större succé kommer vår nya raket att göra, sade han tröstande till professor Ruggero, men denne fortsatte missmo- digt: — Om vi inte skyndar oss kommer Gorla först även i detta fall. Det som jag antytt som en avlägsen möjlighet har emellertid inträffat. Hidetawa har kommit till Gorla med sin raket... — Niotusen mil liggande på magen, sade Villari skämtsamt. — Det vet jag inte, avbröt Ruggero, det skriver Tomaseo ingenting om, men han berättar, att den tyska raketen lär ha uppnått en höjd av tvåhundra och den japanska till och med tvåhundraåttio kilometer. Dessa siffror förfelade inte att göra intryck på Villari. — Vi måste skynda på med vår raket, var allt han svarade. RR raketernas landning hade Li- dinghausen bett att alla som deltagit i raketflygningarna skulle komma till kasinot. — Jag ser i strålraketen framtidens samfärdsmedel, sade Lidinghausen just som Grabbe kom in med sina följesla- gare. — Jag tror, att den i en nära framtid kommer att ersätta flygmaski- nen. Början har redan herr Hidetawa gjort med sin flygning hit från Tokio. — Strålraketen kommer att bli ett un- derbart samfärdsmedel, både snabbare och tillförlitligare än flygmaskinen, sva- rade Fidetawa. Vi måste modifiera vår nästa konstruktion i enlighet därmed, ty så enkel var just inte flygningen från Tokio till Gorla. Sedan fortsatte han att framlägga sina åsikter och berörde därvid en konstruktion, som var mycket GLID- och SEGELFLYGPLAN Konstruktion Tillverkning Reparation f.-B. SVENSKA KANO VERKEN, HALMSTAD Leverantör till Kungl. Svenska Aeroklubben lik den som Ruggero föreslog för Villari tjugofyra timmar: senare. Även härvid- lag rörde det sig om en större raket, som var försedd med alla bekvämligheter för de resande. : — På vilken höjd kommer denna mas- kin att flyga? frågade Hegemiller. — På omkring - hundra kilometers höjd, tänker jag, sade: japanen. — Man gör bäst i-att hålla sig under Heavyside- skiktet, så att radioförbindelsen med jor- den blir säker. Redan på denna höjd är atmosfären så tunn, att man utan :svå- righet kan flyga en kilometer i sekunden, och det räcker. . Den sextusen kilometer långa sträckan. mellan Berlin och New York skulle en sådan. raket till- ryggalägga på en timme och fyrtio mi- nuter, och det är väl fort nog för. vem som helst. i LA Nu kunde Hegemiller inte styra sig längre. — Ja, men man kunde gå upp högre och flyga mycket fortare. — Visst kunde man det, svarade Hi- detawa lugnt. — Men det skulle inte vara klokt. Det finns vissa skäl, varför man inte bör flyga så högt. Man skulle nämligen då förlora det skydd, som jor- dens atmosfär ger mot de alltid i stora mängder nedfallande 'meteoriterna. Den allra bästa raket skulle förolyckas om den träffades av en meteorsten, och så- dana "faror får man naturligtvis inte utsätta ett kommunikätionsmedel för. Hegemillers missräkning avspeglade sig så tydligt i hans drag att Hidetawa åter tog till orda. — Strålraketen, herr doktor, ger oss möjlighet att tränga ut i världsrymden. Det är ett farligt företag, som visser- ligen är önskvärt, ja nödvändigt i ve- tenskapens intresse, men där vederbö- rande måste riskera livet. ; o— När vi hunnit så långt, kommer jag att flyga med, ropade Hegemiller entusiastiskt. — Jag anmäler mig på stående fot till den första flygningen ut i världsrymden! ' — Tag det lugnt, sade Grabbe