Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Morse-övning, av Eric Andersén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MORSE-ÖVNING
Ingenjör Eric Andersén
lämnar här beskrivning
på en lika enkel som
praktisk morseövningsapparat.
Fig. 1. Enkel tonfrekvenssummer, som
drives med ström från ett 1.5-voltsbatteri
E. ”Tel” är hörtelefonen, vilken har
ett motstånd av 4.000 ohm, och N en
vanlig telegrafnyckel, som eventuellt kan
tillverkas av en telefonjack.
Det internationella signalsystem,
som går under benämningen
morse-code, består av en serie
långa och korta signaler, som kunna
sammansättas till bokstäver, ord och
hela meningar. Inlärandet av denna
code sker enklast med tillhjälp av
speciella grammofonskivor, vilka
återgivas med pick-up över en vanlig
radioapparat. Fördelen med denna
metod är att hastigheten kan regleras,
samt att skivan kan spelas om och om
igen, tills den riktiga rytmen inlärts.
Den som även vill lära sig sända
morsesignaler måste emellertid ha till-
gång till en lämplig övningsapparat,
och den enklaste anordningen man
kan använda för detta ändamål består
av en tonfrekvenssummer L av
elektromagnetisk typ, vilken alstrar en
ton med frekvensen 800—1.000 Hertz.
Summern seriekopplas med ett batteri
E, och till magnetspolen anslutes en
hörtelefon ”Tel” i serie med en tele-
grafnyckel N. Tonen blir hörbar i
telefonen varje gång nyckeln ned-
tryckes (fig. 1).
Fig. 2. a) Sekundärsummerns
konstruktion.
b) Morse-övningsapparat, tillverkad av
en sekundärsummer L, en nyckel N och
ett ringledningsbatteri E. Till
kontakterna T anslutes hörtelefonen.
Emedan den alstrade signalen är
relativt kraftig, erfordras ej några
särskilda anordningar för
förstärk-ning av ljudet. Däremot bör
Pig. 3. Kopplingsschema för nätansluten morse-övningsapparat. Särskilt
utmärkande för denna koppling är att katoden saknar galvanisk förbindelse med
glödtråden, somt att skärmgallret är direkt förbundet med anoden. Genom justering
av trimmern C — vilken anbringas så att den kan manövreras utifrån — kan
tonhöjden varieras inom vida gränser.
summern avstöras medelst ett block C,
som kopplas parallellt med
avbrytarekontakterna. Sådana
störskyddskondensatorer finnas att tillgå i varje
välsorterad radioaffär.
Man kan även använda en summer
av den konstruktion, som visas i fig.
2. Den lämnar i motsats till den be-
skrivna summern en praktiskt taget
ren växelström och har en från den
egentliga magnetlindningen P skild
Fig. 4. Skall övningsapparaten användas
på belysningsnät med varierande spän-
ning, bör den förses med en
spänningsväljare, bestående av ett trådmotstånd
R med tillhörande 4-poliga omkopplare.
sekundärlindning S, vilken kan
anslutas till en hörtelefon T eller till
grammofonkontakterna på en radioapparat.
I senare fallet återges signalerna
för-stärkta genom apparatens högtalare.
Principschemat för en
morse-övningsapparat, konstruerad för
anslutning = till belysningsnätet
(allström), visas i fig. 3. Den har en
mellan 500 och 5.000 Hertz reglerbar
tonhöjd och är utrustad med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:49:50 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-28/0026.html