ÖR en tegelsten ligger lös i en skorsten sugs den inte ut av något vacuum, då en stormvind träffar skorstenen på motsatta si- dan. För att den skall sugas utåt och ge sig iväg bör den i stället lig- ga på den sida som bildar rät vin- kel med vindriktningen. Med bl. a. detta överraskande men vetenskapligt funna faktum som utgångspunkt har den märk- liga enhetskonstruktionen ”ljung- strömsbåten” ritats upp. De flesta seglare känna till den enkla ljung- strömsriggen med dess ostagade, vridbara mast och sitt enda segel. Att det till ekipaget hörande cirkel- bågsskrovet är en lika stor kon- struktiv nyhet och att det långt ifrån är avsett enbart för små se- geljakter, är kanske mindre upp- märksammat. Cirkelbågsskrovet är avsett att tillämpas på stora far- tyg. Släpförsök i Tekniska Hög- skolans vattenränna med jämförel- semodeller av kända fartyg — bl. a. ångaren Ragne — har givit så- dana resultat, att man gärna tror att den svenska nykonstruktionen kan åstadkomma åtskilliga änd- ringar i storfartygens traditions- bundna linjer. Större släpförsök i Y-skala på Västkusten bekräfta antagandet. Hur erfarenheterna från skorste- nen med den lösa tegelstenen kun- na överflyttas på trampångarna 4 TEKNIK för ALLA Fig. 2. Diagram över tryckförhållande- na kring en skorsten. Plustecken anger övertryck, minustecken undertryck. - : S | SR Fig. 3. Vattnets tryck vid ett vanligt fartygsskrov i rörelse. bågsskrov. förklaras av dr. Ljungströms reso- nemang, som endast delvis kan re- fereras här. Övertryck och under- tryck. N är en strömning passerar ett stillastående föremål bli ström- banorna krökta och lokala ändrin- gar uppstå i strömhastigheten. För- ändringarna åstadkommas genom över- och undertryck. En genom övertryck krökt strömning kallas positiv och en av undertryck böjd ström negativ. En positiv ”brom- sas upp”, medan en negativ all- tid betyder hastighetsökning. Ber- Fig. 5. Att den symmetriska kon- struktionen bety- der en förenkling av skeppsbygget torde vara själv- klart. Detta är en fiskebåtsmodell i 1/4 skala. noulli's teorem har fått en vacker illustration i det tryckdiagram som tagits upp omkring en skorsten un- der blåst. Om vi se på detta fö- rekommer tydligen en plötslig till- ståndsförändring vid punkterna C. Den ström som går närmast ökar farten hastigt, medan en ström som löper längre ut får en svagare fartökning. En så tydligt marke- rad övergång skapar förluster. För att ta ett dramatiskt exem- pel på motsatsen, d. v. s. ett ström- fenomen med små förluster, har det konstaterats att en tiodubbling av strömhastigheten kan uppnås i en fri virvelvind. I centrum av en tromb har man mätt upp flera hundra sekundmeters vindstyrka — och förlusterna här beräknas krypa ned till 1 procent. Den vik- tiga negativa strömningen inledes utan de stora förluster som finnas vid skorstenen. Den negativa strömningen, densamma som före- kommer t. ex. på översidan av en flygvinge, bör alltså få gå fram så ostört som möjligt. Så är inte fallet vid ett fartygs- skrov. Strömmen inledes där först positivt närmast bogen, en nega- tiv strömning följer, vid akterns in- buktning ännu en negativ och sist märkligt nog en positiv. De båda positiva markeras synligt av bog- vågen och aktervågen, de negativa av vågdalarna däremellan. Cirkelbågen förändrar strömningen. yr fartygssidan i stället utgör en cirkelbåge får man en helt annan strömning. Visserligen på- börjas och avslutas den med positi- va områden, men mellan dem lig- ger endast ett negativt, som dess- utom är ganska svagt. Man slip- per åtminstone en av de förlust- bringande övergångarna. Det finns också en annan faktor att räkna med — för varje gång som tryck omsättes i hastighet förnyas den turbulenta strömning, som betyder