ning 1—2 och för sidorörelse 3—4 hos elektronstrålen. Längst fram i röret sitter en fluorescensskärm. Där denna träffas av elektronstrå- len utbildas en lysande punkt, och ljusstyrkan är proportionell mot antalet elektroner. Televisionssig- nalerna läggas därför in på elek- tronkanonens galler, så att de kun- na styra elektronströmmens hastig- het och därmed ljusintensiteten på skärmen. vidden från sändarens antenn. En televisionssändare kan därför en- dast betjäna ett litet område, var- för televisionen av ekonomiska skäl ännu så länge är hänvisad till de tätast befolkade trakterna av vår jord, såsom New York, Berlin och London. Vi visa som vinjett televi- sionsantennen å Alexandra Palace i London, det engelska rundradio- bolagets televisionshus, som lär in- större amerikanska radiofirmor satte igång med massproduktiofav televisionsmottagare i olika pris- klasser, men — det blev ingen rus- ning efter apparater. Detta berodde på tre saker. Först och främst kunde man år 1925 byg- ga en radiomottagare för några tior, medan man nu var tvungen att köpa en televisionsmottagare, som även i den lägsta prisklassen kosta- Vi antaga att bägge elek- jmmm - tronstrålarna både i ikono- = skopet och katodstråleröret | flytta sig synkront, d. v. s. med samma hastighet och : hela tiden passerande mot- | svarande bildelement. Då : ett starkt belyst element i ' mosaiken passeras av elek- tronstrålen i ikonoskopet, utsändes en impuls, som, mottagen och förstärkt, släpper fram ett stort antal elektroner från katodstrå- lerörets elektronkanon och därigenom =< erhålles ett ljust parti på den del av mottagareskärmen, som svarar mot ikonoskopets starkt belysta bildelement. Ultrakortvåg min- skar räckvidden. På detta sätt överfares skärmen med en otrolig hastighet av elektronstrå- len. Om vi antager 400 ra- der pr bild och 24 bilder pr sekund, betyder detta, att elektronstrålen rör sig fram och åter över fluorescens- skärmen <+24 X 40 = 9.600 gången i sekunden. Elek- tronstrålens rörelse utefter raderna åstadkommes av s. k. kippaggregat och tele- visionsändaren ger ifrån sig sär- skilda s. k. synkroniseringsimpul- ser för att kippaggregaten i motta- garen skola gå i takt med de å sän- darestationen. På tal om sändaren, så är det Just den trådlösa överföringen, som utgör den svaga länken. Av vissa skäl är man nämligen hänvisad till det s. k. ultrakortvågsområdet och där till våglängderna 5—38 meter. Vid denna korta våglängd kan man tyvärr ej räkna med att erhålla sta- bila mottagningsförhållanden an- nat än inom den ungefärliga syn- 6 TEKNIK för ALLA Televisionsreportage 2: Miss Jasmine Bligh, den engelska televisionshallåkvinnan, gör ett reportage från en autogiro me- dan kameran följer maskinen från marken. nehålla både studios och televi- sionssändare. Hi kan det måhända vara lämpligt med några reflexioner kring den ekonomiska sidan av det televisionstekniska problemet. På 20-talet, då rundradion dök upp, blev det en verklig ”boom”. Alla skulle ha en radio. Färdiga appa- rater, byggsatser och lösa delar ha- de strykande åtgång, och radiofa- brikanterna tjänade grova pengar. Nu kom televisionen, och år 1940 skulle den lanceras på allvar. Alla de bortåt tusenlappen. Dessutom ville ingen köpa en apparat, då det ej fanns något enhetligt system. Varje bolag hade sitt an- tal rader pr bild och bilder | Pr Sse., och fullständig enig- | het har ännu ej uppnåtts. Publiksmaken avgör televisionens framtid. Och så det tredje och sis- 4 ta skälet; televisionen är ej 1 ”mogen” ännu. Även om | bildkvaliteten = förbättrats 1 oerhört på de sista tio åren återstår dock mycket att H göra. Särskilt amerikanar- (oo na äro bortskämda med stora, fina, flimmerfria biobilder, och detta gör, att de ha stora pretentioner på storlek och ljusstyrka även hos televisionsbilderna. Men mottagarpriset stiger förfärande mycket fortare än storleken och ljusstyr- kan, varför den amerikan- ska radioindustrien är äga- re till ett större antal osål- da televisionsapparater. Tidningen =:”Electronics” påpekar litet syrligt att ”det skadar emellertid inte att erinra herrar ingenjörer om, att vissa saker ej kunna förklaras av vare sig de bästa matematiker, ve- tenskapsmän eller ingenjörer. Des- sa saker ha med publiksmaken att göra.” Föret är som synes trögt i port- gången, men vi skola hoppas, att den tekniska och ekonomiska ut- vecklingen skall göra det möjligt för televisionen att bli ett nytt be- hov, som skänker vila och avkopp- ling och skapar många nya arbets- tillfällen. B. J.