Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänkte just göra invändningar, när Sa-
raku anmärkte att Hidetawa hade lan-
dat. — Han har haft en sabla tur, sade
Hegemiller. — Ja, och vi motsatsen,
svarade Grabbe, som nu måste ägna all
sin uppmärksamhet åt raketens styrning
och fartens nedbromsning. Inom kort
hade han lyckligt landat maskinen på
samma plats den hade lämnat för halv-
annan timme sedan.
xx
Par Ruggero var född i Palermo
och därför också utrustad med ett si-
cilianskt temperament, vilket Carlo Vil-
lari fick erfara när han efter sin åter-
komst till Rom anmälde sig hos honom.
Han fick veta, att han burit sig synner-
ligen illa åt och missbrukat sina värdars
gästfrihet.
— Även mig har ni skadat genom ert
ansvarslösa tilltag, och för att inga
misstankar skulle uppstå, måste jag
skicka dit Tomaseo och kalla hem er.
Han och jag hade gjort värdefulla upp-
täckter och förberett konstruktionen av
en strålturbin om :trettiotusen hästkraf-
ter. Nu vet jag inte, hur jag skall klara
mig utan honom, och det har jag er att
tacka för.
Trots att Villari arbetade hårt och
gjorde sitt bästa för att försona Rugge-
ro, tog det flera dagar innan förhållan-
det mellan dem blev drägligt. Under de
närmaste veckorna ägnade Villari sig
med hänförelse åt planerandet av den
nya stora strålturbinen och uttänkte för-
bättringar, som Ruggero måste gilla och
på så sätt fick han till slut några er-
kännsamma ord.
Men så snart Villari åter kände sig
säker i sadeln, började han ånyo att tala
om strålraketer och försökte vinna Rug-
gero för sina idéer. Men denne ställde
sig ganska avvisande. Det vore att splitt-
ra sina krafter, sade han och insisterade
på, att arbetet på den stora turbinen
sattes i gång oförtövat. Han började
vackla något i sin uppfattning genom
ett brev från Tomaseo, i vilket denne be-
rättade, att man byggt en raket vid
Gorlaverken. När sedan slutligen Hide-
tawas förslag om samarbete nådde ho-
nom, blev han mera medgörlig.
Medan arbetet på den stora strålturbi-
nen hos firman Musatti & Co. framskred
planmässigt, kunde Villari ägna sig åt
sitt gamla projekt och göra upp planer
för en strålraket. På grund av överens-
kommelsen med Gorla och Tokio hade
han tillgång till Grabbes och Hidetawas
utkast, men han måste utelämna många
detaljer och Ruggero ansåg också, att
förklarade Ruggero för Villari. Både
tyskarna och japanerna har för länge
se’n gjort provflygningar medan vi än-
nu håller på att bygga vår maskin. Där-
för är det ingen idé att vi håller oss så
noga till de tyska eller japanska ritnin-
garna, ty vi vinner ingenting därigenom.
- — Jag är fullständigt överens med er
om att vi med en mer eller mindre tro-
gen kopia ändå alltid kommer på efter-
kälken, medan de andra kan berömma
sig av att vara pionjärer i raketflygning,
sade Villari.
— Det är alldeles riktigt, föll honom
Ruggero i talet, och om vi vill undvika
det, måste vi göra något som är nytt
och väsentligen bättre. De tyska och
japanska raketerna är absolut lika och
båda ha granatform.
— Det låg nog närmast till hands, in-
föll Villari.
— Men därför inte riktigast, fortfor
Ruggero. — Den där formen kanske är
bra, om någon tänker resa till månen
och vill avlägsna sig från jorden i lodrät
riktning, men för flygning i horisontell
riktning förefaller den att vara mindre
lämplig. Jag gissar, att japanen blir
först färdig med sin raket och oförmodat
kommer och överraskar tyskarna. Det
skulle betyda att han tillryggalagt nio-
tusen kilometer. Hur tänker han göra
det? För att fullt kunna utnyttja driv-
kraften måste han under flygningen läg-
ga sig på magen, och det är ju löjligt!
