Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laddning av elektriska ackumulatorer. I. Laddning med generator, av Tore Porsander - Reglering på konstant ström - Bakströmsreläet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
12 TEKNIK för ALLA
luft, men detta gäller blott till en viss grad. Tränger man samman alltför många kraft-
linjer i ett järnstycke, visar det sig, att järnet ökar sitt motstånd mot magnetiska
kraftlinjer. Vi säga att järnet börjar mättas. Denna järnets egenskap har just till
följd, att strömregleringen i generatorn icke blir alldeles exakt lika för alla varvtal.
Denna form på laddningsströmskurvan bör egentligen alla bilister särskilt studera.
Den säger nämligen, att bästa laddningen av batteriet icke erhålles genom att köra
bilen så fort som möjligt utan genom att hålla en fart av c:a 40 km/tim, vilken ger
varvtalet 2.000 till 2.500 hos generatorn.
I samma kurva framgår även fältströmmens storlek vid olika varvtal, och vi åter-
finna vad som tidigare sagts, nämligen att fältströmmen måste minska vid ökat
varvtal för att den elektromotoriska kraften skall bli ungefär konstant.
Bakströmsreläet
AN; fig. 4 framgår dessutom, att generatorn erfordrar ett visst varvtal för att
överhuvud börja ladda. För att laddning verkligen skall äga rum, måste så att säga
generatorn orka rå på batteriet. Batteriet har ju alltid själv en viss spänning, varför
generatorn måste ha större spänning för att kunna driva en ström genom batteriet.
Om generatorspänningen sjunker till precis samma värde som batterispänningen, få vi
två elektromotoriska krafter, som äro riktade rakt emot varandra. Resultatet blir
endast, att ingen ström går varken åt det ena eller andra hållet. Sjunker generator-
spänningen till ett värde, som är lägre än batterispännugen, KOmmer strömmen i
kretsen att byta riktning och gå från batteriet till generatorn i stället. Batteriet kom-
mer med andra ord att urladdas. Ju större denaa spänningsskillnad är, desto större
blir urladdningsströmmen, eller som den ofta kallas i detta sammanhang, bakströmmen,
för att vid stillastående generator bli mycket stor och kanske till och med vara skadlig
för batteriet. Så fort därför generatorns varvtal kommer ned till c:a 1.000 varv/min,
då den icke orkar ladda längre, måste den elektriska förbindelsen mellan generator och
batteri brytas. Varje automatiskt verkande ladaningssystem är därför försett med en
automatisk strömbrytare, som i detta fall oftast går under benämningen bakströmsrelä.
I bakströmsreläet använda vi oss av de magnetiska kraftlinjernas förmåga att
åstadkomma attraktion av järndelar. Reläet består enligt fig. 5 av en järrkärna (a),
en järnbygel (b) och ett rörligt ankare (c), varigenom erhålles en sluten magnetisk
krets. Järnkärnan är försedd med två lindningar, nämligen dels en s. k. spännings-
lindning (d) av tunn tråd i många varv, dels en s. k. strömlindning (e) av grov tråd i
få varv runt järnkärnan. En fjäder (f) av något slag sörjer för att ankaret vid
strömlöst relä ligger i öppet läge. Sändes en ström geron unäågon av de båda lind-
ningarna, uppstå magnetiska kraftlinjer genom maygnetkretsen, varvid arkaret attra-
heras och går till.
Vidare är bakströmsreläet försett med två kontakter, varav den ena (g) är fastsatt
på ankaret och .den andra (h) är fastsatt på en ståndare eller dylikt. Dessa kontakter
utgöra strömbrytaren i reläet. Vid tillslaget ankåre ligga kontakterna ihop, medan de
skiljas, då ankaret går ifrån.
Bakströmsreläet kopplas till generator och batteri enligt fig. 6. Vi se, att reläets
spänningsspole är ansluten direkt till generatorns båda poler, medan strömspolen i
reläet genomgås av laddningsströmmen, vilken senare även måste passera reläets ström-
brytare. Vid stillastående generator är således på detta sätt förbindelsen mellan
generator och batteri bruten.
Generatorn sättes igång. Spänningen mellan dess båda poler kommer därviu att öka.
I reläets spänningsspole uppstår därvid en ström, som ökar i samma takt som genera-
torns varvtal. Det magnetiska kraftlinjeflödet genom reläkretsen blir allt större, och
till slut går reläankaret till, varvid generatorn sammankopplas med batteriet. Tillslag-
ningen av reläankaret bör därvid icke ske förrän generatorspänningen blivit större än
batterispänningen.
L addningen av batteriet har alltså börjat. Då laddningsströmmen kommer att passera
reläets strömspole, bildas här ytterligare ett antal amperevarv i denna förutom de
amperevarv, som reläets spänningsspole ger upphov till. Det magnetiska flödet genom
reläet ökas avsevärt, vilket har till följd, att ankaret tryckes hårdare fast och ström-
brytarens båda kontakter tryckas samman med ännu större kraft, så att förbindelsen
mellan generator och batteri blir säker.
Reläets strömspole har emellertid även en mycket viktig uppgift vid reläankarets
frånslagning. Det är ju meningen, att reläankaret skall slå ifrån och bryta förbindelsen
mellan generator och batteri, då generatorns varvtal blivit så lågt, att generatorspän-
ningen blivit lägre än batterispänningen. För att reläankaret skall slå ifrån, måste
amperevarvtalet i reläspolarna bli så litet, att magnetflödet genom reläet därvid icke
längre orkar hålla ankaret attraherat. Enbart medelst spänningsspolen kan denna
minskning av amperevarvtalet icke ske, eftersom denna så länge strömbrytaren är
sluten i så fall får sin ström från batteriet, som alltså håller spänningen uppe i kretsen.
Det blir i stället den uppstående bakströmmen, som åstadkommer frånslagning av
reläankaret. Att vi få bakström betyder, att strömmen genom reläets strömspole
kommer att gå i motsatt riktning mot förut, varvid denna spole kommer att motverka
spänningsspolen. Vi få med andra ord icke längre en summa av de båda spolarnas
amperevarvtal utan en skillnad. Kraftlinjeflödet i reläet minskar snabbt och ankaret
går ifrån vid en viss bakström.
-—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
