- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 3. 17 jan. 1941 /
16

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5 enkla experiment som läste magnetens gåta - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

|

[i

Denna gång ville Faraday klargöra
järnets roll i det nya fenomenet.

Faraday tog en torr träribba och lin-
dade den med 203 fot koppartråd. När
han isolerat denna första lindning med
isoleringsband och kattun, lindade han
Ovanpå den ännu en koppartråd av sam-
ma längd.

Sedan han noggrant undersökt att
inte de bägge lidningarna på något
ställe kommo i direkt kontakt med var-
andra, förband han lindning nr 1 med
en galvanometer och lindning nar 2 med
polerna på ett batteri. När han så slöt
och bröt strömmen i lindning nr 2, gjor-
de visserligen (den med lindning nr i
förbundna) galvanometern ett utslag,
men så svagt att det knappast var märk-
bart.

”Således verkar induktionen även
utan järnets hjälp”, slutar Faraday sin
redogörelse för experimentet den 1 ok-
tober, ”men verkan är så svag, eller rät-
tare sagt så kortvarig, att den inta hin-
ner sätta nålen i rörelse ”

Orsaken till 10 års
misslyckande.

Så gå ytterligare två veckor under
koncentrerat tankearbete tills labora-
toriejournalen den 17 oktober berättar
om ett nytt experiment.

”Jag tog en cylindrisk magnet (av
3/4 tums diameter och 8 1/2 tums längd)
och införde den ena av dessa ändar i
en Spiral som bestod av 220 fot koppar-
tråd och stod i förbindelse med en gal-
vanometer. När jag därefter med en
snabb rörelse till hela dess längd körde
in magneten i spiralen, gjorde galvano-
meternålen utslag. — Också när jag
lika snabbt drog ut magneten ur spira-
len hoppade nålen till, men denna gång
i motsatt riktning. Det visade sig att
nålen gjorde utslag varje gång jag drog
ut eller körde in magneten.

Detta betyder att den elektriska vå-
gen endast framkallas när magneten rör
sig.”

Här var orsaken till att hans experi-
ment misslyckats i tio år. Magneten
kan ligga hur länge som helst i närhe-
ten av en kopparspiral utan att något
inträffar. Men så snart spiralen och
magneten förändra sitt inbördes läge,
uppstå ögonblickligen elektriska induk-
tionsströmmar i Spiralen.

Den 28 oktober gör Faraday ännu ett
utomordentligt experiment. Han bar in
en väldig hästskomagnet, som tillhörde
Royal Institution, i sitt laboratorium.

Vid magneternas bägge poler fast-
satte han två stålblock (se bilden) och
placerade en kopparskiva så att kanten
befann sig mellan magnetens bägge po-
ler. Skivan var försedd med en axel och
var därför yridbar. Skivkanten samt
axeln stodo i förbindelse med en gal-
vanometer. När skivan roterade gjorde
galvanometern utslag. Nu reagerade
den inte längre för en tillfällig elektrisk
stöt, efter vilken den återvände till ut-

16 TEKNIK för ALLA

gångsläget, utan fortsatte att peka åt
ena sidan så länge skivan befann sig i
rotation. z

Skivans rotation mellan magnetpo-
1!erna framkallade alltså inte endast en
kort elektrisk stöt, utan en långvarig in-
duktionsström.

Nästa dag kom Faraday underfund
med att det bästa resultatet uppnåddes
når han oavbrutet lät en enkel koppar-
tråd med en diameter av 1/8 tum ge-
nomkorsa mellanrummet mellan magnet-
polerna.

När Faraday i sin laboratoriejournal
redogjorde för detta experiment, om-
nämnde han för första gången den pro-
cess under vilken magnetkraften för-
vandlas till elektricitet. Han talar om
metallens. genomskärande av de magne-
tiska kraftlinjernu.

Härvid tillägger han: ”De magne-
tiska kraftlinjerna kallar jag de linjer,
som kunna urskiljas i järnfilspånets för-
delning kring magnetens poler.”

