poundmotor i stället för en seriemotor kunna dock dessa olägenheter till stor del und- vikas, och manövreringen blir ganska lika bensinbilens. Innan vi närmare studera dessa olika system, måste vi först undersöka de använda motorerna. Motorn. I regel kommer en enkel seriemotor till användning, då dess egenskaper är särskilt lämpliga i detta fall. Dess koppling framgår av fig. 1. Startmomentet är hos en seriemotor betydligt större än momentet vid normalt varvtal. Orsaken härtill är också ganska lätt att inse. Vid inkoppling av en stillastående seriemotor till en strömkälla, blir startströmmen ganska stor. Då emellertid denna ström även går igenom fält: lindningen, blir det magnetiska kraftfältet i motsvarande grad starkare än vid normal ström genom motorn, varigenom det vridande momentet blir större. Seriemotorn har dock en besvärlig nackdel. Om den avlastas, kommer dess varvtal att ökas högst avsevärt. Frikopnlas den helt och hållet, så att den alltså går i tomgång, börjar den rusa, varvid varvtalet kan bli så stort, att motorn gär sönder. "En seriemotor måste därför alltid vara fast mekaniskt kopplad till sin arbetsmaskin eller i detta fall till bilens drivhjul. : För elbildsdrift har även konstruerats en speciell seriemotor med dubbla ström- samlare och två skilda lindningar på ankaret. Strängt taget ha vi här två olika serie- motorer, som rent mekaniskt äro förbundna med varandra. En sådan dubbelkollektor- motor användes exempelvis i Bergmannvagnen. Genom seriekoppling, resp. parallell- koppling av de båda ankare- resp. fältlindningarna erhållas olika egenskaper hos motorn och alltså olika manöversteg. En annan lösning, som tillämpas av ASEA och som beskrevs i ett föregående num- mer av TfA, utgöres av en hopkoppling av två seriemotorer, vilken metod ger en hel del fördelaktiga egenskaper. Den andra artskilda motortypen för elbilsdrift utgöres av kompoundmotorn, vars koppling framgår av fig. 2. Fältlindningen består här av två olika lindningar, den ena kopplad som serielindning på samma sätt som hos seriemotorn, den andra kopplad som shuntlindning på samma sätt som hos den vanliga shuntmotorn. Härigenom er- hålles en motor, som i sig förenar seriemotorns och shuntmotorns egenskaper. Allt- efter proportionen mellan seriedelens och shuntdelens storlek hos fältlindningen kunna egenskaperna hos seriemotorn, resp. desamma hos shuntmotorn fås att överväga. För elbilsdrift kan på detta sätt erhållas en motor, som har stort startmoment på grund av serielindningen, men på grund av shuntlindningens inverkan ändå icke tenderar att rusa, om motorn frikopplas. Vad beträffar motorns storlek varierar denna från c:a 1 hkr för elcyklar till c:a | 15 hkr för 3 tons lastbilar. I förhållande till de effekter, som man är van att för- foga över hos bensinbilar, te sig naturligtvis dessa effekter ganska blygsamma, men ha framkommit som den gynnsammaste kompromissen mellan fordringarna på största möjliga körhastighet och största möjliga körlängd mellan batteriuppladdningarna. Ju större motor, som man väljer, desto kraftigare batterier erfordras helt naturligt med en ökad dödvikt som följd, varvid lastkapaciteten minskar. En mindre motor med motsvarande lättare batterier sänker i stället körhastigheten. Det är därför tydligt, att en kompromiss måste bli nödvändig. Batterierna. För undvikande av alltför stora strömmar med åtföljande tjocka och otympliga kablar mellan motor och batteri strävar man efter att hålla batterispänningen ganska hög. Lastbilar upp till 2,5 ton förses sålunda med 80 volts batterier, medan större vagnar ha en batterispänning om 160 volt. Elcyklarna, som ha betydligt svagare motorer, kunna givetvis ha lägre batterispänningar. Som exempel kan nämnas ”NV” elcykel, som har 4 seriekopplade 6-volts startbatterier, vilka alltså tillsammans ge 24 volt. Att strömstyrkan kan bli ganska aktningsvärd, framgår exempelvis av att en 1-tons lastbil, som enligt ovan har en batterispänning av 80 volt, tar ut 100 ampere från batteriet vid körhastigheten 30 km pr timme. På grund av nuvarande råvaruknapphet kunna endast blyackumulatorer komma till användning för elbilsdrift. Med hänsyn till vikten innebär detta ingen direkt nackdel, då de lättaste blybatterierna, t. ex. bilarnas startbatterier, mycket väl kunna konkurrera med de alkaliska batterierna, om man samtidigt medräknar batteriernas motsvarande energiinnehåll. Man får emellertid räkna med, att c:a 30 äå 40 Z av IiNLöls &S dd Ca ( (ål H HH Hen Pig. 4. TEKNIK för ALLA 23