- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 3. 17 jan. 1941 /
4

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flytande gas som drivmedel för bilar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gasexpunswonen äger rum i den dubb-
la Solex-regleraren (ovan).

Genom gastilloppet (E) går den fly-
tande gasen till kammaren V, där tryc-
ket minskas till 1—1,5 atm., ventilen här
styres av ett membran, som av en fjä-
der tryckes nedåt. Enär denna fjäder
är starkare än ventilfjädern, så står
ventilen öppen tills den inströmmande
gasen ökar trycket ovan ventilen så myc-
ket, att det tillsammans med ventilfjä-
dern förmår övervinna membranfjäder-
trycket.

Lågtryckskammarens ventil N öppnas
8å fort bandfjädern böjes av membranet
M. Detta händer när backventilen, ii,
under inverkan av sugningen från mo-
torn, öppnar sig. Bandfjäderns spän-
ning kan regleras med ställskruven B.
Vid tomgång (med stängt förgasar-
spjäll) verkar motorns tryckskillnad via
tomgångsmunstycket L (bilden nedan)
på reglerkammaren.

Membranet kan medelst ställskruven
T manipuleras utifrån för att underlät-
ta startningen genom att låta gas
ströma in i regleraren. Förkammaren

anses ju dessa gaser som något slags
ersättningsmedel för att nedbringa ben-
sinförbrukningen, men i själva verket äro
de icke det utan äro jämngoda med de
andra drivmedlen, ja, t. o. m. överlägsna
i vissa avseenden. Gaserna äro emellertid
biprodukter av helt andra tillverkningar.
Sålunda erhållas avsevärda mängder gas
även vid den syntetiska bensintillverknin-
gen och det är tydligt, att dessa gaser,
som stå i ett bestämt förhållande till den
tillverkade bensinmängden, genom att
komma till användning kunna göra till-
verkningen mera ekonomisk.

Gasen som drivmedel kan även synas
som en paradox i ett annat avseende, ty
det är huvudsakligen i flytande form den
användes. En flytande gas? Ja, ty varje
ämne kan förekomma i olika aggrega-
tionstillstånd. Vatten fryser till is, således
en fast kropp, men å andra sidan över-
går den vid kokpunkten till ånga, således
gas. Alla gaser kunna komprimeras till
vätskor, och gaser, som redan vid låga
tryck (5—15 atmosfärer) övergå i flytan-
de form, kalla tyskarna för flytande gas
eller REICHGAS, emedan de bland de

göres i två modeller (nedan) som skil-
ja sig genom olika diameter och olika
placering av nippeln för gasinloppet
(E).

I den äldre modellen (nedan tll vän-
ster) sitta nipplarna på ventilsätet, på
den nya modellen (nedan i mitten) fast-
hållas nipplarna av tre bultar och mutt-

olika driftgaserna äro energirikast, d. v. s.
hava det största värmevärdet.

Såväl på grund av den stora energi de
innehålla som därigenom att de bli fly-
tande vid lågt tryck, lämpa sig dessa
gaser särskilt som drivmedel.

Genom att de kunna förvaras under
lågt tryck, kan tämligen tunnväggiga och
därför lätta kärl användas som drivme-
delsbehållare. De för lagring av en viss
volym gas nödiga behållarna ha även
mycket låg tomvikt. Detta är särdeles
viktigt ty därigenom tages inget extra ut-
ryr-me i anspråk liksom aktionsradien blir
nästan lika stor, som när annat flytande
bränsle användes.

De flytande gasernas stora energiinne-
håll inbjuda dessutom till en omställning
till sådana bränslen. Vid övergång från
flytande bränsle till flytande gas för-
minskas nämligen icke motorns kraft,
och man behöver därför icke utjämna
kraftförlusten genom särskild kompres-
sion. Alltså behöver motorn icke ändras
vid övergång till drift med flytande gas,
utan s. k. växeldrift möjliggöres, så att an-
tingen bensin eller gas kan användas och
man kan växla dem emellan efter behag.

En anordning för flytande gas, består
av förhållandevis få delar, som snabbt
och lätt kunna anbringas på en bil. Här
kommer en i Tyskland mycket använd an-
ordning, Solex, att beskrivas.

Den mest skrymmande delen utgöres
av gasbehållarna, som tillsammans med
ventilen äro c:a 1.40 m. höga och fyllda
väga c:a 75 kg: För en personbil behövs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-3/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free