och -klappade honom på skuldran. — För tillfället behöver vi er här i Gorla. Men senare, när ni löst edra uppgifter, får ni gärna för mig göra en promenadflyg- ning till månen... om det finns någon, som låter er: följa med. — 2 Å NETZLERS TEKNISKA INSTITUT Linnégatan 4 (vid Järntorget), Göteborg. Inspektor Prof. GÖSTA BODMAN. VERK- MÄSTAREEXAMEN. (Från dagskolan efter 4 mån:s kurs, från aftonskolan efter 8 mån :s kurs) i Väg- o. Husbyggnads-, Motor-, Maskin-, Elektro-, Kemi- samt Värme- och Sanitetstekniska facken. kemisk-teknisk fackskola. Specialkurser i Svetsning och Radio. .Obs.! Nyinrättad Enda tekniska Institut i Västra Sverige som har ingenjörskurser som överbygg- nad på Verkmästareexamen BÅDE i en dag- och en aftonskola med examen på kortaste tid. Obs.! Laboratorieresurser, små klassavd., effektiv undervisning. Låga avgifter. Senaste läsåret 161 elever. Nya Verkmästarekurser börja den 25 aug. Anmäl i tid. Anmäln Begär prospekt. Ingenjörskurserna den 1 sept. ingar mottagas å Inst:s exp. Linnégatan 4, varje dag kl. 12—2, 6—8. Lördagar kl. 2—5. "Tel, 1459 39. 20 TEKNIK för ALLA Lidinghausen, som åhört Hegemillers utgjutelse, ingrep nu i samtalet: .— Herr Hidetawa tänker stanna nå- gra dagar i Gorla för att tillsammans med oss göra upp planer för en trafik- raket. Jag föreslår att vi alla träffas klockan nio hos er herr Grabbe. Efter arbetstidens slut vandrade Hege- niäller missmodig längs. Gorlas hu- vudgata på väg hem. Det samtal som herrarna fört i kasinot var visserligen mycket bra, men för den livlige och fö- retagsamme Hegemiller var det alldeles för nyktert. Skaffa nya kommunika- tionsmedel? Ja, det måste man förstås, men att göra en resa ut i världsrymden tycktes honom tusen gånger mera loc- kande än hans dagliga arbete vid rit- bordet. Han stannade ett ögonblick och blic- kade upp mot himlavalvet. Han sträckte ut armarna mot månen liksom om han velat draga den till sig. Plötsligt hörde han steg bakom sig, och i nästa ögon- blick gled Yatahira upp vid hans sida. — Ni yttrade i eftermiddag att ni ville delta i den första raketflygningen 1 världsrymden, herr doktor. Hegemil- ler mönstrade honom misstänksamt. — Ni hörde: vad herrarna hade för åsikter om den saken. Världsrymdens erövring skall förbehållas forskare och lärda; vi ingenjörer ska endast - befatta oss med att utveckla strålraketen till ett samfärdsmedel. — Men Hidetawa har andra åsikter därom; sade japanen sakta. S "— Jaså, han tänker inte överlåta världsrymdens erövring åt några andra. Men vad tänker han göra och när tän- ker han ge sig iväg? ; — Om en halv timme, dr Hegemiiller. : — Ni skämtar! — Nej. Hidetawa har givit mig till- stånd. att göra en flygning med: hans raket i natt på villkor att jag är till- baka senast klockan nio i morgon ... Om allt går bra...” — Om allt går bra? 9 ; — Det är en allvarlig sak att flyga i världsrymden och Hidetawa nämnde vil- ka faror man måste räkna med. Det gäl- ler liv eller död — det måste den ha klart för sig, som vågar-göra den flyg- ningen. . - — Och trots detta. vill ni göra -den? .-— Yatahira nickade. Ja, Hidetawa anser, att äran av den första rymdflyg- ningen bör tillkomma den, som uppfun- nit strålraketen. j — Vill ni låta mig följa med? Japanen-nickade på nytt. — Det är därför jag har sökt upp er, doktor. I sin översvallande glädje skulle He-