Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYHETER
för
modellbyggare:
Modell-
planet
med
TRYCKLUFTS-
MOTOR
besitter förnämliga flygegen-
skaper. Det är lika roligt att
äga som en bensinmodell, det
är dessutom driftsäkrare och
driftskostnaden bortfaller.
En händig person bygger lätt
detta idealiska plan jämte
motor enligt TfA:s ritningar.
Ritningarna upptaga alla
mått, äro detaljerade och i
FULL SKALA
Pris endast kr. 2:75.
Frim. godtagas som likvid.
Rekvirera från
TEKNIK för ALLA
box 3137, Stockholm 3.
" till maskinen.
22 TEKNIK för ALLA
Detta skedde utan svå-
righet med lyftblock. Men sedan kom
det svåraste. För att kunna placera
kulan i maskinens släde, måste den los-
sas från fasthållningsinrättningen och
flyttas cirka en knapp meter. Det var
en kort sträcka, men om något gick på
tok, så kunde mycken skada uppstå.
— Bäste kollega, sade Thiessen efter
en frågande blick på d:r Hegemiller,
skulle ni vilja göra mig en stor tjänst
och gå till kasinot på en halvtimme?
Hegemäller kände sig djupt kränkt
och försökte protestera, men Thiessen
lät inte beveka sig.
Med nedslagen min gick d:r Hegemiäl-
ler ut ur rummet.”
— Han såg avsnoppad ut, sade Grab-
be, varför skickade ni bort honom nu?
— Rena självbevarelsedriften, herr
Grabbe. Vännen Hegemäller är en duk-
tig karl, men ibland är han kanske litet
för... ja, låt oss säga impulsiv... har
för mycket kvicksilver i kroppen. Vi ha
ett ganska kritiskt företag framför OSS,
och då är det bäst, att han inte är när-
varande.
Eu blystycke, vars framsida urhålkats
och som säkert hölls fast av flera lyft-
block, bragtes intill kulan, vilken genom
strålningstrycket till sist säkert vilade
i behållaren. Sedan kunde den tjocka
bulten som hittills fasthållit den, slås ut
och kulan flyttas den korta vägen till
maskinsläden.
Avståndet var knappt en meter, men
d:r Thiessen tyckte den var en mil, så-
dan spänning som han befann sig i.
Millimeter efter millimeter måste kulan
flyttas med den yttersta försiktighet.
Ett enda felgrepp skulle ha förorsakat,
att kulan kommit loss och sedan givit sig
iväg på egen hand. Det tog nästan en
halv timme att flytta kulan den korta
sträckan, men när den äntligen gled in
i släden, var den svåraste delen av ar-
betet över. Med snigelfart drogs kulan
in på släden tills den äntligen kom i det
läge att den nya stålbulten kunde skju-
tas in i hålet och på så sätt hålla den
fast på släden.
— Sådär ja! Den där kar inte ge sig
iväg på egen hand mer! Thiessen lade
bort hammaren, som han använt för att
driva in bulten med. Grabbe höll just
på med att sätta fast styrningen, som
redan dagen förut uppväckt dr Stiegels
beundran. Idén till densamma var för-
vånansvärt enkel. Det hela bestod en-
dast i att kulan ’vid slutet av varje slag
vred sig på bulten, så att den sände ut
strålningen i motsatt riktning. Nu
skulle det visa sig om det som såg så
övertygande ut på papperet också fun-
gerade i praktiken. När Grabbe hade
dragit åt den sista skruven, tog han ett
steg tillbaka för att betrakta sitt verk.
Fin och blänkande stod maskinen där,
men fullständigt död och stilla.
— Varför går inte motorn? frågade
d:r Stiegel.
— Därför att den står på dödpunkten,
svarade Thiessen och grep tag i ekrarna
på svänghjulet. Med en viss ansträng-
ning vred han det en bit, och plötsligt
kom det liv i det döda maskineriet. Först
vred svänghjulet sig långsamt men öka-
de snart farten, drivet av strålkulans
kraft. Snart kunde man inte se ekrar-
na, utan hjulet såg ut som en skimran-
de, genomskinlig skiva.
D :r Thiessen kastade en blick på varv-
räknaren. — Motorn skenar för OSS,
skulle han just till att ropa, när Grabbe
grep tag i regleringsratten. Sedan han
vridit ett par tag, saktade motorn far-
ten tills den gick med den avsedda hastig-
heten — trehundra varv i minuten. Fram
och tillbaka ilade strålkolven i cylindern,
och som en blänkande skiva vred sväng-
hjulet sig om sin axel. Alltsamman
med ett urverks precision. Länge stodo
Grabbe och Thiessen och betraktade ma-
skinen utan att säga ett ord, tills slut-
ligen chefingenjören bröt tystnaden.
— Vi måste belasta den, sade han till
Thiessen. — 200 hästkrafter bör man
få ur den. Jag skall söka få tag i en
passande dynamomaskin.
— Vet ni vad vi då får i vårt labora-
torium? frågade Thiessen och svarade
själv på sin fråga. — Jo, då få vi här
det första av atomkraft drivna elektrici-
tetsverket. Vårt laboratorium kommer
att intaga en särskild plats i det mänsk-
liga framåtskridandets historia. <År-
tionden, ja århundraden härefter kom-
mer man att tala om den här platsen
som det ställe, där en ny tidsålder bör-
jade. -
Grabbe ansåg som sin skyldighet, att
något dämpa begeistringen och började
tala om det svåra arbete som återstod,
fastän han liksom d:r Thiessen var hän-
ryckt över det uppnådda resultatet.
(Forts. i nästa n:r.)
Bliv
ombud för :
Tf A!
IV FEROINSSSSE
en a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
