Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En rundvandring på Tekniska Museet: Kolgruvan, järn och stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smeder i Tekniska Muséets lancashire-
smedja.
och puddeljärnets tid förbi. Vi ha and-
ra metoder och bekvämare vägar än den
långa och mödosamma via färskhärdar
och hammare. Vi ha säkert alla hört
talas om bessemer och martin (uttal.
martäng), och med hjälp av förklaran-
de bilder kan vi här på ett enkelt och
åskådligt sätt ta reda på, vad de skilda
metoderna innebära.
Vi ha speciell anledning att stanna
framför en monter, som för oss sven-
skar är särskilt betydelsefull, nämligen
”bessemermontern”. Metodens uppfinna-
re, engelsmannen Sir Henry Bessemer
lyckades ej övervinna de rent praktiska
svårigheterna vid metodens tillämpning,
som innebar, att stål i flytande form och
i stor kvantitet kunde framställas. Att
metoden blev praktiskt användbar be-
rodde på svenska mäns duglighet, och de
första lyckade bessemerblåsningarna i
industriell skala ägde rum vid Edske
masugn i Gästrikland år 1858. Man har
ibland velat kalla vår tid Stålåldern,
och några historiker ha velat sätta tid-
punkten för stålålderns inträdande till
den minnesvärda dag, då den första stål-
framställningen ägde rum. Det är såle-
des ej utan skäl, som vi här se de första
produkterna från vårt första bessemer-
verk inlagda i särskilda montrar inom
”glas och ram”,
Ej långt efter Bessemers metod att
färska tackjärn följde den f. n. ännu
betydelsefullare metod, som fått sitt
namn efter fransmannen Martin. Vi se
här hans ugnskonstruktioner, komplette-
rade och förbättrade av en tysk ingen-
jör vid namn Siemens, och under den-
samma ligga produkter från nutida mar-
tinverk.
Vårt lands rikedom på vattenkraft gör
sig påmint genom de talrika försök, som
gjorts att förädla malm och järn med
hjälp av elektriska masugnar och eldriv-
na stålugnar. En stor modell visar en
av de första ”elektriska” masugnarna,
byggd vid Trollhättan år 1910. Vid si-
dan av denna modell se vi även en skal-
modell av F. A. Kjellins berömda elek-
triska stålugn med ringformad degel,
där smältvärmet erhålles genom induk-
tion i stålbadet.
Alt efter som vi nu gå vidare, kan vi
följa järnet i dess vidare behandlin-
gar. I mitten av den sal, där vi befinna
oss, reser sig ett valsverk av den s. k.
universaltypen, ett av de första, som
konstruerats. På denna avdelning åter-
finna vi även Polhems valsverk från
början av 1700-talet i rekonstruerat
skick, vilket visat sig fullt kapabelt till
både kall- och varmvalsning.
Järnet strömmar i järnverken genom
ett flertal sins emellan olika behand-
lingsprocedurer. Valsningen tar åt sig
huvudparten, men för vissa ändamål
smides järnet, t. ex. till vevaxlar och
maskindelar, som måste tåla stor belast-
ning. De gamla vattenhamrarna äro
ersatta med ång- och lufthammare, ofta
användes formar, s, k. sänken, sänk-
smide, och hamrarna äro ibland ersatta
med fallande vikter, hejare. För vissa
ändamål formas järn och stål med lång-
samtgående pressar, som arbeta med
jämnare tryck, vilket hinner genomar-
beta hela det föremål, som formas, och
ej som vid hammare blott lämnar efter
sig ytverkan. Vi få också stifta bekant-
skap med vad dragning av tråd eller rör
innebär och se, huru grövre och finare
ämnen dragas genom hålet av en drag-
skiva till önskad form.
Vi ha nu följt järnets och stålets
gång inte endast från gruvan genom
järnverket utan även järnframställning-
en från historiens morgon och fram
till vår tid. Vad vi sett, har endast kun-
nat återge grunddragen i utvecklingen,
men utan att känna till dem, är det svårt
att göra sig en riktig bild av teknikens
historia över huvud taget. Ofta när vi
betrakta en gammal maskin, ha vi för-
vånats över dess i våra ögon primitiva
utförande; det har säkert varit fallet
t. ex. vid den stora ångmaskinen i ma-
skinhallen. Svaret kan i stor utsträck-
ning återfinnas i avdelningen Järn och
Stål, som ger oss ett begrepp om,
hur all teknik vilar på vissa materiella
förutsättningar och den viktigaste av
dessa sammanhänger just med föräd-
lingstekniken för det i fred som i krig
lika oundgängliga
järn och stål,
utgångsmaterialet
Modell av F. A. Kjellins elektriska stålugn.
RSS 5 S
TEKNIK för ALLA 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
