t! — ES==EUTTTLIEL:S nn ——L LITE EE gran ran non mn — AUTOTYPIEN uppfanns för D en 27 maj för hunara år sedan föd- des i Närnberg Georg Meisenbach, upp- finnare av autotypien. Denna uppfin- ning som gjorde det möjligt att tillverka halvtonsklichéer var av absolut revolu- tionerande betydelse inom bildreproduce- ringens område. Georg Meisenbach, autotypiens uppfinnare. Meisenbach fick idén till sin uppfin- ning från Gillot, som var den förste att överflytta litografier på en zinkplatta. Själv utlärd kopparstickare, grundade han 1876 i Minchen den första zinko- grafiska anstalten och experimenterade med att medelst ett förbättrat linjeras- ter överflytta halvtonsbilder på metall, som sedan etsades. Är 1882 hade hans försök krönts med sådan framgång, att han fick patent på sina uppfinningar. Rutrastet sådant vi nu känna till det var ännu icke uppfunnet, och därför an- vände Meisenbach uteslutande linjeras- ter, som han gav en halv exponering och sedan vred 90 grader och exponerade på nytt. Först sedan linjeringsmaskinen uppfunnits, kunde ett rutnät framställas på glas. Detta gjordes på så sätt, att på en glasskiva med svart botten med en gravyrmaskin ingraverades fina dia- gonalt gående linjer. Två sådana glas- skivor lades över varandra på så sätt, 100 år sedan att de fina linjerna korsade varandra i rät vinkel, varigenom ett raster bildades. Ett raster betecknas efter det antal lin- jer, det innehåller på en centimeter. I en reproduktionsapparat placeras ett sådant glasraster på ett visst avstånd framför plåten, som sedan exponeras. Det framkallade negativet visar, att alla ljusa och mörka ställen på originalet genom rastret delats upp i en mängd vita och svarta punkter. Negativet överflyt- tas på en polerad och med en ljuskänslig hinna överdragen zink- eller kopparplat- ta, som sedan framkallas. Sedan plåten torkat, övertäckes de nu framträdande vunkterna med ett syrefast skikt. Därpå tan etsningen ske. För zink användes salpetersyra, för koppar järnklorid. Sy- san angriper nu så småningom sådana ställen som icke äro täckta, varigenom de enskilda punkterna framträda skar- pare. För kvalitetstryck och stora upplagor användes autotypier av koppar. På se- nare tiden har man, särskilt i Tyskland, börjat använda magnesiumlegeringar till autotypier. De medelst glasraster gjorda autoty- pierna ge ett betydligt skarpare tryck än som var möjligt med det gamla linje- rastret, och sedan 1890 göras alla auto- typinegativ på så sätt. För att i tryck kunna återgiva en bild så naturtroget som möjligt är korsrast- ret nödvändigt. Beroende på tryckpapperets kvalitet har man att välja mellan grova, medium eller fina raster. För vanligt tidnings- Meisenbachs första autotypi, och (t. h.) en biid med 11 Unjers korsraster. Nya Stockholm 5 milj. dyrare. I en proposition föreslår k. m:jt riks- dagen att Svenska Amerika Linien bevil- jas ett ytterligare statslån på 8,45 milj. kr. till slutlikvidering av nya Stockholm samt till amortering av för bygget upp- tagna lån hos Svenska skeppshypoteks- kassan. I den framställning, som ligger till grund för regeringsförslaget och vari bolaget anhöll om ett satslån på 12 milj. kr., meddelar styrelsen bl. a. att återuppbyggandet av fartyget efter branden i dec. 1938 påbörjats i mars 1939 och att i det nya avtalet med var- vet leveranstiden bestämts till den 31 dec. 1940. Under arbetets gång anmäl- de varvet på grund av försenade under- leveranser en försening av omkring två måndare och sedermera ytterligare till följd av kriget, så att leveransen icke kunde beräknas ske förrän våren eller försommaren i år. Då fartyget i nov. 1936 beställdes, uppsvattades totala byggnadskostnaden till omkring 24 milj. kr. Då branden för- orsakade högst avsevärt ökade kostna- der för varvet, och det ursprungliga pri- set var mycket lågt, har varvet begärt ett tillägg av 2 milj. kr., som bolaget funnit skäligt. Därtill kommer ersätt- ning för vissa senare överenskomna för- bättringsarbeten, ränteförlust och kon- trollkostnader, varför hela byggnads- kostnaden komme att uppgå till 28 å 29 milj. kr. Nytt sjömätningsfartyg. Vid Finnboda varv sjösattes nyligen ett nytt sjömätningsfartyg som byggts för sjökarteverket. Det nya fartyget vars namn är ”Gus- taf af Klint” och som byggts till högsta klass i Lloyds har en längd av 47 meter och mäter 630 ton. Det utrustas med ekolod och vevlod, bottenprovapparat, radiostation med radiopeiling, girokom- pass och sallogg, hydraulisk styrmaskin samt elektriska spel. Propellermaski- neriet utgöres av en Polarmotor om 560 hkr. Flyget till Petsamo har börjat. Den regelbundna flygtrafiken mellan Helsingfors—Petsamorouten trafikeras måndagar, onsdagar och fredagar me- dan återresan från Petsamo sker tisda- gar, torsdagar och lördagar. och illustrationstryck användes grövre och medium raster, till konsttryck, som även fordra bättre papper, finare raster. Ju finare raster som kan användas, des- to naturtrognare blir avbildningen i tryck. Meisenbach, som på grund av sjukdom måste draga sig tillbaka från sin verk- samhet 1891, dog i Emmering 1912. TEKNIK för ALLA 13