Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SRA TYRKSTAET ET 4,
fl I
B
— Dalgången längre ned! mr Dickin-
sin! Vi måste
skicka varningstele-
|
grAM ss. -
— Ja, Mac Gray, vi måste... I näs-
ta ögonblick störtade han iväg tillbaka
till kontoret med en sådan fart, att Mac
Gray hade svårt att hinna med. När
han någon minut efter sin chef kom in
på kontoret, var denne redan sysselsatt
med att sända varningstelegram till
farmerna och samhällena nedåt dalen
och spred alarmen långt ned i Kalifor-
nien.
Ma måste då medge, att chefin-
genjörens idé är genialisk!
— Ja, det man lärt sig, det har
man, svarade Thiessen på retta dr Stie-
gels yttrande. — Glöm inte, att Grabbe
var maskinkonstruktör innan han börja-
de syssla med fysik. Man måste erkänna,
att hans utkast ser förnuftiga ut, och
jag är mycket nyfiken att få se hur an-
ordningen kommer att fungera.
Detta samtal ägde rum under en rast
i arbetet och gällde ritningarna till en
strålmotor, som lågo utbredda på ett
bord i dr Thiessens laboratorium.
— Det hela ser förbluffande enkelt
ut. Hegemäller pekade med fingret på
en detalj. — Gräåbbe sätter helt enkelt
strålkulan i en slags kälke, som kan röra
sig fram och tillbaka liksom kolven i en
ångmaskin. Här har han försett den
med en annan anordning, som vid slutet
av varje slag vrider kulan 180 grader
om sin axel. Det är ju klart som dagen,
att den inrättningen måste fungera lika-
väl som en ångmaskin. Enda skillnaden
är, att det här är fråga om strålnings-
tryck i stället för ångtryck. Varför ha
vi inte själva kommit på den idén, herr
Thiessen?
— Ja, säg det, min käre Hegemäller!
Varför kunde inte Kolumbus” motstån-
dare ställa ägget upprätt! Det är all-
tid en som får idén, och sedan är de and-
ra förvånade, att de inte kommit att
tänka på det själva. Ni kan trösta
er med, att vi under arbetets gång troli-
gen kan få användning för ert snille.
— När kommer delarna till strålmo-
torn hit till laboratoriet? frågade d:r
Stiegel.
— I morgon bittida, svarade Thiessen.
Ord allt går väl, kan motorn vara kör-
färdig i morgon middag.
— I morgon bittida-kan jag inte hjälpa
till, ty då kommer porslinskropparna för
’de nya blixtrören, och jag vill gärna ha
Stiegel till hjälp med hopsättningen.
— Det får vara, svarade Thiessen av-
värjande, edra rör springer inte bort.
Alla måste hjälpa till med monteringen
av strålmotorn. De nya rören får vi ta
senare. Efter något knorrande fogade
Hegemäller sig i beslutet.
— Förresten, vad säger ni om, att
våra båda japaner Yatahira och Saraku
reste hem till Tokio i morse? frågade
den sistnämnde plötsligt.
DD Thiessen svarade med en axel-
ryckning. — Det är inte mycket att säga
om. Deras hemresa var ju bestämd för
länge sen, men jag tyckte nog att Li-
dinghausen såg besvärad ut när de med-
delade honom sin avsikt.
— Men de skildes i alla fall i största
vänlighet, anmärkte d:r Stiegel.
Thiessen nickade. — Ja, det kan väl
hända, men det tycktes råda litet för-
stämning på ömse sidor. Enligt min
uppfattning är det inte omöjligt att de
båda herrarna fått nys om våra fram-
steg.
— Fullkomligt uteslutet, d:r Thiessen,
utbrast Hegemäller. Vi har inte låtit
någon titta i våra kort och inte talat
om våra årbeten med någon.
— Nåja, svarade Thiessen, men litet
fyrverkeri och smällande har ni i alla
fall styrt till med. Tror ni inte, att
herrarna från fjärran östern både har
ögon och öron? Först var det det kros-
sade glastaket, och sedan historien i
raketgruvan...
— Där hade vi väl skyddat oss för
nyfikna blickar skulle jag tro, avbröt
honom Hegemiller.
— Försök att resonera logiskt i fem
minuter, tillrättavisade honom Thiessen.
Tänk på att raketgruvan, som förut
legat fri och öppen, plötsligt blir om-
given med ett högt plank. Vad skall
man dra för slutsatser av det? Natur-
ligtvis att det skall göras några experi-
ment i gruvan som man önskar hemlig-
hålla. Inte sant, herr Hegemiller?
Motsträvigt medgav denne att resone-
manget var riktigt. Thiessen fortsatte:
— Det är ju allmänt känt, att raket-
gruvan endast användes när man kan
räkna med explosioner vid försöken. Att
vi höll på med arbeten där var det inte
svårt för japanerna att få reda på; nu
gäller bara frågan vad slutsatser de
dragit därav. Säkerligen att vi kommit
så långt med våra försök, att sönderfal-
landet av atomerna är förenat med en
viss risk. Än så länge experimenterar
de själva med tämligen ofarliga biand-
ningar. Om man nu lägger det ena till
det andra, är det inte svårt att begripa,
att japanerna känner sig duperade. - De
vill förstås resa hem och experimentera
efter eget gottfinnande.
— Nåja, sedan japanerna nu rest, så
är vi ju alldeles för oss själva, blandade
sig d:r Stiegel i samtalet. Och då kan
vännen Hegemiäller ställa till med hur
många explusioner han vill.
R edan följande afton levererades de
maskindelar, som Grabbe beställt, var-
på ett dussin arbetare och montörer ge-
nast satte igång med hopsättningen.
När chefingenjör Grabbe i sällskap med
d:r Thiessen morgonen därpå kom till
laboratoriet, var allt klart. Strålkulan
låg dock ännu väl innestängd i labora-
toriets förvaringsrum.
Nu gällde det först att frakta kulan
tillsammans med dess tunga fasthåll-
ningsinrättning från förvaringsrummet
1
NS
MEDDELANDE
Jag medarbetar nu permanent varje
vecka som alla tiders seriefigur i det läsvärda
Högaktningsfullt
era de
TEKNIK för ALLA 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
