Nytt skydd mot rågan om skydd mot den förrädiska gengasen är just nu synnerligen ak- tuell och nedanstående utredning avser att visa de resultat man uppnått på detta område under de senare åren. Innan vi närmare gå in på ämnet, tor- de dock en kort redogörelse av koloxi- dens giftverkan vara på sin plats. Gengasgiftet. gom bekant möjliggöres andningen bl. av den reversibla (omvändbara) ke- miska reaktionen, som uppträder mellan syre och den i de röda blodkropparna förekommande järnföreningen hämoglo- bin. När inandningsluftens syre i lungornas finaste vävnader kommer i beröring med blodet, träder denna reak- tion i kraft, varvid syre upptages av hämoglobinet, vilket härvid överföres till oxihämoglobin. Detta oxihämoglobin transporteras ut i kroppens vävnader, iz å TER —> F Några synpunkler på ex- perimentella rön beträffan- de gengasfarans bekäm- pande. Skall den nyupp- täckta hopcalitkaralysatorn övervinna gen gasdöden 2 L -J GENGASDÖDEN att förhindra förloppet, mycket snart resulterar i död genom kvävning. Blo- det kan inte längre fylla sin uppgift. Kolosförgiftning har ibland kallats för den smygande döden. Detta kommer därav att gasen är såväl lukt- som färg- lös, och man märker följaktligen ingen- ting förrän det är för sent. Medvets- löshet inträder, och på ett par minuter har gasen utfört sitt verk, då ingen räddning längre är möjlig. Aktivt kol. Mt de flesta giftgaser, vilka omöj- liggöra andningen i kemisk-fysiolo- giskt hänseende, skyddar det i gasmas- ker använda s. k. aktiva kolet. BE Fig. 1. där syre lätt avges till syrefattiga vävnader och oxihämoglobin åter blir hämoglobin, samtidigt som den vid för- bränningen i kroppen bildade koldioxi- den (obs.! ej koloxid!) löses i blodplas- man, för att på detta sätt forslas till lungorna och där avges vid utandnin- gen. Detta är alltså det schematiska förloppet vid andningsprocessen. (Se IDSEfSSAN nro arg. LOGI) Röda blodkropparna förstöras. u har koloxiden i likhet med syret förmågan att med hämoglobin ingå en kemisk förening, men — och det är häri faran ligger — denna förening är till skillnad från oxihämoglobin bestän- dig och kan således inte åter avge den upptagna koloxiden. Härigenom göres blodkropparna efter hand odugliga för syretransporter, kroppen får mindre och mindre syre för sitt behov och inom kort uppträder kvävningssymptom, vilka, om ingenting med det snaraste göres för 12 TEKNIK för ALLA Användningen av det aktiva kolet grundar sig på det förhållandet, att vid gränsytan mellan två ämnen fria kraf- ter förekommer, vilka sträva att hålla ämnena samman. Ju starkare dessa krafter äro och ju större ytan är, desto större blir denna adsorptionsförmåga. Särskilt stor adsorptionskraft ha fasta ämnen med hög smältpunkt, såsom pla- tina, eller sådana, som i finfördelad form eller genom finporositet uppvisa stor yta, t. ex. träkol. Adsorptionen är förbunden med värmeutveckling och är därför störst vid låg temperatur. Om- vänt kan man genom upphettning åter frigöra adsorberade gaser. Fysikalisk skyddsmetod. NERE kol har i sig självt ganska stor adsorptionsförmåga, men denna kan göras mycket större därigenom att för- oreningar såsom träaktiga ämnen och kolväten, vilka täpper porerna, bortta- gas. Denna behandling av kolet kallas aktivering. Totala ytan av 1 gram ak- tivt kol har beräknats till 1000 kvm. - Man kan aktivisera kol på flera olika sätt. I huvudsak användes två olika me- toder; i ena fallet behandlas kolet med överhettad vattenånga, ev. varmluft, i andra fallet med lämpliga kemikalier. Det aktiva kolets adsorptionsförmåga är mycket varierande för olika gaser, och koloxiden hör till dem, av vilka ad- sorptionsmöjligheterna är ringa. Ett belysande exempel är ett försök, vilket gav vid handen, att då 1 gram av en viss kolsort adsorberade 382 ccm. svavel- oxid, samma mängd av samma kolsort Ti1l mask med utandningsventil Torkmedel | Fuktighetsindikator Aktivmassa | Medel för bindande | Aktivmassa a — a — Torkmedel kn o- om -— -— ua Inandningsventil Fig. 2. endast förmådde binda 1 cecm, koloxid. Utförda försök har således visat, att mot koloxid hjälpa inte de vanliga skyddsmedlen. Kemisk skyddsmetod. porutom den synbarligen rent fysika- liska adsorptionen gives även en an- nan metod att neutralisera gasers gift-