Villari försökte framhäva granatfor-
mens företräden, ty i hemlighet hade han
samma idé som hans kollega Hegemiller,
nämligen att stiga upp lodrätt och bege
sig ut i världsrymden. En resa till må-
nen? Ja, varför inte! Den som först ut-
förde en sådan, och åter lyckligt landade
på jorden efter att ha åkt runt jordens
drabant, hans namn skulle bli odödligt.
Han aktade sig emellertid att säga detta
högt.
— Nej, Villari, sade Ruggero beslut-
samt, vi skall göra på ett annat sätt. Vi
skall använda den förebild, som den
gamle luftskepparen greve Zeppelin har
givit oss och ge raketen samma form
som hans skepp ...
Villari blev förskräckt när han hörde
detta. — En raketzeppelinare, professor?
Vilka dimensioner skulle den få; skulle
det bli tiotusen eller kanske till och med
hundratusen kubikmeter?
Ruggero skakade på huvudet. — Miss-
förstå mig inte! Jag talade bara om
formen, ingenting om storleken. Men
säkert är, att vi kommer att göra den
bra mycket större än japanernas och
tyskarnas. Styrhytten måste bli skild
från passagerarrummet, och där måste
finnas alla bekvämligheter . ..
— Kanske den också skall ha en bar
eller restaurang? frågade VWillari litet
sarkastiskt.
— Mycket möjligt längre fram, sade
Ruggero, men än så länge är det inte
nödvändigt, fast lite mer komfort än
herrar Grabbe och Hidetawa vill vi i alla
fall ha på vår första resa. Vi skall för-
bättra luftkonditioneringssystemet, och i
styrhytten skall alla instrument sam-
manföras på en översiktlig instrument-
bräda ..
Medan han talade råkade han alltmera
i extas, gick fram och tillbaka på golvet
och utropade till sist: — Det kommer
att bli mycket att göra att få alla dessa
detaljer på papperet och innan vi få
höra det första hammarslaget. Vi äro
förekomna och därför måste vi prestera
någonting utomordentligt.
Sedan börjades konstruktionsarbetet
av en stab av ritare och ingenjörer, och
med tillfredsställelse såg professorn hur
hans andas barn så småningom tog form
på ritbrädena.
— Med detta överträffar vi de andra
betydligt, sade han muntert till Villari
medan han gick igenom en bunt ritnin-
gar. — Se till exempel så väl genom-
tänkt styrhytten är! Den här maskinen
ser inte ut som ett experimentarbete
utan är fullkomligt utarbetad.
HÖ: var sent en eftermiddag som Rug-
gero yttrade detta, och förvissad om
att konstruktionen skulle bli bra, hade
han begivit sig från institutet. När han
kom dit dagen därpå, var han likväl inte
så segerviss.
— Kom skall ni få höra, vad Tomaseo
skriver, sade han till Villari. — På
Thiessens avdelning har man redan prov-
kört den första trettiotusen hästkrafters
strålturbinen. Vi kommer för sent igen,
ty förrän om en månad kan vi inte ha
vår turbin färdig.
Villari svarade med en axelryckning.
I själ och hjärta var turbinproblemet
honom alldeles likgiltigt. — Så mycket
ENN 73767 2220 vc NS
Mariannelunds Praktiska Skola.
Kortaste tid till REAL- och STUDENTEXAMEN. Individuella metoder.
HANDELSINSTITUT för affärsutbildning. Års- och terminskurser.
1 juli>—10 augusti SOMMARKURSER, oöverträffade och passande alla.
HUSMODERSKURSER med praktisk och gedigen undervisning. Statsstip.
Lägsta kostnad. Prospekt och upplysningar omg. från rektor G. Gustafsson.
problemet måste lösas på annat sätt.
— Tokio och Gorla har så stort för-
språng, att vi inte kan hinna fatt dem,
TEKNIK för ALLA 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
