| hå [i Denna gång ville Faraday klargöra järnets roll i det nya fenomenet. Faraday tog en torr träribba och lin- dade den med 203 fot koppartråd. När han isolerat denna första lindning med isoleringsband och kattun, lindade han Ovanpå den ännu en koppartråd av sam- ma längd. Sedan han noggrant undersökt att inte de bägge lidningarna på något ställe kommo i direkt kontakt med var- andra, förband han lindning nr 1 med en galvanometer och lindning nar 2 med polerna på ett batteri. När han så slöt och bröt strömmen i lindning nr 2, gjor- de visserligen (den med lindning nr i förbundna) galvanometern ett utslag, men så svagt att det knappast var märk- bart. ”Således verkar induktionen även utan järnets hjälp”, slutar Faraday sin redogörelse för experimentet den 1 ok- tober, ”men verkan är så svag, eller rät- tare sagt så kortvarig, att den inta hin- ner sätta nålen i rörelse ” Orsaken till 10 års misslyckande. Så gå ytterligare två veckor under koncentrerat tankearbete tills labora- toriejournalen den 17 oktober berättar om ett nytt experiment. ”Jag tog en cylindrisk magnet (av 3/4 tums diameter och 8 1/2 tums längd) och införde den ena av dessa ändar i en Spiral som bestod av 220 fot koppar- tråd och stod i förbindelse med en gal- vanometer. När jag därefter med en snabb rörelse till hela dess längd körde in magneten i spiralen, gjorde galvano- meternålen utslag. — Också när jag lika snabbt drog ut magneten ur spira- len hoppade nålen till, men denna gång i motsatt riktning. Det visade sig att nålen gjorde utslag varje gång jag drog ut eller körde in magneten. Detta betyder att den elektriska vå- gen endast framkallas när magneten rör sig.” Här var orsaken till att hans experi- ment misslyckats i tio år. Magneten kan ligga hur länge som helst i närhe- ten av en kopparspiral utan att något inträffar. Men så snart spiralen och magneten förändra sitt inbördes läge, uppstå ögonblickligen elektriska induk- tionsströmmar i Spiralen. Den 28 oktober gör Faraday ännu ett utomordentligt experiment. Han bar in en väldig hästskomagnet, som tillhörde Royal Institution, i sitt laboratorium. Vid magneternas bägge poler fast- satte han två stålblock (se bilden) och placerade en kopparskiva så att kanten befann sig mellan magnetens bägge po- ler. Skivan var försedd med en axel och var därför yridbar. Skivkanten samt axeln stodo i förbindelse med en gal- vanometer. När skivan roterade gjorde galvanometern utslag. Nu reagerade den inte längre för en tillfällig elektrisk stöt, efter vilken den återvände till ut- 16 TEKNIK för ALLA gångsläget, utan fortsatte att peka åt ena sidan så länge skivan befann sig i rotation. z Skivans rotation mellan magnetpo- 1!erna framkallade alltså inte endast en kort elektrisk stöt, utan en långvarig in- duktionsström. Nästa dag kom Faraday underfund med att det bästa resultatet uppnåddes når han oavbrutet lät en enkel koppar- tråd med en diameter av 1/8 tum ge- nomkorsa mellanrummet mellan magnet- polerna. När Faraday i sin laboratoriejournal redogjorde för detta experiment, om- nämnde han för första gången den pro- cess under vilken magnetkraften för- vandlas till elektricitet. Han talar om metallens. genomskärande av de magne- tiska kraftlinjernu. Härvid tillägger han: ”De magne- tiska kraftlinjerna kallar jag de linjer, som kunna urskiljas i järnfilspånets för- delning kring magnetens poler.” I dessa ord ligger, som vi se, den slut- siltiga lösningen på den gåta, som så sänge gäckat vetenskapsmännen. Under dessa månader sade Faraday inte ett ord till någon om sina experi- ment. I ett brev till en vän från denna tid skriver han: ”Jag känner på mig att något stort har fastnat på min forskar- krok. Men vad är det jag har på kroken — en stor fisk eller en knippa Sjögräs, och när skall jag lyckas få upp det? Så länge jag inte säkert vet det så föredrar jag att ingenting säga om den förestående fångsten.” Först när hela problemet var genom- tänkt ur alla aspekter framlade Fara- day resultatet av sina upptäckter i kon- centrerad men klar form. Den 24 no- vember överlämnade han sin avhandling till Royal Institution. Den bar titeln ”Experimentella undersökningar av elek- triciteten”. I denna avhandling skrev han bl. a.: ”Jag har hela tiden strävat efter att Tf A:s GENGAS- AGGREGAT e personvagnar e lastvagnar e motorbåtar Skriv efter ritningar! Pris endast 725 kronor upptäcka nya fakta och samband mel- lan företeelser, som höra samman med den elektromagnetiska induktionen. Jag har mindre sysselsatt mig med uppgif- ten att öka kraften hos redan upptäckta fenomen. Jag är fast övertygad om att man framdeles kommer att fullt kunna utveckla denna kraft.” Faraday misstog sig inte heller på denna punkt. Efter ett par månader konstruerade Dalle-Negro och Peck- see den första dynamomaskinen på grundval av Faradays upptäckt av den elektromagnetiska induktionen. Denna maskin var visserligen ännu av mycket ringa praktisk betydelse. Men i den hade likaväl redan det nya förverkligats som upptäckten av den elektromagnetiska induktionen införde i människans liv. Detta nya var möjlig- heten att förvandla mekanisk energi (rörelse) till elektrisk energi. Faradays upptäckt gav tekniken möj- lighet att utvinna väldiga kvantiteter billig energi. Men tekniken gjorde sig ingen brådska mod att ning denna möjlighet. Betydelsen av Faradays experiment. Under = adertonhundratalets första hälft, när Faraday gjorde sin utomor- dentliga upptäckt, hann industrien ännu inte med att tillgodogöra sig allt det som ångmaskinen kunde ge den. Man befann sig ju ännu i järnvägarnas barndom och ångloket räknades fort- farande som en stor nyhet. | På industriens dåvarande utvecklings- nivå räckte ännu de energimängder som kolet, förvandlat till ångenergi kunde frambringa, mer än väl för behovet. Tekniken tillgodogjorde sig endast så småningom den elektriska energin. Den blev inte vardagsvara förrän man bör- jade använda elektriskt ljus. Paris var den första europeiska huvudstad som införde elektrisk gatubelysning. Men detta skedde först år 1877, 10 år efter Faradays död och 46 år efter upptäck- ten av den elektromagnetiska induktio- nen. I slutet av adertonhudratalet började emellertid industrien utveckla Sig i ras- kare takt i Europa och Amerika sedan man fått tillgång till de koloniala mark- naderna i Asien och Afrika. Den årliga kvantiteten av industriprodukter ökade snabbt. Industrien började känna behov av stora mängder billigare energi. Det var den elektriska strömmen som blev den nya energikällan. Det tjugonde århundradet har bevitt- nat elektricitetens fullständiga triumf över alla andra energiformer. I vår tid är det den elektriska ener- gin som spelar huvudrollen i kulturmän- niskans produktion och tillvaro. Den har Michael Faradays fem enkla experiment i Royal Institutions labora- torium på hösten år 1831 att tacka för detta.