplans förmåga.
En flygare får ej behärskas av
omständigheterna utan måste alltid
vara situationens herre. I flyga-
rens utbildning måste alltså ingå
bringande av flygplanet i olika
lägen samt snabb och säker ”ur-
tagning” ur dessa lägen. Och det
är genom konstflygning som fly-
garen får det rätta begreppet om
sitt flygplans möjligheter — hur
brant och snävt han kan göra en
sväng, hur hårt han kan pressa det
i stigning, hur högt han för ett
längre eller kortare moment kan
taga upp nosen och hur mycket
höjd han kan vinna eller förlora i
en manöver.
i skola nu litet närmare försöka
sätta oss in i de olika manövrer,
som en flygare utför vid avancerad
flygning, och börja därvid med
loopingen, eftersom det var med
denna manöver som Pégoud börja-
de sitt uppseendeväckande pionjär-
arbete på konstflygningens område.
Då man på Pégouds tid skulle göra
en looping sattes maskinen hårt på
näsan för att erhålla den nödvän-
diga skarpa farten före manövern.
Med de numera betydligt starkare
motorerna behövs ej detta, utan
hastigheten ökas om så skulle be-
hövas i planflykten. Då hastig-
heten är tillräcklig, tages spaken
mjukt bakåt, så att flygplanet steg-
ras, passerar ryggläget, dyker på
näsan och till slut återföres till
planflyktsläge.
Under tryckningen före rörelsens
igångsättande strypes motorn så
mycket, att tillåtet varvtal ej över-
skrides. I samband med upptag-
ningen drages motorn på för fullt.
Spakrörelsen bakåt fortsätter ifrån
igångsättningen med en gradvis
ökning, till dess toppläge är upp-
nått. Spakens läge är då strax
bakom «<neutralläget. Ungefär i
detta läge kvarhålles spaken, tills
flygplanet från toppläge, där mo-
torn helt strypes, passerat något
förbi vertikalläge, då någon efter-
Tk De
8
AE <
FARSEN =
zz N
” N
Zz N
7 N
/ XV
/ Y
A
7 i?
Y
X I
NN I
N I
N Z
N på
ER [= ba
[EES
Fig. 3. Dubbel looping eller ”ätta”.
TEKNIK för ALLA 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