I dessa ord ligger, som vi se, den slut-
siltiga lösningen på den gåta, som så
sänge gäckat vetenskapsmännen.

Under dessa månader sade Faraday
inte ett ord till någon om sina experi-
ment. I ett brev till en vän från denna
tid skriver han:

”Jag känner på mig att något
stort har fastnat på min forskar-
krok. Men vad är det jag har på
kroken — en stor fisk eller en knippa
Sjögräs, och när skall jag lyckas få
upp det? Så länge jag inte säkert
vet det så föredrar jag att ingenting
säga om den förestående fångsten.”
Först när hela problemet var genom-

tänkt ur alla aspekter framlade Fara-
day resultatet av sina upptäckter i kon-
centrerad men klar form. Den 24 no-
vember överlämnade han sin avhandling
till Royal Institution. Den bar titeln
”Experimentella undersökningar av elek-
triciteten”.

I denna avhandling skrev han bl. a.:

”Jag har hela tiden strävat efter att

Tf A:s

GENGAS-
AGGREGAT

e personvagnar
e lastvagnar
e motorbåtar

Skriv efter ritningar!
Pris endast 725 kronor

upptäcka nya fakta och samband mel-
lan företeelser, som höra samman med
den elektromagnetiska induktionen. Jag
har mindre sysselsatt mig med uppgif-
ten att öka kraften hos redan upptäckta
fenomen. Jag är fast övertygad om att
man framdeles kommer att fullt kunna
utveckla denna kraft.”

Faraday misstog sig inte heller på
denna punkt. Efter ett par månader
konstruerade Dalle-Negro och Peck-
see den första dynamomaskinen på
grundval av Faradays upptäckt av den
elektromagnetiska induktionen.

Denna maskin var visserligen ännu
av mycket ringa praktisk betydelse.
Men i den hade likaväl redan det nya
förverkligats som upptäckten av den
elektromagnetiska induktionen införde i
människans liv. Detta nya var möjlig-
heten att förvandla mekanisk energi
(rörelse) till elektrisk energi.

Faradays upptäckt gav tekniken möj-
lighet att utvinna väldiga kvantiteter
billig energi. Men tekniken gjorde sig
ingen brådska mod att ning denna
möjlighet.

Betydelsen av Faradays
experiment.

Under = adertonhundratalets första
hälft, när Faraday gjorde sin utomor-
dentliga upptäckt, hann industrien ännu
inte med att tillgodogöra sig allt det
som ångmaskinen kunde ge den. Man
befann sig ju ännu i järnvägarnas
barndom och ångloket räknades fort-
farande som en stor nyhet. |

På industriens dåvarande utvecklings-
nivå räckte ännu de energimängder som
kolet, förvandlat till ångenergi kunde
frambringa, mer än väl för behovet.
Tekniken tillgodogjorde sig endast så
småningom den elektriska energin. Den
blev inte vardagsvara förrän man bör-
jade använda elektriskt ljus. Paris var
den första europeiska huvudstad som
införde elektrisk gatubelysning. Men
detta skedde först år 1877, 10 år efter
Faradays död och 46 år efter upptäck-
ten av den elektromagnetiska induktio-
nen.

I slutet av adertonhudratalet började
emellertid industrien utveckla Sig i ras-
kare takt i Europa och Amerika sedan
man fått tillgång till de koloniala mark-
naderna i Asien och Afrika. Den årliga
kvantiteten av industriprodukter ökade
snabbt. Industrien började känna behov
av stora mängder billigare energi. Det
var den elektriska strömmen som blev
den nya energikällan.

Det tjugonde århundradet har bevitt-
nat elektricitetens fullständiga triumf
över alla andra energiformer.

I vår tid är det den elektriska ener-
gin som spelar huvudrollen i kulturmän-
niskans produktion och tillvaro.

Den har Michael Faradays fem enkla
experiment i Royal Institutions labora-
torium på hösten år 1831 att tacka för
detta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-3/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free