Utom för egna expeditioner i malm- letningssyfte hyr nu bolaget också ut sina flygplan, utrustade med förnämli- ga tekniska hjälpmedel för malmlet- ning. De flesta elektriska apparaterna äro av svensk typ. Bolaget har också förbindelser med skickliga bergsingen- jörer och anlitar ofta gamla tränade guldgrävare som malmletare. I dessa trakter finns det malmfyndigheter av alla tänkbara slag. Silver, koppar, tenn, zink, kadmium, platina, palladium och radium har man funnit, och tillgångar- na äro så stora, att hela Amerika nu- mera skulle kunna få 90 procent av sitt mineralbehov täckt från Kanada. Flygfoto avslöjar malm- fyndighet. Mer flygplanet har blivit icke endast det bästa trafikmedlet för malmle- tare och guldgrävare, utan även ett oerhört viktigt redskap vid själva spa- nandet efter malm- och oljefyndigheter genom flygfotografering från stor höjd. Särskilt i avlägsna områden, där mark- undersökningen är svår och där den med de gamla metoderna skulle gå myc- Flygande malmletare anlände till Stora Björnsjön vintern 1981. In- fällda bilder: T. v.: Flygande malmletare med sin kamera. T. h.: Kartläggningskamera för oljeletning monterad inne i kabinen med öpp- ning i golvet för objektivet. ket långsamt. Förhållandet är nämli- gen, att ett flygfoto, taget stereotypiskt såsom vid kartläggning från luften, även säger en hel del i geologiskt av- seende, då ju kameran i luften kan se saker som geologen inte observerar på marken. De geologiska slutsatser som dragits av flygfoton ha också visat sig vara synnerligen tillförlitliga och ha oftast lämnat utomordentliga resultat. Det är givet att de väldiga arealer som det är fråga om, då det exempelvis gäller att söka guld, mycket lättare och mycket mer ekonomiskt fördelaktigt kunna utforskas medelst denna nya let- ningsmetod. Flygmaskinen presenterar för geologen de formationer där det kan vara någon idé att söka efter metaller. Från flygmaskinen kan man exempel- vis från 3.500 meters höjd se hur mi- nerallinjerna löpa på jordytan. Men man kan gå i åratal över samma ter- räng utan att få den ringaste uppfatt- ning därom. En sådan upptäckt från luften skedde 1935 vid malmletning i Västaustralien vid Merarora ej långt från staden Cue. Provborrningarna vi- sade också att guldmalmen var ytterst värdefull med samma halt som Bolidens. Även över de tätaste urskogar kan geo- logen från flygmaskin avslöja en hel del värdefulla fyndigheter. Flygfoto- grafiet verkar vid första anblicken gan- ska intetsägande, men tittar man när- mare efter, observerar man hur det lö- per liksom en svag rand mitt i den kom- pakta djungeln; det är en s. k. förkast- ningsspricka, och då malmletarna upp- täckt den är han på spåret. Svensk malmletnings- attiralj i särklass. Fö många kan det synas absurt att man för uppletande av malm- och särskilt oljefyndigheter, befintliga på intill 3.000 meters djup under markytan, använder fotografier tagna på 2 eller 3 tusen meters höjd över marken. Detta sker givetvis ej heller för att man skall få en bild av vad som befinner sig un- der markytan, utan för att erhålla en överskådlig reproduktion av geologiska indikationer eller antydningar på mark- TEKNIK för ALLA 5