meplatta och som stekpanna. Denna panna är mycket bättre än den sed- vanliga runda typen, som i regel är för liten för ett sällskap supégäster. Den ordinarie pannan blir dessutom alltför sotig för att efter varje picnic kunna användas i köket utan en nog- grann och tidsödande rengöring. Den rektangulära specialpannan täcker helt öppningen över elden, och då dess kanter äro högre vid den bakre kanten, kan askan icke falla ner i ma- ten; : En gnistsläckare bör naturligtvis fastmonteras ovanför skorstensöpp- ningen — se fig. I — och göres lämp- ligen av grovt järntrådsnät. Vid gjutning av fundamentplattan eller grunden bör man se till att den- samma = förlägges tillräckligt djupt under markytan så att tjälen under kalla vintrar inte kan bryta sönder den och därmed hela eldstaden. Man får räkna med att riskfritt djup icke uppnås förrän vid 60—70 cm. För murning av teglet använder man van- ligt murbruk, d. v. s. det så kallade kalkbruket. Detta består av släckt kalk, sand och vatten. | ANDRA FÖRSLAGET] FE 2 visar en eldstad i annan ut- föringsform än den föregående. Halstringen sker här över den öpp- na elden på ett galler av järn. Eld- 28 TEKNIK för ALLA a CA MIA VA CS ALLA MÅTT ÄRO UNGEFÄRLIGA. I PRAKTIKEN TAGES HANSTN TILL TEGEL- STENARNAS STORLEK ETc. staden har även utskjutande sidopar- tier, som kunna användas för upp- (TREDJE FÖRSLAGET] läggning av olika saker eller som sitt- Vinkeljärn äro fastsatta vid genomgående bultar av järn, och halstret ligger se- dan av sin egen tyngd på vinkeljärn- Om man så vill, kan man montera fast ett extra par vinkeljärn i annan höjd över elden. Döad kan halstringen alltid s lig höjd över elden. upptill så att en jäm Ett förnämare sätt är at vågräta ytor med kalksté igger husets skorstenspipa på ut- sidan av väggen, eller åtminstone i av ytterväggen, kan man bygga en eldstad som fig. 3 N N N WW W NnN 4 APL ML Zz 4 FUNDAMENTPLATTA Are TEN ÄRO UNGEFÄRLIGT , ' 2