Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att bli ingenjör, av Fredrik Adelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riktning förordas. Skolorna till-
handahålla på begäran program,
vari redogörelse lämnas för kurs-
planer och studietid. Ett person-
ligt råd är ofta värdefullt att få vid
uppgörande av studieplaner, och
även härmed stå skolorna till
tjänst.
Vad kosta studierna?
n annan viktig fråga vid plane-
rande av studier är vidare kost-
nadsfrågan. Studiekostnaderna va-
riera inom ganska vida gränser: vid
statligt läroverk gäller en termins-
avgift av 10 å 15 kronor, vartill
kommer en inskrivningsavgift å 10
kronor. Vid enskilda skolor angi-
vas som exem-
pel på termins-
avgift vid dag-
kurser kr. 185
—380 och vid
aftonkurser kr.
100—170. Den
lägre = avgiften
inom respektive
grupper tilläm-
pas under första
terminen, varef-
ter avgiftens
storlek stiger
för varje termin
till den högsta
angivna siffran.
Härtill kommer
inskrivningsav-
SfE åa kr s20:
Vissa smärre
avgifter för la-
borationer och
dylikt kunna
även tillkomma.
Förutom terminsavgifter har den
studerande givetvis att räkna med
kostnader för böcker och annan
studiematerial, som för en fullstän-
dig ingenjörskurs kan uppskattas
till omkring 200 kronor. Vid kost-
nadskalkyler måste så räknas med
personliga omkostnader för hus-
rum, kost, kläder etc.
Vid den ytterligare studiemöjlig-
het, som står till buds genom kor-
respondensundervisningen, får för
en fullständig ingenjörskurs beräk-
nas 500 å 600 kronor. Avgiften
erlägges kontant vid kursens bör-
jan. Vid avbetalning ökas kursav-
gifterna med ungefär 10 proc.
Möjligheter att erhålla ingenjörs-
utbildning för mindre kostnader
yPppar sig emellertid. För att upp-
6 TEKNIK för ALLA
muntra obemedlade och begåvade
elever ha många skolor möjligheter
att bevilja befrielse eller nedsätt-
ning i avgiften. Likaså finnas sti-
pendiefonder, vars avkastning kom-
mer flitiga elever till godo.
Kårverksamheten och kamratlivet
vid skolan.
JET redogörelse för ingenjörsut-
bildning vore icke fullständig, om
ej kamratlivet vid skolan omnämn-
des. Som regel finnas särskilda
elevkårer organiserade, vilka alla
elever måste tillhöra. Elevkårer-
nas uppgift är framför allt att till-
Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm.
varataga de studerandes intressen
och hos dem alstra en god anda,
verka för inbördes bistånd och gott
kamratskap samt befrämja intres-
set för allmänna och tekniskt ve-
tenskapliga ämnen. Sport och
idrott intaga ävenså en viktig plats
på elevkårernas program. Elevhem
och samlingslokaler skänka en ytt-
re ram för elevernas kårverksam-
het.
I anslutning till studierna vid lä-
roanstalterna hör studiebesök och
studieresor. Härunder få eleverna
under sakkunnig ledning en inblick
i olika företags verksamhet och
drift. Under lugnare politiska
hållanden ha studieresor ofta även
kunnat utsträckas till områden
utanför landets gränser.
AV
Intresset för teknisk utbildning
och yrkesundervisning märkes i
"mycket hög grad i vår tid, men här
har nu endast berörts den under-
visning, som avslutas med ingen-
Jörsexamen. Härutöver sker även
ingenjörsutbildning vid landets bå-
da tekniska högskolor, Kungl. Tek-
niska Högskolan i Stockholm och.
Chalmers Tekniska Högskola i Gö-
teborg. Den examen, som här av-
lägges, är civilingenjörs- och arki-
tektexamen, vartill vid Kungl. Tek-
niska Högskolan tillkommer bergs-
ingenjörs- och lantmäteriexamen.
Utbildningstiden är fyra år, och för
behörighet att vinna inträde ford-
ras studentexamen eller examen
från statligt
SEAN. tekniskt gymna-
S SÅ sium eller mot-
svarande utbild-
ning.
Kungl. Tek-
niska Högsko-
lan har dess-
utom att tillde-
la den, som av-
lagt härför god-
kända prov, tek-
nisk doktors-
grad, vilken be-
rättigar till ti-
teln teknologie
doktor.
N u står som-
maren för dör-
ren och ferierna
vänta de stude-
rande. Men slutet av en termin be-
tyder också att examen väntar för
en skara, som fullgjort sina studier.
En ny kull av ingenjörer står fär-
dig att ge sig i kast med tekniken
och dess mångskiftande problem.
Det är de ingenjörer, som i arv fått
Thomas Edisons och Marconis och
många andra stora föregångsmäns
erfarenheter och vilka nu skola sö-
ka vidare på en väg, som skall fö-
ra till teknikens fulländning och
förbättrade förhållanden för land
och folk.
En termin är slut, men återigen
kommer en höst och med den en ny
termin, och då skola åter nya ska-
ror samlas för strävan mot ett klart
utstakat mål: att bli ingenjör.
Fredrik Adelsköld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
