Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laddning av elektriska ackumulatorer. Laddning medelst generator, av Tore Porsander - Spänningsregulatorn för bilgeneratorer - Spänningsregulatorn inkopplad för batteriladdning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RR
Re
Spänningsregulatorn för bilgeneratorer
För reglering av spänningen hos generatorer på c:a 100 watts effekt, alltså av den
storleksordning, som kommer till användning i vanliga personbilar, användes dock
i regel en koppling enligt fig. 7, varigenom regulatorankaret tvingas att arbeta till-
räckligt snabbt. Denna regulator har en dubbelverkande kontaktanordning. Då an-
karet ligger i frånslaget läge kortslutes som förut det i fältkretsen inkopplade extra
motståndet, medan det tillslagna ankaret åstadkommer kortslutning av hela fältlind-
ningen. Då dessa relativt små generatorer kunna erhålla tämligen höga varvtal, blir
det ju nödvändigt att kunna nedbringa fältströmmen till mycket små värden. Om
detta skulle utföras med kopplingen enligt fig. 6, måste därvid det extra motståndet
i fältkretsen göras mycket stort varvid kontakterna måste arbeta under ogynnsamma
förhållanden så att regleringen blev osäker. I kopplingen enligt fig. 7 kan detta
motstånd dimensioneras betydligt gynnsammare, då fältströmmen vid ökat varvtal hos
generatorn kan nedbringas ytterligare därigenom att hela fältlindningen kortslutes
under korta tidsmoment.
Det torde nu icke längre erbjuda någon svårighet att förstå, huru denna spän-
ningsregulator fungerar. Vi antaga, att generatorn ökar sitt varvtal från stilla-
stående. Vid ett visst varvtal har generatorspänningen uppnått det inställda värde,
som gör, att regulatorankaret börjar attraheras. De två nedre kontakterna öppnas
och slutas i rask följd. Ankarets tickningar bli dock så snabba och små, att man
ej ens kan känna dem med fingret. Det extra motståndet i fältkretsen inkopplas
och kortslutes i rask takt så att spänningen hela tiden kan hållas konstant.
Generatorns varvtal ökas ytterligare. Till slut komma vi till ett sådant varvtal,
att det extra motståndet måste vara inkopplat hela tiden för att nedbringa fältström-
men till rätt värde. Regulatorankarets tickningar ha då upphört och ankaret står så
att alla kontakterna äro skilda åt. Detta läge är att betrakta som ett mellanläge
"hos ankaret. I regel dimensioneras regulatorn så, att detta mellanläge inträffar för
ett varvtal hos generatorn, som motsvarar normal körhastighet hos bilen. Orsaken
härtill är också lätt att förstå. Eftersom ankaret därvid står stilla eller i varje fall
utför ytterst obetydliga rörelser, nedbringas kontaktslitaget till ett minimum, regu-
latorn håller längre och driftsäkerheten ökar.
Vid ytterligare ökning av generatorns varvtal kommer spänningen att öka något,
varvid ankaret drages in mot reläkärnan. Den rörliga kontakten kommer i berö-
ring med den övre kontakten. Fältlindningen i generatorn kortslutes, varvid spän-
ningen hastigt vill sjunka. Regulatorankaret går då omedelbart tillbaka till sitt
gamla läge igen, så att spänningen åter kan öka något. Detta har till följd att anka-
ret ånyo attraheras för ett ögonblick så att fältlindningen kortslutes igen. Ankaret
kommer med andra ord att ticka mot den övre kontakten hela tiden som generatorns
varvtal sedan ökar. Fältlindningen kortslutes för korta tidsmoment, varvid dock vid
högre generatorvarvtal dessa tidsmoment bli allt längre så att fältströmmen kan
nedbringas till rätta värden.
Regulatorankaret hos denna spänningsregulator arbetar således i två etapper. Vid
låga varvtal hos generatorn sker tickningen mot den kontakt, som kan kortsluta det
extra motståndet i fältkretsen. Vid höga varvtal ske. tickningen mot den kontakt,
som kan kortsluta hela fältlindningen.
Spänningsregulatorn inkopplad för batteriladdning
jan vi nu lärt känna spänningsregulatorn och dess egenskaper återstår att ut-
nyttja den för vårt laddningssystem. I och med att generatorspänningen kan hållas
konstant oberoende av generatorns varvtal kommer också laddningsströmmen att bli
praktiskt taget konstant. Dock inträffar för detta laddningssystem en del nya ström-
förhållanden, som vi senare skola undersöka.
En intressant utföringsform av spänningsregulatorn enligt fig. 7 tillverkas av
Bosch. Fig. 8 framställer denna, inkopplad till generatorn och ett batteri. Denna
regulator är intressant så till vida, att bakströms- och regulatorkontakter manövreras
av samma relä. Detta går naturligtvis mycket väl för sig, då ju som vi sett i föregå-
ende artikel bakströmsreläets kontakter endast skola fungera vid igångsättning resp.
stoppande av generatorn.
Vid igångsättning av generatorn attraheras alltså ankaret en del, varvid de båda
bakströmskontakterna a och b göra kontakt med varandra och koppla ihop genera-
torn med batteriet. Vid ytterligare ökning av generatorns varvtal attraheras anka-
ret ytterligare, varvid det börjar manövrera regulatorkontakterna c, d och e på ovan
beskrivet sätt.
Den för bakströmskontakternas funktion nödvändiga strömlindningen på reläspolen
kommer på så sätt att bli gemensam även för regulatorn. Detta har emellertid en
viss inverkan på den inreglerade generatorspänningen. Eftersom nu reläkärnan har
två lindningar, nämligen dels spänningslindningen, dels strömlindningen, blir det en sam-
verkan mellan dessa lindningar, som bestämmer ankarets rörelser och tickningar.
Regulatorn kommer med andra ord icke längre att reglera på konstant spänning som
Fig. 3.
Fig. t.
(RT
SÅ
[SETTER ERE Na
Faåltströmmens variationer med tiden
Fig. 5,
TEKNIK för ALLA 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
