Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Television, av B. J. - Hur mottagaren fungerar - Ultrakortvåg minskar räckvidden - Publiksmaken avgör televisionens framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning 1—2 och för sidorörelse 3—4
hos elektronstrålen. Längst fram i
röret sitter en fluorescensskärm.
Där denna träffas av elektronstrå-
len utbildas en lysande punkt, och
ljusstyrkan är proportionell mot
antalet elektroner. Televisionssig-
nalerna läggas därför in på elek-
tronkanonens galler, så att de kun-
na styra elektronströmmens hastig-
het och därmed ljusintensiteten på
skärmen.
vidden från sändarens antenn. En
televisionssändare kan därför en-
dast betjäna ett litet område, var-
för televisionen av ekonomiska skäl
ännu så länge är hänvisad till de
tätast befolkade trakterna av vår
jord, såsom New York, Berlin och
London. Vi visa som vinjett televi-
sionsantennen å Alexandra Palace
i London, det engelska rundradio-
bolagets televisionshus, som lär in-
större amerikanska radiofirmor
satte igång med massproduktiofav
televisionsmottagare i olika pris-
klasser, men — det blev ingen rus-
ning efter apparater.
Detta berodde på tre saker. Först
och främst kunde man år 1925 byg-
ga en radiomottagare för några
tior, medan man nu var tvungen att
köpa en televisionsmottagare, som
även i den lägsta prisklassen kosta-
Vi antaga att bägge elek- jmmm -
tronstrålarna både i ikono- =
skopet och katodstråleröret |
flytta sig synkront, d. v. s.
med samma hastighet och :
hela tiden passerande mot- |
svarande bildelement. Då :
ett starkt belyst element i ’
mosaiken passeras av elek-
tronstrålen i ikonoskopet,
utsändes en impuls, som,
mottagen och förstärkt,
släpper fram ett stort antal
elektroner från katodstrå-
lerörets elektronkanon och
därigenom =< erhålles ett
ljust parti på den del av
mottagareskärmen, som
svarar mot ikonoskopets
starkt belysta bildelement.
Ultrakortvåg min-
skar räckvidden.
På detta sätt överfares
skärmen med en otrolig
hastighet av elektronstrå-
len. Om vi antager 400 ra-
der pr bild och 24 bilder pr
sekund, betyder detta, att
elektronstrålen rör sig fram
och åter över fluorescens-
skärmen <+24 X 40 = 9.600
gången i sekunden. Elek-
tronstrålens rörelse utefter
raderna åstadkommes av
s. k. kippaggregat och tele-
visionsändaren ger ifrån sig sär-
skilda s. k. synkroniseringsimpul-
ser för att kippaggregaten i motta-
garen skola gå i takt med de å sän-
darestationen.
På tal om sändaren, så är det
Just den trådlösa överföringen, som
utgör den svaga länken. Av vissa
skäl är man nämligen hänvisad till
det s. k. ultrakortvågsområdet och
där till våglängderna 5—38 meter.
Vid denna korta våglängd kan man
tyvärr ej räkna med att erhålla sta-
bila mottagningsförhållanden an-
nat än inom den ungefärliga syn-
6 TEKNIK för ALLA
Televisionsreportage 2: Miss Jasmine Bligh, den engelska
televisionshallåkvinnan, gör ett reportage från en autogiro me-
dan kameran följer maskinen från marken.
nehålla både studios och televi-
sionssändare.
Hi kan det måhända vara
lämpligt med några reflexioner
kring den ekonomiska sidan av det
televisionstekniska problemet. På
20-talet, då rundradion dök upp,
blev det en verklig ”boom”. Alla
skulle ha en radio. Färdiga appa-
rater, byggsatser och lösa delar ha-
de strykande åtgång, och radiofa-
brikanterna tjänade grova pengar.
Nu kom televisionen, och år 1940
skulle den lanceras på allvar. Alla
de bortåt tusenlappen.
Dessutom ville ingen köpa
en apparat, då det ej fanns
något enhetligt system.
Varje bolag hade sitt an-
tal rader pr bild och bilder
| Pr Sse., och fullständig enig-
| het har ännu ej uppnåtts.
Publiksmaken
avgör televisionens
framtid.
Och så det tredje och sis-
4 ta skälet; televisionen är ej
1 ”mogen” ännu. Även om
| bildkvaliteten = förbättrats
1 oerhört på de sista tio åren
återstår dock mycket att
H göra. Särskilt amerikanar-
(oo na äro bortskämda med
stora, fina, flimmerfria
biobilder, och detta gör, att
de ha stora pretentioner på
storlek och ljusstyrka även
hos televisionsbilderna.
Men mottagarpriset stiger
förfärande mycket fortare
än storleken och ljusstyr-
kan, varför den amerikan-
ska radioindustrien är äga-
re till ett större antal osål-
da televisionsapparater.
Tidningen =:”Electronics”
påpekar litet syrligt att
”det skadar emellertid inte
att erinra herrar ingenjörer om, att
vissa saker ej kunna förklaras av
vare sig de bästa matematiker, ve-
tenskapsmän eller ingenjörer. Des-
sa saker ha med publiksmaken att
göra.”
Föret är som synes trögt i port-
gången, men vi skola hoppas, att
den tekniska och ekonomiska ut-
vecklingen skall göra det möjligt
för televisionen att bli ett nytt be-
hov, som skänker vila och avkopp-
ling och skapar många nya arbets-
tillfällen.
B. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
